I den här uppsatsen behandlas flexibelt lärande som studieform. Flexibelt lärande är en växande undervisningsform i Sverige som blir allt mer populär. Regeringen satsar miljonbelopp på att utveckla fria undervisningsformer och skapa ett s.k. livslångt lärande i Sverige. Instanser som DUKOM menar att flexibelt lärande är ett bra alternativ till traditionell undervisning eftersom flexibelt lärande går att individualisera. Dessutom anser DUKOM att fria undervisningsformer skapar möjligheter att spara pengar genom minskade lärartimmar. Jag har valt att göra en empirisk undersökning på en Komvuxskola där man använder sig av en form av flexibelt lärande, för att analysera hur lärarna ser på eleverna studiesituation. Går det att anpassa flexibla kurser efter elevernas olika behov och är det förenligt med att spara pengar genom minskade lärartimmar? / This essay deals with flexible learning as a study form. Flexible learning is a growing type of teaching in Sweden that is becoming more and more popular. The Swedish Government invests millions of crowns to develop flexible learning and support life long learning. Authorities such as DUKOM mean that flexible learning is a good alternative to traditional teaching because it is possible to individualize. In addition, DUKOM is of the opinion that flexible learning creates opportunities to save money by cutting down on teachers. I have chosen to make an empirical examination in a school for adults where flexible learning is used as a type of teaching, in order to analyse how the teachers there view the students' situation. Is it possible to adapt flexible courses after students' various needs and at the same time save money by reducing the number of teachers?

Den här studien handlar om hur vuxenstuderande vill ha sina studier organiserade. I vuxenutbildningens styrdokument framhålls vikten av flexibelt lärande, som ska ge den studerande möjlighet att själv välja tid, plats, takt och arbetssätt. Den här studien fokuserar på vad målgruppen, de vuxenstuderande, upplever utmärkande för en bra lärandesituation.Undersökningen grundar sig på intervjuer med nio vuxenstuderande, som bearbetats enligt fenomenografisk forskningsmetod. Studiens teoriram utgår från ett sociokulturellt synsätt, där man menar att människor konstruerar sin verklighetsuppfattning i dialog med andra. Studien försöker bidra med kunskap om hur arbetssätt bör utformas för att realisera idén om flexibelt lärande utifrån målgruppens villkor. Resultatet sammanfattas i fyra analyskategorier:•sociala aspekter på lärandesituationen•handledarfunktionen i lärandesituationen•den skriftliga kommunikationen i lärandesituationen•motivationen i lärandesituationen.Dialogens och den sociala interaktionens stora betydelse för lärandet betonas av samtliga informanter. Men det är utbildningsanordnaren eller läraren, som måste skapa interaktionsformer och en miljö, som stimulerar de studerande till aktivt engagemang och inbjuder till ett dialogiskt arbetssätt. Känslan av att ingå i en gruppgemenskap är en viktig komponent i lärandet.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärarnas åsikter angående flexibelt lärande med hänsyn till lärarnas kön, åldersfördelning, datoranvändning och undervisningsmetoder. Undersökningen genomfördes med hjälp av en webbaserad enkät (websurvey från textalk) som skickades till alla lärare vid Sydskånska gymnasieförbundet. De flesta lärare hade en positiv eller neutral inställning mot införandet av flexibelt lärande, medan äldre lärare var i mindre utsträckning positivt inställda. Med hänsyn till många frågeställningar såg lärarna inga eller små förändringar. Problem som har uppkommit är att det nya arbetssättet är mer tidskrävande och att det är svårt att genomföra med osjälvständiga elever. Däremot tyckte en större andel av lärarna att de ha fått bättre kontakt med eleverna, att svaga elever får mer hjälp och att starka elever presterar bättre. Slutsatsen av detta arbete är att ett flexibelt arbetssätt måste individanpassas i större utsträckning för att speciellt hjälpa osjälvständiga elever. Extraresurser som personal, specialpedagoger och extern utbildning krävs för att kompensera för merarbete i början av detta förändringsarbete och för att få alla lärare engagerade.

Pandemin har satt många spår, inte minst i synen på arbetslivet och möjligheten till ökad flexibilitet i och med arbete på distans. Distansarbete är inte nytt men fick fäste på riktigt efter pandemin. Studier pekar på att möjligheten till distansarbete kan ha såväl positiva som negativa effekter för individer. Studiens syfte var att undersöka tjänstemäns upplevelse av och attityd till distansarbete inom en organisation. Syftet undersöktes genom frågeställningar rörande valet att distansarbeta, attityden till och upplevelsen av distansarbete, om det finns skillnader i upplevelsen baserat på kön, familjesituation, ålder och arbetade år inom organisationen samt vilka samband som finns mellan de olika upplevelsevariablerna. För att undersöka syftet användes en webbaserad enkät som baserades på tidigare studier. Enkäten skickades ut till 100 tjänstemän inom en organisation i Sverige. Antal deltagare som besvarade enkäten var 31, varav 13 män och 18 kvinnor. Resultatet analyserades i SPSS. Studiens resultat visade att den vanligaste anledningen till distansarbetee var att det underlättar mellan arbete och fritid. Resultatet pekar på en generellt positiv upplevelse av distansarbete med bra mående och minskad stress, främst för kvinnor. Samtidigt visar resultatet en ökad sjuknärvaro. Slutsatsen är att distansarbete för med sig både för- och nackdelar men för att öka fördelarna och minska nackdelarna bör organisationer utveckla en jobbdesign som ökar mående och den generella upplevelsen för varje individ. / The pandemic has left many traces, not least in the view of working life and the possibility of increased flexibility through remote work. Remote work is not new, but it took hold after the pandemic. Studies indicate that the possibility of remote work can have both positive and negative effects for individuals. The purpose of the study is to investigate white-collar workers' experience of and attitude to telework within an organization. The aim was examined through questions regarding the choice to work remotely, the attitude to and experience of remote working, whether there are differences in the experience based on gender, family situation, age and years worked within the organization and what connections exist between the different experience variables. To investigate the purpose, a web-based survey, based on previous studies was used. The survey was sent out to 100 white-collar workers within an organization in Sweden. The number of participants who answered the survey was 31, of which 13 were men and 18 women. The result was analyzed in SPSS. The study's results show that the most common reason for remote work is that it facilitates between work and leisure. The results point to a generally positive experience of remote work with good well-being and reduced stress, mainly for women. At the same time, the results show an increased presenteeism. The conclusion is that remote work brings both pros and cons, but to increase the benefits and reduce the disadvantages, organizations should develop a job design that increases the well-being and overall experience for everyone.

Arbetet du nu läser är ett samarbete mellan badkarsföretaget Dimma ochdesignstudenten Erik Melin från Malmö högskola. Det är en kandidatuppsats iämnet produktdesign och behandlar studier i designämnet, med fokus påbadkarsdesign.Projektet går ut på att hitta en lösning som gör att företaget Dimma - som ärspecialiserade på badkar - kan tilltala kunder som hellre köper dusch än badkar.Problemet som skall lösas är hur man på bästa sätt kombinerar en dusch och ettbadkar - för att tjäna maximalt med plats och vinna nya kunder till företaget.Lösning är en: utrymmesbesparande badkarsprodukt där en speciell fällprincipgör att karet kan förvaras hängande när det inte används. Produkten kanbeskrivas som en badbalja för vuxna där det sittande badet utforskas.Metoderna som används är litteraturstudier i följande ämnen:utrymmesbesparande designlösningar, materialkunskap, antropologi ochvarumärkesstrategi. Insamlingen av data görs genom intervjuer och enkäter ochden kreativa metod som används är; skissen - som verktyg för produktutvecklingoch idégenerering. / This bachelor thesis is a cooperation between Erik Melin, a product design studentfrom the university of Malmö and the bath tub company Dimma. The goal is to developa product that offers a compact living solution. The product is supposed tobe a combination of bath tub and a shower. With this solution the company wantsto attract customers who, up until now choose to buy a shower.The solution is a collapsible bath tub where an innovative method is used to savespace in small bathrooms.The methods being used is studies in the field of, collapsible design solutions, materialscience, anthropology and branding where the collection of data is done byinterviews and surveys. Also, there is a range of specific design methods used todevelop a suiting bathing concept.

<p>Den här rapporten undersöker distansutbildningar vid Högskolan i Kalmar, på Institutionen för kommunikation och design (IKD). Dels tas det upp hur IKD jobbar med distansstudier idag men även hur distansutbildning fungerar och hur man kan förbättra denna. Anledningen är att distansutbildningar idag är ett utvecklingsområde där det ständigt händer nya saker. Distansutbildning är kanske på väg att revolutionera sättet på vilket vi idag bedriver utbildning, både i grundskolan och upp till högskola/universitet.</p><p>Uppdraget kommer från lärarna på IKD som känner att de vill förbättra sin situation. Undersökningen genomfördes med hjälp av etnografiska studier där undervisning observerades och lärare intervjuades. De etnografiska studierna jämfördes sedan med tidigare forskning inom ämnet. Därefter gjordes en marknadsundersökning för att se vilka program som fyller dagens behov. I slutändan resulterade projektet i ett antal program som hjälper lärarna i sitt arbete med distansstudier. Förutom de program som används idag föreslås även Adobe Acrobat Connect pro. Det är ett program som har köpts in av SUNET för att fungera som e-learning programvara för svenska högskolor och universitet. Dessutom bör Smartboarden som idag är installerad i flera salar användas i större utsträckning än idag. För synkron kommunikation används idag framförallt Skype mellan lärare och studenter. En ökad användning av Skype och/eller MSN skulle öka kommunikationen och samhörigheten mellan lärarna och studenterna ytterligare.</p>

<p>Flexibel skolstart är ett förslag från Sveriges Kommuner och Landsting och innebär att ett barn kan börja skolan när det anses vara som mest lämpligt. Lämpligheten skall avgöras av föräldrar i samtal och samverkan med förskolepersonal och skolpersonal. Förslaget går ut på att barn börjar skolan när det är som mest lämpat, vilket kan ske när som helst under året. I förslaget finns en spann mellan barnets femte levnads år till och med dess åttonde där det finns möjlighet att välja sin skolstart utifrån individens förutsättningar och vilja. Syftet med vårt arbete var att ge en helhetsbild av det pågående förändringsarbetet för ett livslångt lärande, en flexibel skolstart - flexibel skolgång. Vi undersökte synen på en flexibel skolstart hos de verksamma i försökskommunerna, med tonvikt på konsekvenser. I arbetet med att behandla och bearbeta frågan har vi tagit hjälp av John Deweys teorier. Det livslånga lärandet och den flexibla skolgången/skolstarten är en enligt oss en naturlig förlängning av den reform som på 1990-talet förde in sexåringarna i skolan. Dokument som läroplanerna och IUP:n framhäver redan en strävan mot en starkare individualisering i skolan och mot en mer sammanhållen skolform. Vår undersökning är baserad på tidigare svensk forskning, John Deweys teorier samt en öppen enkät utskickad till Sveriges försöksverksamheter. Efter analysering och tolkning av vårt resultat anser vi att konsekvenserna av en ökad flexibilitet skulle kunna gynna eleverna och deras lärande. Med en slopad timplan, en stark och tydlig struktur (både för eleven och pedagogen) samt en flexibel skolgång skulle visionen om en skola för alla, göras fullt möjlig. Men arbetet kommer att kräva tid, engagemang och en attitydförändring kring skolans uppgift och utformning.</p>

Flexibel skolstart är ett förslag från Sveriges Kommuner och Landsting och innebär att ett barn kan börja skolan när det anses vara som mest lämpligt. Lämpligheten skall avgöras av föräldrar i samtal och samverkan med förskolepersonal och skolpersonal. Förslaget går ut på att barn börjar skolan när det är som mest lämpat, vilket kan ske när som helst under året. I förslaget finns en spann mellan barnets femte levnads år till och med dess åttonde där det finns möjlighet att välja sin skolstart utifrån individens förutsättningar och vilja. Syftet med vårt arbete var att ge en helhetsbild av det pågående förändringsarbetet för ett livslångt lärande, en flexibel skolstart - flexibel skolgång. Vi undersökte synen på en flexibel skolstart hos de verksamma i försökskommunerna, med tonvikt på konsekvenser. I arbetet med att behandla och bearbeta frågan har vi tagit hjälp av John Deweys teorier. Det livslånga lärandet och den flexibla skolgången/skolstarten är en enligt oss en naturlig förlängning av den reform som på 1990-talet förde in sexåringarna i skolan. Dokument som läroplanerna och IUP:n framhäver redan en strävan mot en starkare individualisering i skolan och mot en mer sammanhållen skolform. Vår undersökning är baserad på tidigare svensk forskning, John Deweys teorier samt en öppen enkät utskickad till Sveriges försöksverksamheter. Efter analysering och tolkning av vårt resultat anser vi att konsekvenserna av en ökad flexibilitet skulle kunna gynna eleverna och deras lärande. Med en slopad timplan, en stark och tydlig struktur (både för eleven och pedagogen) samt en flexibel skolgång skulle visionen om en skola för alla, göras fullt möjlig. Men arbetet kommer att kräva tid, engagemang och en attitydförändring kring skolans uppgift och utformning.

The development of the web has become an attractive area, with continuously and rapid development in the area it has led to a big change in the way of learning. Learning is a concept with many definitions, but a definition that is many at hand is that learning means that individuals seeking new knowledge and experiences that shape their goals, behavior and environment. With the development of the web a new way of learning emerged, E-learning. E-learning integrates information technology with the traditional learning to offers a flexible way of learning for students where they won't be dependent on time, place or others issues that would prevent their learning.   E-learning takes shape of an application, LMS (Learning Management System). Today LMS are widely used in many universities, but with new technique comes new problems. The constant developments of the LMS have made the decision to use LMS difficult. A student may be faced with many different LMS during their study period which will lead to confusion and issues instead of enhancing their learning.   Another problem is that the professors and staff of the university will also get affected by the LMS, the professors tends to rely and use the traditional ways of teaching rather than embracing the new technique and make use of it. The purpose of this study is to investigate the problem area and propose how the LMS situation in Linnaeus University can improve and lead to an enhanced E-learning for the students of the university.   A survey was made to locate the problem area, LMS situation and what requirements and needs the student have for a LMS. The result was many different LMS is being used by the students, we have therefor based on our findings these 3 pillars that should be considered for an LMS, collaboration, communication and tools and features, together with Rosenberg's list of 11 core features is needed to satisfy the students and lead to an improved LMS and enhanced E-learning. / I och med att webbutvecklingen blivit ett lockande område som oavbrutet utvecklas i hög hastighet förändrar det också samtidigt hur lärande tidigare sett ut.  Lärande är ett begrepp med många definitioner, men en definition som ligger många tillhands är att lärande innebär att individen söker nya kunskaper och erfarenhet som tillslut formar deras mål, beteende och miljö. Tillsammans med webben har en ny form av lärande uppkommit, nämligen e-lärandet. E-lärandet innebär ett utformande av det traditionella lärandet tillsammans med informationsteknologin för att skapa ett flexibelt lärande, där studenterna kan skaffa sig nya kunskaper i egen tid, takt och vartsomhelst.   E-lärandet gestaltas i form av det som kallas LMS (Learning Management systems) eller lärplattformar. I många av dagens universitet är många lärplattformar implementerade, men ett problem har dock varit valet av rätt lärplattform till rätt kurs, eftersom att dessa lärplattformar hela tiden utvecklas och nya tekniker uppstår. Ibland händer det att studenter använder sig utav flera olika lärplattformar under en termin, vilket skapar problem.  Ett annat problem har också varit att många lärare tenderar att förlita sig på gamla metoder hellre än att använda sig utav en plattform. Därför har syftet med detta examensarbete varit att utreda problemområden och föreslå hur lärplattformssituationen vid Linnéuniversitetet kan förbättras samt undersöka om det kunde bidra med ett förbättrat e-lärandet för studenterna på Linneuniversitet.   Via en enkät fick man reda på problemområden, lärplattformssituationen och vilka funktioner och verktyg som saknades på lärplattformarna. Studenterna använde sig utav olika lärplattformar beroende på vilken kurs de läste, men många bland dem var nöjda med de lärplattformar de hade erfarenhet utav.   För att lärplattformssituationen ska förbättras och bidra till ett förbättrat e-lärandet för studenterna har vi därför utifrån studenternas behov och det teoretiska perspektivet tagit upp tre perspektiv, samverkan, kommunikation samt verktyg och funktioner. Dessa perspektiv tillsammans med Rosenbergs elva kärnfunktioner över hur en lärplattform skall utformas anser vi vara tillräckliga för ett förbättrat lärplattform och e-lärandet.

Vi har valt att i vår uppsats studera en specifik säljargrupp på ett företag. Detta genom att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 8 säljare. Bilden som vi först hade av en säljare var en person med stor social kompetens, vassa argument som fick kunden på fall direkt. Därför vill vi inrikta oss på och försöka förklara den socialpsykologiska aspekten i det aktuella fenomenet kopplat till den säljargrupp vi fått tillgång till. Förståelsen får vi genom att använda oss av olika teorier, vilka är: Asplunds sociala responsivitet, Vrooms motivationsteori, Allvin et al. Gränslöst arbete samt Hochschild teori om emotionellt arbete. Vi kommer att förhålla oss till hermeneutiken som vetenskapligansats för att med hjälp av del och helhet tolka vårt empiriska material. Att pendla mellan del och helhet gör det möjligt för oss att få en närmare förståelse för fenomenet. Vi redovisar det empiriska materialet i en resultat del. Resultatet analyseras utifrån ovan nämnda teorier. En sammanfattning över hela arbetet placeras efter analysdelen till sist redovisar vi våra reflektioner över arbetet. Nyckelord: motivation, social responsivitet, emotionellt arbete och flexibelt arbete / We have in this paper chosen to study a group of salespeople on a company. This by conducting semi-structured qualitative interviews. The image that we had of a salesman was a person that has got social skills and sharp arguments who do not give the customer so much as a chance to protest. We want to focus and try to explain the aspect of social psychology in this phenomena connected to a group of salespeople that we have got access to. This we get by making use of various theories such as Asplund’s social responsivity, Vroom’s theory of motivation, Allvin et al. boundless work and Hochschild’s emotional labor. We are going to use the hermeneutic as a scientific point of view and use parts of the phenomena to understand it on a deeper level. We are also going to have an overlooking view so that we can se the phenomena in a complete picture. In that way we are going to understand the phenomena better. We present the empirical material in a result and use the theories mentioned above to analyze the result. Then we make a summary of the paper and end it with a reflection over our paper.