Denna kvalitativa studie har som syfte att analysera tjänstemäns upplevelse av autonomi närde arbetar under flexibla arbetsvillkor. Avsikten med studien är att bidra till forskningsvärldenmed nya insikter för att på sikt skapa en effektiv och välmående arbetsmiljö för tjänstemän attverka i. I avsnittet teoretisk referensram har vi lyft upp och definierat både autonomi ochflexibla arbetsvillkor, då dessa begrepp är komplexa. Risker och möjligheter med flexiblaarbetsvillkor samt autonomi har även presenterats i syfte att få en djupgående bild av eventuellapositiva samt negativa påföljder av tidigare nämnda begrepp. Vi har även valt att ta medforskning som berör organisationens förhållningssätt till flexibla arbetsvillkor samt autonomi isyfte att få en förståelse av hur det kan påverka tjänstemännens upplevelse av autonomi när dearbetar under flexibla arbetsvillkor. Under metoddelen presenterar vi tillvägagångssättet förarbetsprocessen. Det har genomförts tio intervjuer med tjänstemän där materialet haranalyserats utifrån våra tre forskningsfrågor. I resultat- och analysavsnittet redovisastjänstemännens upplevelse av autonomi under flexibla arbetsvillkor där de beskriver att denyttjar sina arbetsvillkor men där nyttjandet påverkas av organisation, arbetsvillkorensutformning samt arbetsbörda. Vidare presenteras de slutsatser vi har kommit fram till för varjeforskningsfråga med en påföljande diskussion där styrkor och svagheter som vi finner i studienpresenteras. Vi avslutar avsnittet med att presentera förslag för framtida forskning beträffandevårt studieämne.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön beroende av anställningsform och kön. Datainsamlig genomfördes med ett nyutvecklat frågeformulär (EPA), som är baserat på de senaste föreskrifterna gällande organisatorisk och social arbetsmiljö. EPA bestod av sju moduler; arbetsbelastning, arbetsorganisation, handlingsutrymme, kunskap och utveckling, ledarskap, stöd samt återhämtning. I studien deltog 80 personer, 40 personer hade reglerad arbetstid som jämfördes med 38 personer som hade oreglerad arbetstid,  35 var män och 45 var kvinnor. Resultatet visade att de med oreglerad arbetstid upplevde den psykosociala arbetsmiljön något bättre men det var inte statistiskt signifikant. Männen upplevde den psykosociala arbetsmiljön bättre än kvinnorna men det fanns ingen statistisk signifikant skillnad.  För modul ledarskap fanns en statistiskt signifikant skillnad mellan könen, där männen upplevde ledarskapet bättre. Vidare förelåg inga skillnader i arbetsmiljön beroende på anställningsform eller kön. / The aim with the present study was to study the psychosocial work environment depending on employment and sex with a newly developed questionnaire (EPA), which was based on the latest regulations regarding organizational and social work environment. The questionnaire consisted of seven modules; workload, work organization, margin of action, leadership, support, knowledge and development and recuperation. In this study 80 persons participated, 40 of them had regulated working hours and 38 had unregulated working hours, 35 were men and 45 were women. The results of the study showed that persons with unregulated working hours experienced the work environment slightly better, but the result was not statistic significant. Men experienced the work environment better then women, but the result was not statistic significant. There was a statistic significant difference though, in module leadership, showing that men had a better experience of leadership. Further, the result showed that there was no diffrences in the workenvironment depending on employment and sex.

<p>En enkätundersökning har genomförts bland landets naturbruksgymnasier för att undersöka deras uppfattningar om distansutbildning och lärplattform. Syftet med undersökningen var att beskriva och försöka skapa en bättre förståelse, samt att ta reda vilka faktorer som är viktiga att tänka på när en gemensam lärplattform och webbaserat lärande implementeras. Uppsatsen avslutas med några rekommendationer. Enkäten skickadesvia e-post, tillsammans med en film och ett dokument som visade ett exempel på en distanskurs. Enkätsvaren analyserades i huvudsak kvalitativt med hjälp av ett fenomenografiskt perspektiv. Resultatet visade att det finns goda möjligheter på skolorna för både distansutbildning och ett samarbete om en gemensam lärplattform. Det finns dock ingen enighet kring syftet och nyttan med ett samarbete. Resultatet visade även att skolorna uppfattar att det finns både fördelar och nackdelar ur organisationens, lärarens och studentens perspektiv. Flexibilitet, den sociala kontakten, delaktighet vid förändringar och en blandad kursform är några faktorer man måste tänka på.</p>

Syftet med studien är att undersöka hur chefer upplever flexibelt arbete samt hur de använder sig av gränsdragningsstrategier för att hantera balansen mellan arbete och privatliv. Studien har baserats på frågeställningar gällande hur chefer ser på det flexibla arbetet, hur krav/kontroll/stöd och balans påverkar chefers hälsa, hur förhållandet mellan arbete och privatliv ser ut samt vilka gränsdragningsstrategier som används. Studien visar på att cheferna har en positiv uppfattning om flexibelt arbete men att det finns svårigheter kring hur flexibiliteten ska hanteras. Vidare visar resultatet i studien att cheferna önskar en balans mellan arbete och privatliv, vilket de får genom en hårddragen gräns som vissa av cheferna dock saknar. Resultatet visar också på att cheferna är i behov av stöd från arbetsgivare, chef och omgivning och att de uppskattar ett stödjande och öppet klimat där de tillåts diskutera kring arbetssituation och hur de hanterar det flexibla arbetslivet. En kvalitativ metod valdes för studien som sedan genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer tillsammans med sex chefer som valdes på grund av deras flexibla arbetsliv. Svaren från intervjuerna analyserades sedan gentemot relevanta teorier och tidigare studier inom ämnet. / The purpose of this study is to investigate how managers experience flexible work and how they use work balance strategies to be able to handle the balance between work and private life. The study is based on questions regarding how managers experience flexible work, how high demand-low control and balance affects managers health, how the relationship between work and private life looks like and what work balance strategies that are being used. The study shows that the managers have positive experiences with flexible work but that there are difficulties with how the flexibility should be handled. Furthermore, the results of the study show that the managers would like to have a certain balance between work and private time which they get with set limits. However, some managers lack these limits. The results also show that the managers require support from their managers, employers and work environment and that they appreciate a supporting and open work environment where they are allowed to discuss their work situation and how they handle flexible work. A qualitative method was chosen for the study which was done as a semistructured interviews with six managers who were chosen because of their flexible work. The answers from the interviews were analysed and compared with relevant theories and earlier studies in the subject.

The aim of this study has been to examine the employees view on teleworking and the leadership associated with it, as well as how teleworking and its leadership is related to the employees work motivation. The following research questions have been used for this purpose: Which pros and cons does the employees experience in teleworking versus working in the office? Is the work motivation affected by where the work is performed? How does the employees perceive the managers views on teleworking? Is the employees work motivation affected by the leadership in the organisation? The research method used in this study was semi-structured interviews with a total nine employees in two different organisations. The employees interview for this study teleworks on average 3-4 times a month. The empirical material was analysed with Thematic analysis and interpreted through Herzberg ́s two-factor theory and Allvin ́s conceptual apparatus of the control techniques in flexible work conditions. The research result shows that the possibility for the employee to choose for themselves where to perform their work - based on, for example, work tasks and personal needs - leads to increased work motivation. Many employees appreciate being able to telework when working on tasks that demands high level of concentration. However, the employees think that it is important to be present at the office for certain occasions. Partly to be a part of the social community and partly to develop a good collaboration with colleagues, as well as to participate in important meetings. The result also showed that the leadership has great significance and can lead to increased work motivation. This through the trust and responsibility granted the employees by the manager when given the opportunity to telework. The employees telework under freedom with responsibility. This means that they themselves can decide how and where the work shall be performed, under the premise that they will deliver the result that is expected from them. The leadership therefore focuses on result rather than execution.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om worklife balance genom att undersöka hur individer hanterar gränsdragningsarbetet mellan arbetsliv och privatliv. Undersökningens empiriska material har samlats in genom sju kvalitativa intervjuer som sedan analyserats med utgångspunkt i Clarks (2000) gränsteori, där domäner, integrering, segregering, gränser, inflytande och gränsbevakare utgör undersökningens begreppsliga utgångspunkter. Vi valde att avgränsa studiens urval till individer med flexibel arbetsform som tillhör milleniumgenerationen. Resultatet visar att de respondenter som integrerar och segregerar arbetsliv och privatliv hanterar gränsdragningen på olika sätt. De individer som integrerade gjorde det främst genom att vara kontaktbara via tekniska hjälpmedel på fritiden, arbeta flexibelt på andra platser än den befintliga arbetsplatsen samt genom att ofrivilligt oroa sig över arbetet under sin fritid. En del respondenter tenderade att segregera domänerna genom att framförallt undvika tillgänglighet genom tekniska hjälpmedel, sträva efter att arbeta enbart på arbetsplatsen samt undvika att tänka på arbetet under fritiden. Vidare kunde vi se att de individer som hade inflytande över arbetet även hade självbestämmande över sina arbetsvillkor och högre krav från privatlivet. Vi fann även att respondenternas stöd från arbetsgivaren i form av förståelse och anpassningsbara villkor påverkade deras känsla av worklife balance. Graden av inflytande och stöd i arbetet påverkade således individens förutsättning att hantera gränserna utifrån vad som passade i deras livssituation, vilket i sin tur bidrog till balans mellan arbete och privatliv. Avslutningsvis för vi en diskussion kring vårt resultat utifrån studiens syfte och frågeställningar, teoretiska utgångspunkt och tidigare forskning där vi även belyser de faktorer vi funnit har inverkan på gränsdragningen. / The aim of this study is to develop knowledge about worklife balance by examining how individuals handle the work-life-boundary work. The empirical material of the study has been collected through seven qualitative interviews, then analyzed on the basis of Clarks (2000) boundary theory, where domains, integration, segregation, borders, impact and border keeper constitute the conceptual starting points of the survey. We chose to delimit the study’s selection to millennials with flexible working conditions. The result shows that respondents who integrate and segregate working life and private life manage the boundaries in different ways. Some individuals integrate primarily by being available through free-time technical aids, work flexibly in places other than the existing workplace, and by involuntarily worrying about their work during their spare time. Furthermore, some respondents tended to segregate the domains mainly by avoiding availability through technical aids, striving to work only in the workplace, as well as avoiding thinking about work during their free time. Furthermore, we could see that individuals who had impact in their work also had self-determination of their working conditions and higher demands from their private life. We could also see that support from employers in terms of understanding and adaptable conditions influenced the respondents sense of worklife balance. The degree of impact and support at work thus contributed to the individual's prerequisite to managing the boundaries based on what suited their life situation, which in turn affected the sense of worklife balance. Finally, we discuss our results based on the aim and the issues of the study, the theoretical perspective and previous research, where we also highlight the factors we have found to influence the boundaries.

In September 2018, it is yet again a parliamentary election in Sweden. A question often, if not always included in the agenda, is the question of the right to full-time employment. In 2016 several of Sweden's municipalities and county councils entered into their collective agreement that full time employment will now be the norm for a new employment (HÖK, 2016). In order to solve this issue, the municipalities can decide how schedules and times are to be laid down by their autonomy. In Örebro Municipality, where we conducted our study, they have chosen to work with "floating working hours". In this independent work, we want to explore nurse’s experiences with being employed with contracts for floating working hours. The purpose of this study is just that, to investigate how nurses experience the concept and the principles of working with floating working hours. Issues that are central to our work are what affect the experiences of this particular working module, how nurses perceive the requirements for flexibility, and if the employees ever reflect on what floating working hours mean. Previous research has proven to be a shortage in our case, but those studies that we did find show that work where employees lack the basic control can cause insecurities and stress. Our study is based on qualitative interviews with six nurses in the municipality of Örebro and shows that work with floating working hours creates a high level of stress on a personal level and that it is a factor in a long chain of reactions that goes beyond the business itself. The study also shows that in order to be able to enjoy floating working hours, one must possess a certain kinds of personality traits. / I september 2018 är det återigen riksdagsval i Sverige. En fråga som ofta, om inte alltid, finns med på agendan är frågan om rätten till en heltidsanställning. 2016 skrev flera av Sveriges kommuner och landsting in i sitt kollektivavtal att heltidstjänst ska bli den nya normen vid en nyanställning (HÖK, 2016). För att lösa denna fråga får kommunerna genom sitt självstyre bestämma hur scheman och tider ska läggas upp. I Örebro Kommun, där vi utfört vår studie har kommunen valt att använda sig av arbetsmodellen Flytande arbetstid. Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka undersköterskor upplevelser i förhållande till att vara anställd med avtal om Flytande arbetstid. Frågor som är centrala i vårt arbete är vad som påverkar undersköterskornas upplevelser, hur de upplever kraven på flexibilitet samt om de någonsin reflekterar över vad Flytande arbetstid innebär. Tidigare forskning har visat sig vara en bristvara i vårt fall men det vi har hittat visar på att arbeten där medarbetarna saknar den grundläggande kontrollen kan medföra osäkerhet och stress. Vår studie är baserad på kvalitativa intervjuer med sex undersköterskor i Örebro kommun och den visar att arbete med Flytande arbetstid skapar en stor stress på individnivå samt att det är en faktor i en lång reaktionskedja som sträcker sig bortom verksamheten i sig. Studien visar också att för att kunna trivas med Flytande arbetstid måste man besitta en viss typ av personlighetsdrag.

En enkätundersökning har genomförts bland landets naturbruksgymnasier för att undersöka deras uppfattningar om distansutbildning och lärplattform. Syftet med undersökningen var att beskriva och försöka skapa en bättre förståelse, samt att ta reda vilka faktorer som är viktiga att tänka på när en gemensam lärplattform och webbaserat lärande implementeras. Uppsatsen avslutas med några rekommendationer. Enkäten skickadesvia e-post, tillsammans med en film och ett dokument som visade ett exempel på en distanskurs. Enkätsvaren analyserades i huvudsak kvalitativt med hjälp av ett fenomenografiskt perspektiv. Resultatet visade att det finns goda möjligheter på skolorna för både distansutbildning och ett samarbete om en gemensam lärplattform. Det finns dock ingen enighet kring syftet och nyttan med ett samarbete. Resultatet visade även att skolorna uppfattar att det finns både fördelar och nackdelar ur organisationens, lärarens och studentens perspektiv. Flexibilitet, den sociala kontakten, delaktighet vid förändringar och en blandad kursform är några faktorer man måste tänka på.

Den här rapporten undersöker distansutbildningar vid Högskolan i Kalmar, på Institutionen för kommunikation och design (IKD). Dels tas det upp hur IKD jobbar med distansstudier idag men även hur distansutbildning fungerar och hur man kan förbättra denna. Anledningen är att distansutbildningar idag är ett utvecklingsområde där det ständigt händer nya saker. Distansutbildning är kanske på väg att revolutionera sättet på vilket vi idag bedriver utbildning, både i grundskolan och upp till högskola/universitet. Uppdraget kommer från lärarna på IKD som känner att de vill förbättra sin situation. Undersökningen genomfördes med hjälp av etnografiska studier där undervisning observerades och lärare intervjuades. De etnografiska studierna jämfördes sedan med tidigare forskning inom ämnet. Därefter gjordes en marknadsundersökning för att se vilka program som fyller dagens behov. I slutändan resulterade projektet i ett antal program som hjälper lärarna i sitt arbete med distansstudier. Förutom de program som används idag föreslås även Adobe Acrobat Connect pro. Det är ett program som har köpts in av SUNET för att fungera som e-learning programvara för svenska högskolor och universitet. Dessutom bör Smartboarden som idag är installerad i flera salar användas i större utsträckning än idag. För synkron kommunikation används idag framförallt Skype mellan lärare och studenter. En ökad användning av Skype och/eller MSN skulle öka kommunikationen och samhörigheten mellan lärarna och studenterna ytterligare.

Under vårterminen 2020 förändrades arbetsvillkoren för universitets- och högskoleanställda när regeringen införde ett krav på utökat distansarbete i samband med coronaviruset. Arbetet inom akademin beskrivs redan innan kravet som gränslöst och förknippat med hög arbetsbelastning. Syftet med denna studie är att undersöka hur kravet på utökat distansarbete i samband med coronaviruset har påverkat universitets- och högskoleanställdas uppfattningar om work-life balance samt krav, kontroll och socialt stöd i arbetet, och även om det finns skillnader gällande dessa avseenden mellan olika yrkeskategorier. Studien har genomförts med en kvantitativ ansats och empirin har samlats in genom webbenkäter. Resultatet analyserades utifrån kravkontroll och socialt stöd-modellen samt utifrån teori kring rollkonflikter. Resultatet tyder på att kravet på utökat distansarbete främst har uppfattats negativt och resulterat i högre krav på den anställde, försämrad work-life balance, övertidsarbete, och mer arbete på kvällar och helger. Störst negativ förändring har den yrkeskategori som bedriver undervisning och forskning upplevt. Vad som framkom i resultatet är också att variabler som avsett att mäta kontroll i arbetet; krav på påhittighet och krav på skicklighet, istället verkade uppfattas som krav. Det finns anledning att anta att de nya arbetsformerna skapat ökade krav i sig, oberoende av om arbetet skulle skett på distans eller inte, vilket kan påverka work-life balance och hur anställda förlägger sin arbetstid. Samtidigt finns det även anledning att tro att det utökade distansarbetet i samband med de nya arbetsformernas införande också kan ha skapat ökade krav i arbetet, minskat socialt stöd och en försämrad work-life balance. Studiens resultat tyder på att kravet på utökat distansarbete har påverkat universitets- och högskoleanställdas uppfattningar om work-life balance, samt krav, kontroll och socialt stöd i arbetet.