<p>Trots människans mångfacetterade karaktär spelar yrkesidentiteten en betydande stor roll för hur vi introducerar oss för, och kommunicerar med andra människor. Den slutsats vi drar är att arbete har en central roll i de flesta människors liv. Arbete kan föra med sig en social gemenskap, bidra till ekonomisk försörjning och ge tidsstruktur i en människas vardag vilket bidrar till en människas livsvillkor. Detta kan skapa trygghet hos individen varpå arbete betraktas som åtråvärt av de flesta. Arbete spelar följaktligen en central roll för människors identitetsskapande. Detta framkommer i vår antologi då de olika delarna behandlar betydelsen av arbete, dels arbete i sig och frånvaron av ett arbete men också olika arbetens betydelse och dess påverkan på identiteten. I denna antologi står att läsa om arbetsvägran, makt och ledarskap, klassresor genom akademisk utbildning, arbetslösa ungdomar och arbetsfrihet.</p>

<p>I dagens samhälle ser inte arbetsplatsernas sociala miljö likadan ut som förr, idag krävs det mer både utav anställda och arbetsgivare när det kommer till att se efter de sociala relationerna. Nyckeln till framgång inom många stora företag sägs vara kommunikation och samarbetsförmåga. Mycket ansvar läggs på den som leder gruppen med anställda och ett företags framgång hänger ofta ihop med hur en ledare styr sin personal. Dagens arbete skiljer sig från förr i tiden, idag krävs det att anställda och personalansvariga är mycket mer flexibla, har samarbetsförmåga och är motiverade att utföra sitt arbete. Syftet med denna studie är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv förstå relationen mellan ledare och grupp och belysa ledarens roll i sammanhanget. Personansvariga och anställda som blev intervjuade arbetade på tre olika orter på ett inomhus-lekland för barn. Analysen berör aspekterna: organisationsstruktur, ledarstilar, flexibilitet, sociala band, social responsivitet respektive asocial responslöshet. Resultatet analyseras utifrån Robert Kreitner, Michael Allvin, Rolf Granér och Thomas Scheff.</p> / <p>In today’s society the atmosphere of the workplace looks nothing like what it has in the past.The expectations of both employees and employers has shifted drastically. Companies haveplaced a new emphasis on communication within their organizations in the belief thatcommunication is the key to successful cooperation. Within more and more organizations, agreater level of responsibility is being placed upon managers when it comes to creatingeffective leadership for those employees working under them. Much of the success of theseorganizations is now derived from how well their middle and lower level managers areleading their teams. There are other aspects of the modern business environment that alsoserve to differentiate it from the past. Today’s work requires a greater level of flexibility forboth managers and employees, as well as demanding from all members of organization anincreased ability to work in team-based, cooperative environments. The purpose of thisinvestigation is to understand the relationship between leaders and group members withinbusinesses and the result is analyzed on the basis of organizations from a social psychologybased perspective. This analysis is based upon interviews with personnel managers andemployees working at multiple different children's indoor-playgrounds in three differentcities. The analysis will examine the following aspects: structure of an organisation, leadertypes, flexibility, social bonds, social response respective asocial lack of responsitivity.Robert Kreitner, Michael Allvin, Rolf Granér and Thomas Scheff.</p>

<p>University of Örebro</p><p>Department of social Sciences</p><p>Sociology, Contnuation Course, 61-90hp.</p><p>Essay 15hp. Spring 2008</p><p>Title: Who is resbonsible? A soceityscientific discussion about burnout.</p><p>Author: Emilie Fuchs</p><p>Abstract</p><p>The purpose with this essay is to do a critical comparation between two different perspectives, burnout as an individual problem and burnout as a social problem. The first perspective states that the individual itself is responsible for her sickness while the second perspective states that the society and foremost the labour market should work in order to prevent people from beeing burned out. With that purpose in mind I want to enlighten and hopefully bring up the topic for discussion.</p><p>The essay is based upon the following questions:</p><p>• How can you sociologically understand the labour market of today?</p><p>• How can you understand burnout in an individual context?</p><p>• How can you understand burnout in a social context?</p><p>By studying and reading four books, I have presented the two different perspectives of burnout. Two books represents burnout out of a social perspective whereas the individual perspective is advocated in the other two books.</p><p>The results founded shows that the individual perspective means that the individual has to resolve his own problems even though the labour market is the main cause to why people becomes burned out. The social perspective, on the other hand, basically want the labour market to take responsibility and prevent burnouts.</p><p>Through the results, my conclusion is that the individual perspective represents the individualised world we live in. The social perspective of burnout shows the importance of a good solidarity, mainly at work. This point of view could probably lead to a growing safety on the labour market, which presumably results in less burned out people.</p><p>There are, after reading this essay, a few questions the reader may ask herself: Should not the society take responsibility and help those who are burned out? Does the structure of society contribute to the fact that people becomes burned out?</p><p>Keywords: Burnout, Individual, Society, Work, Flexibility</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med uppsatsen är att göra en kritisk jämförelse av två olika perspektiv, utbrändhet som ett individuellt problem och utbrändhet som ett samhälleligt problem. Det första perspektivet menar att individen själv ansvarar för om hon blir sjuk eller inte medan det andra perspektivet är av den åsikten att samhället och främst arbetsmarkanden ska arbeta för att människor inte ska bli utbrända. Med hjälp av detta syfte ska problemet utbrändhet belysas och förhoppningsvis få upp ämnet till diskussion.</p><p>Denna uppsats baseras på följande frågeställningar:</p><p>• Hur kan man sociologiskt förstå dagens arbetsmarknad?</p><p>• Hur går det att förstå utbrändheten i en individuell kontext?</p><p>• Hur kan man förstå utbrändheten i en samhällelig kontext?</p><p>Genom att studera och läsa fyra böcker har jag presenterat de två olika perspektiven av utbrändhet. Två böcker representerar utbrändhet ur ett samhälleligt perspektiv medan det individuella perspektivet förespråkas i de andra två böckerna.</p><p>De resultaten jag har fått fram visar att det individuella perspektivet menar att individen själv ska lösa och ta tag i sina problem trots att arbetsmarknaden är huvudorsaken till att vi människor blir utbrända. Det samhälleliga perspektivet är av den åsikten att arbetsmarkanden, och samhället till viss del, ska ta ansvar och hjälpa individen. Individen ska i viss mån också själv förebygga och komma ur sin utbrändhet.</p><p>Genom resultatet har jag kunnat dra slutsatsen att det individuella perspektivet representerar den individualiserade värld som vi lever i. Det andra synsättet på utbrändhet visar vikten av att vi har en bra sammanhållning i främst arbetet, vilket leder till en trygghet som gör att vi inte kommer att ha lika stor mängd sjuka.</p><p>Efter att ha läst denna uppsats kan exempelvis följande frågor ställas: Borde inte hela samhället ta ett ansvar och hjälpa de som är utbrända? Är det de samhällsstrukturer vi lever i som bidrar till att vi blir utbrända?</p><p>Nyckelord: Utbrändhet, Individ, Samhälle, Arbete, Flexibilitet</p>

No description available.

<p>Ett antal förändringar har under åren 2006 – 2008 genomförts i lag (1982:80) om anställningsskydd. Det finns flera olika faktorer som har bidragit till dessa förändringar. Sverige har bland annat fått till uppgift att införliva tre EG-direktiv i svensk rätt. Detta har lett till att regeringen gjort en rad förändringar, bland annat rörande andelen tillåtna tidsbegränsade anställningar samt hur länge en arbetstagare får befinna sig i en tidsbegränsad anställning innan den övergår till en tillsvidareanställning. Regeringen har även infört en utökad informationsskyldighet för arbetsgivaren och tagit bort regeln om extra anställningstid för äldre arbetstagare. Beslut om att ändra kvalifikationstiden för företrädesrätt till återanställning togs, men hann aldrig träda ikraft, då den nuvarande regeringen återställde bestämmelsen.</p><p>Vid utarbetandet av förslagen lades betoning på trygghet för arbetstagare och ökad flexibilitet för arbetsgivare. Det angavs flera problem med den tidigare lagstiftningen, bland annat att arbetsgivare använde sig av rullande tidsbegränsade anställningar och urLasning, för att undgå att behöva tillsvidareanställa. Den tidigare lagstiftningen var komplicerad och det fanns flera tillåtna tidsbegränsade anställningar, som alla hade olika kvalifikationsregler och tidsfrister kopplade till sig. Regeringen ville rensat floran av tillåtna tidsbegränsade anställningar samt göra lagen enhetlig.</p>

<p>This paper is about the new methods and metrics used in industry and business today striving for better revenues and larger market shares. It investigates the relations between the old fordistic and tayloristic way of manufacturing and compares it to the models used in industry today for being competitive, seeking to please customers and becoming more flexible. More specific the paper is about if Six Sigma and lean production are the key for succeeding these days. SKF:s factory in Gothenburg and other companies will make an example for how these methods are used in practice.</p><p>The aim is to try to answer if these systems with inherited tools and methods are the right way to get the flexibility that is needed for being able to deliver the right goods to customers and market. For a company to be flexible decisions must be made fast and needed changes must be able to be done easy and without too large costs and investments. Both in Six Sigma and lean production the total staff in a company is involved with quality matters and continuous improvements. This brings an atmosphere and a certain way to work that makes it possible to reach high defined goals and move towards a common vision. Flexibility can be reached in both production and in developing new products when a company has an atmosphere that makes it possible for all personnel to talk the same language and strive for the same thing. Six Sigma and lean production have the possibility to achieve a higher level of flexibility, that is, when being applied in right places in the right way.</p>

Introduktion: Strategikonceptet har funnits i tusentals år och kan återfinnas i många olika situationer. Konkurrensen inom marknaden utgör en av dessa situationer. En mängd teorier har framkommit i försök att förstå betydelsen av strategiskapande. Två av dessa teorier är två skolor som handlar om strategiskapande: en som fokuserar på planering - Positioneringsskolan och en som fokuserar på lärande - Lärandeskolan. Dessa skolor kan även påverka flexibiliteten inom ett företag. Syfte: Syftet är att undersöka hur företag ser på strategiskapandeprocessen och hur denna syn påverkar företagets flexibilitet. Tillvägagångssätt: Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie. Två fall inom återförsäljningsbranschen har studerats: H&amp;M och KappAhl. Informationen samlades in genom intervjuer och även publicerat material användes. Med hjälp av två hypoteser nådde vi två slutsatser. Slutsatser: De två företag vi studerade uppvisade tendenser som tydde på att de tillhörde en av skolorna: H&amp;M till Lärandeskolan och KappAhl till Positioneringsskolan. Däremot hör inget företag helt och hållet till den ena eller den andra skolan utan påverkas till viss del av båda. Dessutom är båda företagen flexibla och synen på strategiskapande påverkar därmed inte flexibilite / Introduction: The idea of strategy has been around for milleniums. It has been present in many situations, one of those being in competitive business. Countless theories have surfaced in an attempt to understand strategy formation. Two of these are two schools of strategy formation, one focusing on planning – the Positioning school, and the other focusing on learning – the Learning school. These schools may also have an influence on the flexibility a company can enjoy. Purpose: The purpose of this investigation is to explore how companies perceive the formation of strategy and how this perception affects the company’s flexibility. Mode of procedure: We have conducted a qualitative case study. Two cases have been studied in the retail market: H&amp;M and KappAhl. The information has been collected through interviews as well as other written material. With the help of two hypotheses we reached two main conclusions. Conclusions: The companies we studied each had tendencies towards one of the schools – H&amp;M towards the Learning and KappAhl towards the Positioning school although neither company adheres completely without influences of the other school. Further, both companies were able to be flexible and thus the choice of school does not affect the level of flexibility that a company within the garment retail business can enjoy.ten i ett företag i denna bransch.

Bakgrund: Att förstå grunderna till företags strategiska handlande har blivit ett omfattande forskningsområde. Vissa forskare är av åsikten att företag bör vara marknadsorienterade, vilket innebär att de styrs av marknaden, medan andra anser att företagens egna kompetenser bör avgöra hur de ska agera. Mot bakgrund av detta undersöks i denna studie hur teleoperatörer handlar strategiskt, samt hur de går tillväga för att skapa flexibilitet. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad som karaktäriserar marknads- respektive resursorienterade företag, samt vilka skillnader som finns i deras sätt att skapa strategisk flexibilitet. Avgränsningar: I denna uppsats studeras svenska teleoperatörer som verkar inom både fast och mobil telefoni. Genomförande: Två företrädare från tre fallföretag samt en konsult har intervjuats. Resultat: Marknadsorienterade företag är relativt nya i branschen, organisations- och marknadsandelsmässigt små samt decentraliserade. De planerar kortsiktigt och informellt samt arbetar med alternativa handlingsplaner. Vidare fokuserar de främst på att möta kundbehov och ser därmed de egna resurserna som ett medel för att anpassning till omvärlden. Resursorienterade företag har däremot en lång erfarenhet i branschen, är organisations- och marknadsandels- mässigt stora, centraliserade och finansiellt starka. De fokuserar på att väcka nya kundbehov och ser sina resurser som medel för produktförnyelse. Deras planering är mer långsiktig och formell. Även vad gäller tillvägagångssättet för att skapa strategisk flexibilitet skiljer sig företag med de olika orienteringarna åt. Marknadsorienterade företag betonar vikten av strategiska ledare, produkter och tjänster uppbyggda i moduler samt flexibel organisations- struktur. Resursorienterade företag skapar däremot flexibilitet genom att utveckla sina kärnkompetenser och tillämpa flexibel tillverkning.

Detta examensarbete är utfört vid Institutionen för produktionsekonomi på Linköpings tekniska högskola, för Scania Motortillverkning i Södertälje. Syftet med arbetet är att kartlägga ledtider i motortillverkningens produktion och att ta fram förbättringsförlag och arbetsmetoder för ledtidsreducering. Av Scania Motortillverknings totalt 13 flöden valdes fyra att studeras. De fyra flödena har olika karakteristik och representerar i viss mån samtliga produktionsflöden. Slutsatserna i detta arbete bygger på en omfattande kartläggning, vilken innefattar ledtider och operationstider men även hur förflyttning av material sker och hur buffertar byggs upp. Kartläggningen har sedan analyserats genom att ledtider för varje artikel jämförts med hur mycket värdeadderade tid som utförts. På detta sätt synliggörs kö- och väntetider i flödet och dess nödvändighet och funktion kan ifrågasättas. De mest begränsande faktorerna för ledtiden på de studerade flöderna är att produktion sker i stora batcher och att två av flödena har en ojämn produktionstakt. Strävan har varit att ta fram förbättringsförslag som inte innebär stora investeringar och därför kan genomföras relativt omgående. Det har varit möjligt till viss del, framförallt för det mest komplexa produktionsflödet där slutsatsen bland annat är att det går att producera mer flexibelt. I andra fall har analysen visat att vissa investeringar måste göras för att en märkbar ledtidsreducering ska ske. Dessa förändringar betyder mestadels att kapaciteten måste höjas för någon del av flödet. För att arbeta kontinuerligt med ledtider rekommenderas följande arbetsmetoder för Scania Motortillverkning: - Utmana Kanbansystemet där det finns möjlighet genom att reducera antalet Kanban. - Nästa steg i Scanias arbete med Scanias Produktions System bör vara reducering av ställtider. - Använd det interna datasystemet PUS för att följa upp ställtider. - Använd den identitetsmärkningen varje artikel har till att följa upp ledtider för de mer komplexa flödena.

No description available.