Bakgrund och syfte: Hybridarbete innebär att medarbetare alternerar mellan kontors- och distansarbete, detta arbetssätt förväntas bli allt vanligare till följd av covid-19-pandemin. När arbetet sker både på kontoret och på distans förändras kraven på arbetsmiljön. Studien syftar till att utifrån ett arbetsmiljöperspektiv undersöka och därmed bidra med en fördjupad förståelse för hybridarbete och medarbetares arbetsvillkor vid hybridarbete. Metod: Studien utgår från en kvalitativ ansats där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio medarbetare från två kommunala organisationer som tillämpar hybridarbete. Intervjuerna har analyserats inspirerat av tematisk analys.  Resultat: Hybridarbete är en uppskattad arbetsform. Utmärkande drag för hybridarbetet är exempelvis att självständiga arbetsuppgifter associeras med distansarbete medan samarbete förknippas med kontorsarbete. Hybridarbetet underlättas av tydliga riktlinjer, goda kommunikationsmöjligheter och stödjande ledarskap. Något som kan försvåra hybridarbetet är risken att det uppstår en “vi” och “dem”-känsla. Slutsatser: Vid hybridarbete har tre oumbärliga arbetsvillkor identifierats, dessa är flexibilitet, kommunikation och ledarskap.

Studiens syfte var att undersöka fritidshemspersonalens arbetsmiljö utifrån deras olika arbetsuppgifter under skoldagen. Val av frågeställning grundar sig i observationer under verksamhetsförlagda kurser under utbildningen, samt av den bild av fritidshemmet som lyfts fram i media och på sociala medier. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod genom en intervjustudie med sju deltagande respondenter. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer där vi utgick från en grundmall med olika teman och öppna frågor för att kunna vara flexibla och ha möjlighet att ställa följdfrågor. De teoretiska begrepp som är centrala för studien är ramfaktorteori och KASAM. Resultatet av empirin tyder på att det är ramfaktorer som till stor del påverkar respondenternas arbetsdag och arbetsmiljö, men även andra aspekter inom KASAM som begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet spelar in. Studiens syfte var också att jämföra de olika dubbla uppdrag fritidshemspersonal kan ha för att se om och i så fall hur arbetsuppgifterna skiljer sig åt ur arbetsmiljösynpunkt. Ur den aspekten är respondenterna samstämmiga i sin upplevelse. Det är olika utmaningar inom de olika uppdragen som gör att situationen upplevs som påfrestande, vilket påverkar såväl fysiskt som psykiskt mående.

Utifrån befintliga och framtida samhälsutmaningar som klimatkrisen, demografiska skillnader samt ekonomiska och ekologiska förutsättningar kan ett behov av motståndskraftiga, eller resilienta, samhällen utläsas. Implicit innebär resiliens en förmåga att vara flexibel inför framtidens förutsedda och oförutsedda händelser. Studien intresserar sig för hur ovanstående utmaningar påverkar kommunernas arbete med bostadsförsörjning med hänsyn till en fortsatt hög urbaniseringstakt samt rådande bostadsbrist. I samband med de allt ökande kraven för bostads-och byggnadsbranschen är det relevant att undersöka andra tillvägagångsätt för att underlätta en omställning till mer hållbara produktions-och bruksformer. Detta innefattar även en ökad flexibilitet samt förmåga till anpassning i ett senare skede. Uppsatsen har utformats inom ramen för en explorativ studie som ämnar kartlägga innebörden hos begreppet flexibilitet inom bostadsplaneringen. Med hänsyn till kommunernas verktyg i form av planmonopolet samt deras lagstadgade ansvar att främja för bostäder intresserar jag mig för hur arbetet med flexibilitet förekommer på den kommunala och regionala nivån. Därmed ämnas en undersökning av retoriken inom ämnet, med grund i en presentation av begreppets definitioner samt ett antal medel och verktyg för ökad flexibilitet inom litteraturstudien. Undersökningen fokuserar även på eventuella spänningar, motsättningar samt målkonflikter som kan framträda i denna retorik. Studiens forskningsstrategi består av fallstudier med Helsingborgs stad och Norrköpings kommun respektive Region Skåne och Region Östergötland som utvalda fall. Studien har funnit att begreppet flexibilitet definieras på olika sätt beroende på den studerade nivån. Inom studien har planerna kommit att kategoriseras som antingen strategiska eller konkreta/praktiska. Inom ramen för strategiska dokument likt regionplaner och kommunala översiktsplaner innefattar detta främst mångfunktionalitet utifrån kartläggning av behov samt identifiering av trender och tendenser. Inom ramen för konkreta planer såsom detaljplaner kan flexibilitet på byggnadsnivå skönjas genom åtgärder för ökad variation beträffande upplåtelseform och utformning av bostaden. Den vanligaste strategin inom bostadsförsörjning på samtliga nivåer består av förtätning och nyproduktion. De undersökta planerna beaktar omvandling och anpassning endast under specifika förhållanden, vilket tyder på behovet av en samlad strategi för det befintliga bostadsbeståndet. Studien har även funnit att ett antal motsättningar kan utläsas i den retorik som framförs av kommunerna. Med hänsyn till det uttalade målet att främja hållbarhet utifrån sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter har studien kunnat konkludera att planeringen inte beaktar flexibilitet i tillräcklig omfattning vilket kan medföra negativa konsekvenser för samtliga hållbarhetsaspekter. Den höga detaljeringsgraden i planerna kan ge upphov till spårbundenhet i framtiden genom att anpassning kan försvåras eller omöjliggöras under rådande bestämmelser. Studien finner att detta kan bero på planeringens motvilja att beakta innovativa tekniker med hänsyn till föråldrade planeringsprinciper samt ett ökat sektorsintresse inom planeringen som ställer stora krav på kommunerna att beakta samtliga behov.

The aim of this thesis has been to investigate the technical and social potential for electric car charging as a flexibility resource in Uppsala. In addition, the user pattern has been examined, as well as the drivers’ motivation and obstacles contributing to flexibility. This has been done through quantitative and qualitative methods in the form of simulations and semi-structured interviews. The results show that the user pattern of the chargers and Uppsala city show a great similarity in form of two peaks. However, the peaks do not coincide, as they are separated by two and three hours, respectively. Furthermore, the public charging station occupancy turns out to be low, which is explained by the interviewees as the fact that the majority have their primary charging station at home. It is not important when charging takes place, only that it takes place. However, it is of great importance to always be able to charge. The drivers' motivation and impediments to assist with flexibility vary greatly in terms of the size and significance of the compensation. The results show that just over 2/5 of every charging session has flexibility potential, and that charging takes place for about half of the connected time. The largest proportion of flexibility potential lie within 30 min-1h followed by 1-2h respectively. Thus, with the possibility of shifting or pausing charge during that time. The greatest potential is obtained for 1,85 kW charging, largely due to an overrepresentation in the data set used for the simulations. A theoretical flexibility has been established based on the available energy data. However, to analyze in detail how car charging affects Uppsala's capacity shortage, access to high resolved power data is of great importance. To sum up, the overall results show that there are substantial preconditions for a technical and social potential for electric cars as a flexibility resource in Uppsala. Although, it requires well-developed incentives and aids to be realized, where end users assist with flexibility to the electricity grid.

Idrottares mående och prestationsförmåga påverkas av en rad faktorer. Att idrottare påverkas psykologiskt och fysiologiskt av ökad press i tävlingssituationer är erkänt, men exakt vilka underliggande mekanismer som påverkar detta är ej klarlagt. Ett behov av att bredda förståelsen för hur emotioner och anspänning under pressade situationer påverkar idrottare är relevant inom flera sporter. Att utöva elektronisk sport (E- sport) innebär en större psykologisk påfrestning snarare än fysisk, där förhöjd hjärtfrekvens kan härledas till anspänning och emotioner i den pressade situationen snarare än fysisk ansträngning. I denna studie undersöktes relationen mellan prestation, emotioner samt anspänning (hjärtfrekvens) hos E- sportare under tränings- och tävlingssituation. I tillägg undersöktes om psykologisk flexibilitet har något samband med dessa variabler. De undersökta emotionerna var känsla av kontroll, förnöjsamhet, ilska, tävlingsängslan och nervositet. Data samlades in genom ett webbaserat självskattningsformulär som deltagarna (N=10) fyllde i före, under och efter match. Hjärtfrekvens mättes under match med hjälp av pulsband. Resultaten visar på vissa statistiskt signifikanta samband där negativa emotioner skiljer sig mellan tränings- och tävlingssituationerna. Hur detta i sin tur påverkade spelarnas prestation förefaller oklart.Med anledning av få deltagare kan inga slutsatser dras utifrån dessa fynd, men området är intressant för framtida studier.

Detta arbete tar avstamp i frågan kring samhällets påverkan på studie- och yrkesvägle- darens (SYVs) uppdrag och i SYVs tankar kring sitt uppdrag. Syftet var att undersöka vad yrkesrollens uppdrag är idag samt vad som kan tänkas influera riktningen på detta uppdrag. Frågeställningarna för arbetet är 'Vilket uppdrag upplever SYV att deras yrkesroll har idag?' samt 'Hur tänker SYV kring detta uppdrag?'.Den empiriska datan insamlades via sex stycken semi-strukturerade kvalitativa intervjuer med utbildade SYV-are. De analysverktyg som använts är Baumans begrepp flytande modernitet, individualisering (2012) och arbetsestetik (1999) samt Beck & Beck- Gernsheims (2002) begrepp livsberättelser i en undflyende och individualiserad värld.Arbetets huvudresultat visar på att yrkesrollens uppdrag starkt korrelerar med den samhällsbild som Baumans och Beck & Beck-Gernsheims beskriver. De intervjuade studie- och yrkesvägledarna upplever sitt uppdrag i första hand att vara att vägleda individen till individualisering, aktivt egenansvar för sitt liv och flexibilitet. Samtidigt nämns även en förväntan gällande matchning som uppfattas komma ifrån högre politiskt håll. Intervjupersonerna menar att detta matchningsperspektiv inte stämmer överens med deras syn på hur de skall arbeta, samtidigt som de kan se ett samhällsbehov av riktad arbetskraftstillförsel till arbetsmarknaden.Vidare forskning kring hur SYV-utbildningen aktivt kan synliggöra och omforma yrkesrollens uppdrag till att inkludera ett emancipatoriskt perspektiv föreslås.

Syftet med studien är att undersöka vilka rutiner och verktyg som förskollärarna upplever hjälper barnen med språket och vilken kunskap de besitter för att ge barnen en likvärdig utbildning. Vi har valt kvalitativa studier i form av intervjuer där vi intervjuat tre förskollärare och en logoped. För att analysera empirin har vi haft olika perspektiv inom specialpedagogik som teoretisk utgångspunkt där vi fokuserar på flexibilitet, inkludering och individualistisk utgångspunkt.Resultatet visar att förskollärarna upplever att det krävs en stor flexibilitet för att hitta rätt verktyg och arbetsmetod för varje individ men samtidigt berättar logopeden att det krävs att verksamheten anpassas utifrån ett medicinskt och specialpedagogiskt perspektiv. I intervjuerna berättar alla informanterna att det finns många verktyg att använda sig av i verksamheten men verktygen gör sig oftast bäst i rutinerna i vardagen och gärna med hela barngruppen för att på så sätt skapa en inkluderande verksamhet.

Syftet med denna uppsats är att beskriva samt analysera hur och varför verksamheter i Uppsala stadskärna förändrats från år 2004 till år 2021. Detta skapar en utgångspunkt och används sedan för att diskutera stadskärnans förändrade funktion i nutid och framtid. I uppsatsen används Uppsalas stadskärna som empiriskt exempel. För att besvara syftet har fler kvalitativa metoder använts för att induktivt angripa ämnet från olika vinklar. Den empiriska grunden för analysen är insamlad via observationer, litteratur, artiklar och intervjuer. Resultatet som presenteras är att Uppsala stadskärnas innehåll har diversifierats och moderniserats. E-handeln, externa köpcentrum och förändrade konsumtionsmönster har krävt denna förändring hos både stadsplaneringen och verksamhetsägare för att city ska hållas levande. Stadskärnan och dess verksamheter har genomgått en evolutionär period, där de verksamheter som inte anpassat sig efter samtidens konsumtionsklimat har sållats bort och ersatts av nya verksamhetstyper. Förändringen har skapat ett nytt utseende av stadskärnan som fyller fler nya funktioner. De nya trenderna i stadsfunktionen har en karaktär av beblandning, kvalitet och flexibilitet; dessa erbjuder ett komplement till staden som handelscentrum. Den nya stadsfunktionen är nu även en mötesplats för rekreation och nöje.

The Swedish power system is facing a lot of change in the near future. A system which is built around nuclear- and hydropower now contains more and more intermittent power sources such as wind and solar. In addition, Sweden is entering a second electrification era, where the electricity use is predicted to increase substantially. This means the need for flexibility in the power system is bigger than ever and is going to increase. The power system needs to be in balance at every instance. The same amount of energy that is produced also needs to be consumed. This balance, or imbalance, affects the frequency in the system and there are balancing markets in place to handle disturbances in the frequency.Flexible solutions outside these balancing markets can also be valuable since they can lower costs for power use and prevent unnecessary investments in the power grids. This thesis was written in cooperation with the municipal energy company Gävle Energi. The cases it is built on are both cases in and around Gävle. The study is based on two cases: One case where a local hauling company is interested in a combination of solar power, electric charging for vehicles, and a battery storage. The hauling company plans to electrify parts of their fleet and will by doing so increase their power use. The second case regards the building of a gasturbine for electricity production in Gävle Energi’s grid. Both cases examine how the balancing markets can be used to motivate investments in flexible solutions. The hauling company can lower their power peaks by using a battery storage and the battery storage can also be used to sell capacity on the balancing market FCR-D. Through planning when heavy duty charging and regular vehicle charging is done, unnecessary power peaks can be avoided. The study shows that a battery storage can in fact be profitable and bring benefits to both the hauling company and the national energy system. The second case, the gas turbine, is based on income from both the spot market and the balancing market mFRR which is then compared to the price for gas. The income from mFRR was varied between 140-250% of the prices from 2021 and the gas price was varied from 800-2100 SEK. The results show that the prices for mFRR need to increase a lot for the turbine to be profitable and the gas turbine could perhaps be more beneficial if combined with other solutions. The case has a lot of insecurities as the turbine runs very few hours per year (only 10 hours would have been profitable in 2021). It becomes vital that the bidding is won these hours, which is hard to predict.

Fackförbund och kollektivavtal har länge varit stora institutioner på arbetsmarknaden med stort inflytande i företag och organisationer. De syftar till att representera arbetstagarnas intresse gentemot arbetsgivarna och strävar därför ständigt efter ökat inflytande över besluten inom organisationen. Studier där kollektivavtalet undersöks som institutionell faktor för beslutsprocessen i organisationer är svåra att hitta. / Trade unions and collective agreement have been powerful institutions for a long time in the labor market with great influence over companies and organizations. They aim to represent the laborers interest towards their employers and to increase their influence over the decisions within the organization. It’s hard to find any studies where the collective agreement has been studied as an institutional factor within the decision-making process.