No description available.

Denna studie tar sin utgångspunkt i en tidigare medarbetareundersökning som utfördes i ett kunskapsföretag hösten 2013. Den undersökningen visade att en av arbetsgrupperna (verksamhetsutvecklarna) upplevde att arbetet påverkade deras fritid.   Därför genomfördes en kvalitativstudie med fokus på intervjuer i syfte att få kunskap om fenomenet och dess orsaker till varför individen har svårt att koppla bort arbetet på sin fritid. De frågeställningar som ligger till grund för denna studie är; vad är det som gör att verksamhetsutvecklarnas fritid påverkas negativt av arbetet? Vad är orsakerna i organisationen som gör att individen tar med sig arbetet hem? Vad kan organisationen göra för att verksamhetsutvecklarnas fritid inte ska påverkas negativt av arbetet? Resultatet visade att alla respondenter har oreglerat arbete, gällande fyra dimensioner; tid, genomförande, plats och samarbete. De känner sig ensamma i sitt arbete och upplever låg grad av socialt stöd men även otydliga krav. De upplever också att organisationen har en otydlig struktur samt upplever oklara förväntningar från arbetsgivaren. En annan slutsats är också att respondenterna är relativt nöjda med sin flexibla arbetstillvaro. Studien visade också att organisationen borde satsa mer på utbildning, teambuildning samt att arbeta för tydligare krav och förväntningar för att motverka att verksamhetsutvecklarnas fritid ska påverkas negativt av arbetet. / This study takes its premise in an earlier survey amongst persons working in a knowledge based company during the fall of 2013. That survey showed that one of the workgroups (the activity developers) perceived that the work interfered with their free time. That is the reason a study was done with the purpose of acquiring knowledge by interviewing activity developers about the phenomena, in which the individuals experience difficulties with disconnecting themselves from work in their free time.  This study aimed to acquire knowledge about the underlying factors relating to this phenomena. The questions that form the basis of this study are; what are the causes that negatively impact the participant’s free time? Could it be related to organizational problems? How could an organization limit this impact?  The result indicated that all participants have what we refer to as unregulated work, based in four dimensions; time, execution, workplace, and collaboration. According to the study it is clear that the participants feel that there is a lack of support in their work; experience a low degree of social support in the workplace, and it that clear goals are lacking. Management of expectations, is also seen as a contributing factor. The study concludes that the organization should invest more in education, teambuilding and work towards defining goals and tasks in order to reduce the impact on the participants and their free time.

I och med att tid spenderad på arbetsplatsen verkar fortsätta öka blir allt mindre och mindre tid kvar till familj och fritid, eller det som i denna uppsats benämns som övrigt liv. Den vanligaste orsaken till att en individ upplever obalans är att arbetssfären är för dominerande och lämnar kvar för lite tid till övriga sfärer. Därför har syftet i denna uppsats varit att öka förståelsen för hur och varför olika arbetsgivare arbetar med work-life balance samt att ta reda på vad de har för inställning gentemot begreppet. Med andra ord ville jag förutom att ta reda på deras inställning även ta reda på vilka olika sätt arbetsgivare arbetar med work-life balance på och vilka nyttor de såg i att göra detta. Detta gjorde jag genom att ta del av litteratur och forskning som berör ämnet work-life balance utifrån ett arbetsgivarperspektiv. Dessutom tog jag del av forskning rörande områden som tillgänglighet och flexibilitet och inte minst kommunikationsteknologi. Själva undersökningen var av en kvalitativ art där jag intervjuade sex respondenter från sex olika organisationer. Samtliga respondenter valdes utifrån uppsatta kriterier där jag ville att respondenten skulle ha personalansvar eller personalinsyn samt ha varit anställd minst ett år på organisationen. Undersökningens resultat visar att samtliga organisationer tycker att work-life balance är en viktig fråga. Dessutom verkar de ta på sig visst ansvar för individernas work-life balance, då de menar att det är en gemensam angelägenhet för organisation och individ. Således ses inte work-life balance som individens ensamma problem. Anledningar till att arbeta med work-life balance visade sig bland annat beröra rekrytering, där arbetsgivarna menade att det organisatoriska arbetet med work-life balance kan attrahera nya medarbetare. Arbete med work-life balance beskrevs som ett konkurrensmedel som dessutom har ett starkt samband med att vara en attraktiv arbetsgivare. Vidare anledningar till att arbeta med work-life balance visade sig ha med individens välmående och prestanda att göra. Arbete med work-life balance kunde dessutom enligt arbetsgivarna medföra att de anställda mår bättre och att exempelvis sjukfrånvaro och sjukskrivning kan undvikas. Vad gäller hur organisationerna arbetar med work-life balance handlar det helt klart främst om flexibilitet, där just arbetsarrangemanget flextid visade sig vara klart dominerande. Distansarbete som heltidslösning visade sig vara ovanligt och arbetsgivarnas inställning gentemot detta arbetsarrangemang visade sig vara mycket negativ. Inte heller var deltidsarbete en uppskattad arbetsform då arbetsgivarna menade att deltidsarbete är sämre än heltidsarbete. Vad gäller arbetsdelning visade sig detta arbetsarrangemang endast tillämpas av några organisationer och i princip vara helt okänt hos andra. Vad gäller tillgänglighet visade sig kraven variera mellan och inom organisationerna. Tillgänglighetskraven hänger tätt samman med vilket yrke individen innehar. Organisationer arbetar inte särskilt mycket med begränsningar av användandet av kommunikationsteknologi utanför arbetstid då inte en enda organisation hade några formella bestämmelser avseende detta. Slutligen tyckte arbetsgivarna att en förmån som facilitet för barnomsorg i anslutning till arbetsplatsen kan vara en god idé för såväl arbetstagare som arbetsgivare, men ingen organisation visade sig erbjuda detta för närvarande.

Tidigare forskning har påvisat en föränderlig arbetsmarknad som kännetecknas av allt mer flexibla organisations-och anställningsformer och individbaserade arbetsvillkor. Tidsbegränsat anställda återfinns inom de mest otrygga anställningarna, med sämre arbetsförhållanden och villkor i jämförelse med tillsvidareanställda. Arbetsegenskaperna skiljer sig åt på så sätt att den ekonomiska kompensationen är lägre inom visstidsanställningar, inflytandet i arbetssituationen är mer begränsad och anställningstryggheten sämre. Dessutom är arbetsmarknaden väldigt könssegregerad vilket medför att flexibiliteten i kombination med ett ökat antal tidsbegränsade anställningar har fått olika konsekvenser på män respektive kvinnor. Kön fyller sålunda en viktig funktion i detta sammanhang då kvinnor är överrepresenterade inom de mest otrygga anställningsformerna visstidsanställningar. Syftet med denna studie är följaktigen att studera sambandet mellan anställningsform och psykisk ohälsa. Studien är avgränsad till förvärvsarbetande fast-och visstidsanställda i åldrarna 18-65 på den svenska arbetsmarknaden.  Datamaterialet är hämtat från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010 och är analyserat med hjälp av en linjär regressionsanalys (OLS) med ett psykindex som beroende variabel. Resultatet från analysen tyder på att det finns ett samband mellan anställningsform och psykisk ohälsa och att anställningsformen har en signifikant betydelse vad gäller skillnader i psykisk ohälsa mellan fast- och visstidsanställda män och kvinnor. Betydelsen av anställningsformen minskar dock i takt med att relevanta kontrollvariabler inkluderas i analysen och blir inte längre signifikant. Detta kan bero på att faktorer relaterade till kön ålder, humankapitalet och familjestatusen fångade upp effekten av anställningsformen, vilket i sin tur kan bero på att sambandets existens går via bakomliggande faktorer som en indirekt effekt på hälsan. Således kan vi dra slutsatsen att samtliga kontrollvariabler har en betydelse vad gäller det psykiska välbefinnandet, dock är det viktigt att beakta att det enbart är kön, månadslön och huruvida man är samboende som enligt resultatet har visat sig vara signifikanta.

Tidigare forskning har påvisat en föränderlig arbetsmarknad som kännetecknas av allt mer flexibla organisations-och anställningsformer och individbaserade arbetsvillkor. Tidsbegränsat anställda återfinns inom de mest otrygga anställningarna, med sämre arbetsförhållanden och villkor i jämförelse med tillsvidareanställda. Arbetsegenskaperna skiljer sig åt på så sätt att den ekonomiska kompensationen är lägre inom visstidsanställningar, inflytandet i arbetssituationen är mer begränsad och anställningstryggheten sämre. Dessutom är arbetsmarknaden väldigt könssegregerad vilket medför att flexibiliteten i kombination med ett ökat antal tidsbegränsade anställningar har fått olika konsekvenser på män respektive kvinnor. Kön fyller sålunda en viktig funktion i detta sammanhang då kvinnor är överrepresenterade inom de mest otrygga anställningsformerna visstidsanställningar. Syftet med denna studie är följaktigen att studera sambandet mellan anställningsform och psykisk ohälsa. Studien är avgränsad till förvärvsarbetande fast-och visstidsanställda i åldrarna 18-65 på den svenska arbetsmarknaden. Datamaterialet är hämtat från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010 och är analyserat med hjälp av en linjär regressionsanalys (OLS) med ett psykindex som beroende variabel. Resultatet från analysen tyder på att det finns ett samband mellan anställningsform och psykisk ohälsa och att anställningsformen har en signifikant betydelse vad gäller skillnader i psykisk ohälsa mellan fast- och visstidsanställda män och kvinnor. Betydelsen av anställningsformen minskar dock i takt med att relevanta kontrollvariabler inkluderas i analysen och blir inte längre signifikant. Detta kan bero på att faktorer relaterade till kön ålder, humankapitalet och familjestatusen fångade upp effekten av anställningsformen, vilket i sin tur kan bero på att sambandets existens går via bakomliggande faktorer som en indirekt effekt på hälsan.

Möjligheten att uppnå ett lönsamt och konkurrenskraftigt företag genom att tillämpa en strategi som förespråkar flexibilitet mot kund och ständig processförbättring mot kundens behov har blivit en allt mer väsentlig del på vägen mot framgång. Processerna ska generera högkvalitativa produkter och styras av motiverade och engagerade medarbetare. I följande studie har en process tillämpat mot mindre orderkvantiteter konstruerats för att öka Emballator Lagan Plasts flexibilitet mot kund och ge företaget tillfälle att öka sin årliga omsättning. Studien har formats utifrån problemformuleringen “Hur kan högre flexibilitet i produktion nås utan att öka produktionsresurserna?”. Målet med arbetet är att tillämpa en process som svarar på den potenitella kundgruppens behov, reducerar slöserier i form av lager och förflyttningar samt minskar ledtid. Utifrån genomförandet där arbetsmodellen “Förbättringskatan” användes alstrades följande resultat. En förbättrad process kan skapas genom att tillämpa en kundstyrd produktion där orden produceras i ett kontinuerligt flöde. Burk och kompatibelt lock ska sampackas i en kartong och packas med lika många burkar som lock. Det förbättrade tillståndet reducerar behovet av lager samt minskar ledtiden. De planeringspunkter som Förbättringskatan innehåller kan slutligen tillämpas av företaget vid framtida processförbättringar. Modellen möjliggör för kontinuerlig utveckling av organisationen där medarbetare får chans att förändra sitt arbete och involvera sig i förändringen mot kundens krav.

Denna C-uppsats är en intervjustudie med fackligt förtroendevalda, fem från IF-metall och sex från Unionen. Syftet med studien är att lyfta de förtroendevaldas röster kring vad de anser vara samtidens utmaningar för fackliga organisationer.Vid analys av intervjuerna framkom tre övergripande teman: 1. Utmaningar som följer av att multinationella koncerner bedriver verksamhet i olika länder och på stora avstånd. 2. Svårigheter att engagera medarbetarna. 3. Den flexibla arbetsmarknadens effekter på fackligt engagemang och facklig styrka. Studien visar exempel på att korttidsanställningar och individualisering minskar incitament att engagera sig fackligt. Resultatet visar även hur organisationsförändringar motverkar uppbyggnad av de nätverk som är viktiga för insyn i koncerner och facklig styrka. En annan konsekvens av att företag blir multinationella är de långa avstånd och många nivåer som uppstår mellan anställda och beslutsfattare. För att de förtroendevaldas röster ska klara av att färdas mellan de olika nivåerna och slutligen landa hos beslutsfattaren behöver budskapen paketeras på ett hållbart sätt. Uppsatsen landar i en diskussion kring de tre utmaningarna. Frågeställningen blir då: Hur man gör sin röst hörd i den multinationella organisationen, hur människor motiveras till att engagera sig fackligt och hur man skapar hållbara fackliga nätverk över nationsgränserna. Dessa frågor är relevanta att att reflektera kring om man vill bemöta de utmaningar som de förtroendevalda ger uttryck för.

Studiens syfte var att med kvalitativ metod finna kunskap kring begreppet flexibilitet hos chefen inom räddningstjänsten. Detta utifrån vad forskningen påvisat kring ökad flexibilitet för att förstå, kunna ändra och använda erfarenheter för att möta rådande globalisering och snabba omväxling som sker i vår omvärld. Eftersom räddningstjänstens chef måste kunna ta snabba beslut och snabbt skifta sitt arbete är det intressant att undersöka just denna yrkeskategori med frågeställningar om just deras erfarenheter och upplevelser. Eftersom undersökningen var av kvalitativ metod skapades en intervjuguide med frågor kring arbetsuppgifter, förmågor och egenskaper som ansågs vara lämpliga i yrket med fördjupning i begreppet flexibilitet. Cheferna skulle också vara föräldrar för att kunna besvara frågor om kopplingen flexibilitet och/i föräldraskapet. Intervjuerna riktades till chefer inom räddningstjänsten i mellansverige och totalt fyra intervjuer genomfördes, där varje intervju tog ungefär 45 minuter vardera. Resultatet av den kvalitativa studien visade att hög operativ kunskap, tydlighet samt att vara flexibel var viktigast. Men även att kunna hantera och tilltalas av det ansvarsfulla arbetet som chef inom räddningstjänsten avser. Resultatet visade även att det fanns få eller inga direkta fördelar med föräldraskapets flexibilitet i arbetet som chef, men däremot upplevde cheferna att de utvecklade en större flexibilitet som förälder tack vare sitt arbete.

Syfte: Syftet med vår studie är att öka förståelsen för hur dagens chefer inom tjänstemannasektorn upplever det gränslösa arbetslivet. Metodik: Med syfte att besvara vår problemformulering har en kvalitativ studie genomförts med en induktiv ansats. Studien har bestått av semistrukturerade intervjuer med chefer inom tjänstemannasektorn i Kalmar län. Slutsats: Dagens gränslösa arbetsliv upplevs genom ökade krav ha övergått till ett ständigt arbete genom den nya tillgängligheten och krav från olika håll. För att klara av det gränslösa arbetslivet är det viktigt med tydlighet, skillnader i roller samt begränsningar i arbetet för att skapa balans genom återhämtning.

Syftet med denna rapport är att undersöka om modern teknik kan åtgärda de problem som idag finns vid integration av nätverksresurser. En av grundtankarna i detta arbete är att nätverken i framtiden kommer att behöva anpassas till en mer flexibel och heterogen miljö. Anledningen till detta är att det i framtiden kommer utvecklas en rad nya produkter som ska kopplas in i nätverken. Rapporten är uppdelad i tre delar. I första delen undersöks vilka problem som finns idag vid resurshantering i nätverk. Denna undersökning gjordes med hjälp av intervjuer med ett antal systemadministratörer som har praktisk erfarenhet av sådana typer av problem. Den andra delen undersöker en ny teknik vid namn Jini som utvecklats av Sun Microsystems. Jini undersöktes med utgångspunkt från de problem som togs fram i första delen. Tredje delen är praktisk och syftar till att undersöka hur Jini kan användas i praktiken. Resultatet från första delen var sex stycken problem som var vanligast i olika kategorier. Problem med drivrutiner, rättigheter och administration för nätverskresurserna vad det som var vanligast. Resultatet från andra delen blev att Jini klarade av flera av problemen på ett smidigt sätt men kräver separata administrationsprogram för vissa problem. Tredje delen resulterade i ett antal erfarenheter från en relativt begränsad fallstudie.