Tidigare forskning visar hur anställningsbarhet är ett föränderligt fenomen som fått ökad betydelse på den svenska arbetsmarknaden. Anställningsbarhet kan förstås som en diskurs i samhället gällande hur en individ bör vara för att få arbete, kunna behålla det samt kunna få ett nytt om situationen kräver det. Individer som inte ryms inom diskursen för vad som anses anställningsbart riskerar att exkluderas från arbetsmarknaden. I rekryteringsprocessen operationaliseras anställningsbarhet och rekryteraren har makt att definiera vem som är anställningsbar. Syftet med studien är att genom rekryterares upplevelser analysera anställningsbarhet och dess påverkan i rekryteringsprocessen samt undersöka huruvida rekryterares förhållningssätt till fenomenet reproducerar eller utmanar diskursen om anställningsbarhet. Studien genomfördes med ett kvalitativt angreppssätt med semistrukturerade intervjuer. Vidare har studien tagit fasta vid Foucaults konceptualisering av styrningsrationaliteter och relationell makt samt Becks teori om individualiserad riskhantering i det moderna samhället, vilket empirin analyserats utifrån. Resultatet visar att rekryterarnas uppfattning om anställningsbarhet kan förstås i termer av att uppfylla formella krav, uppvisa önskvärda personliga egenskaper samt hålla sig attraktiv på arbetsmarknaden genom att vara flexibel. Uppfattningen tyder på ett individualiserat ansvar för anställningsbarhet. Anställningsbarhetsdiskursen upplevs påverka bedömningen i rekryteringsprocessen i form av ett sorteringsverktyg, där individen konstrueras som anställningsbar respektive icke anställningsbar. Till följd av diskursens påverkan i bedömningen kan rekryterarnas förhållningssätt förstås reproducera den rådande diskursen om anställningsbarhet, snarare än att utmana den.

Bakgrund: Flexibilitet eller förmågan att reagera på osäkerhet i omgivningen utan att det medför brister i tid, ansträngning, kostnader eller prestationer, har blivit allt viktigare. Flexibilitet i en leverans innebär att företagen ska ha förmågan att genomföra förändringar i en pågående leverans för att uppfylla konsumentens behov.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka krav konsumenterna har på flexibilitet inom e-handeln, samt hur företag som verkar inom e-handeln kan anpassa sig efter och bli bättre på att hantera konsumenternas krav på flexibla leveranser. Även hur företag inom e-handel kan utveckla förändringsförmåga i en omvärld som är i ständig förändring.  Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod och har genomförts genom en fallstudie. Studien har genomförts genom en semistrukturerad intervju på fallföretaget men även genom mejlintervjuer och enkäter till fallföretagets 3PL-kunder. Studien har ett realistiskt synsätt och ett deduktivt angreppssätt Slutsats: Det finns olika brister i PostNords order-och leveransprocess: Brist på integration med 3PL-kunderna, brist på hur leveransen ska ske, brist på att leverera same-day, brist i tidsintervaller och brist i uppföljning efter leverans. Dessa kan bland annat åtgärdas genom att öka integrationen med 3PL-kunderna genom system och avtal, öka konsumenternas valfrihet i tid och plats genom exempelvis collect-in-store, snabbrörlighet, affärsutveckling för att konsumenter ska kunna delta i uppfyllandet av kraven inom flexibilitet, self-collecting för att minska antalet misslyckade leveranser, prestationsmatriser för att fastställa en kundservicestrategi och genom att anställa mer personal. / Context: Flexibility, or the ability to respond to uncertainty in the environment without causing shortcomings in time, effort, cost or performance has become increasingly important. Flexibility in a delivery means that companies should be able to implement changes in an ongoing delivery in order to meet customer needs.  Purpose: The purpose of this study is to investigate what requirements consumers have on e-commerce flexibility, and how e-commerce companies can adapt to and be better at managing consumer demand for flexible deliveries. Even how e-commerce companies can develop changeability in an environment that is constantly changing. Method: The study is based on a qualitative research method and has been conducted through a case study. The study has been conducted through a semi-structured interview at the case company, but also through email interviews and surveys to the case company's 3PL customers. The study has a realistic approach and a deductive approach.  Results: There are various shortcomings in PostNord's order and delivery process: Lack of integration with 3PL customers, lack of how delivery should be done, lack of delivery of same-day, shortage of time intervals, and lack of follow-up after delivery. These can be resolved by increasing integration with 3PL customers through systems and agreements, increasing consumer choice in time and place through collect-in-store, agility, business development to enable consumers to participate in meeting the requirements of flexibility, self -collecting to reduce the number of failed deliveries, performance matrices to determine a customer service strategy and by hiring more staff.

Studien utfördes under våren -18 som ett examensarbete på Husqvarna Group gentemot företagets inköpsavdelning. Författarna studerar masterutbildningen Logistik som en del av sin civilingenjörsutbildning på Linköpings Universitet.  Studiens huvudämnen är inköp och lagerstyrning, med fokus på den senare delen och ämnade att minska kapitalbindning utan att öka de totala kostnaderna genom en förändring. Säkerhetslager, orderkvantiteter och konsignationslager var de tre centrala områdena som undersöktes och fyra olika scenarion skapades inom dessa. Utöver kostnad och kapitalbindning utvärderades de även efter hur de påverkade flexibiliteten för Husqvarna. De två scenariona som utreddes inom säkerhetslager var servicenivåmetoden Scenario 1 - SERV1 och användningen av Scenario 2 - Procentandel av efterfrågan under ledtiden. Inom orderkvantiteter undersöktes ett scenario baserat på ekonomisk orderkvantitet, Scenario 3 – EOK. Kvalitativt utreddes också ett konsignationslagerupplägg genom Scenario 4 – Konsignationslager.  Intervjuer och information från företagets affärssystem har varit de centrala informationskällorna till studien, där säkerhetslager- och orderkvantitetsförändringarna utvärderades kvantitativt och konsignationslager kvalitativt. Studien har fokuserat på två avlägsna leverantörer belägna i Asien.  Studiens resultat blev att användning av servicenivåmetoden SERV1 för dimensionering av säkerhetslager minskar företagets kapitalbindning med 13,6 % och de totala kostnaderna med 15,9 %, med den ytterligare effekten av en högre samt jämnare servicenivå för hela produktsortimentet. Även dimensioneringen av orderkvantiteter genom ekonomisk orderkvantitet gav minskad kapitalbindning med 9,8 % och en marginell minskning av de totala kostnaderna. De procentuella förändringarna är i förhållande till nuläget och de kostnadsposter som förändras i samband med scenariots införande. Ett konsignationslagerupplägg kommer minska kapitalbindningen, men kostnaderna skulle troligen öka vid omställningen från nuläget. Vid detta val är det viktigt att utvärdera vinsten av att frigöra kapital gentemot att öka kostnaderna. Scenario 2 – Procentandel av efterfrågan under ledtiden inom säkerhetslager ansågs inte ge ett tillräckligt bra resultat för att det skulle vara värt att gå vidare med för Husqvarna.  Slutsatsen av studien är att Husqvarna Group bör dimensionera om sina säkerhetslager och se över sina orderkvantiteter för de befintliga artiklarna enligt de rekommenderade metoderna. De bör även vid uppstart av nya artiklar öka fokus på bestämmandet av orderkvantiteten. Konsignationslager bör utredas vidare utifrån svårigheter med det samt för att kvantitativt utreda kostnader. Resultatet av studien kan användas för både avlägsna samt närliggande leverantörer, och anses därför vara generaliserbart för alla Husqvarnas produkter och för andra företag. / The study was conducted during the spring -18 as a graduate work at Husqvarna Group towards the company's purchasing department. The authors study the master’s program Logistics as part of their MSc in Engineering at Linköping University.  The main subjects of the study are purchasing and inventory management, focusing on the latter part and intended to reduce capital tied up without increasing overall costs through a change. Security stock, order quantities and consignment storage were the three key areas investigated and four different scenarios were created within these. In addition to cost and tied up capital, the scenarios were also evaluated according to how they affected the flexibility of Husqvarna. The two scenarios investigated in security stock were the service level method Scenario 1 - SERV1 and Scenario 2 - Percentage of demand during lead time. Within order quantities, a scenario based on economic order quantity, Scenario 3 - EOK, was investigated. Qualitatively, a consignment inventory was also investigated through Scenario 4 - Consignment storage.  Interviews and information from the company's business systems have been the key sources of information for the study, where the safety stock and order quantity changes were quantitatively evaluated and consignment storage qualitatively. The study has focused on two remote suppliers located in Asia.  The study found that using the SERV1 service-level methodology reduces the company's tied up capital by 13.6% and total costs by 15.9%, with the additional effect of a higher and more even service level for the entire product range. Also, deciding the order quantities by using economic order quantity resulted in a reduction of 9,8% in capital tied up and a marginal decrease in total costs. The percentage changes are in relation to the current situation and the costs which change in connection with the introduction of the scenarios are included. A consignment storage will reduce capital tied up, but the costs would probably increase in the transition from the present. In this scenario, it is important to evaluate the profit of decreasing tied up capital to the increased costs. Scenario 2 - Percentage of demand during the lead time was not considered to give a sufficiently good result and is for that reason not worth for Husqvarna to move forward with.  The conclusion of the study is that Husqvarna Group should dimension its security stocks and review its order quantities for the existing articles according to the recommended methods. They should also focus on determining the order quantity when starting to buy new articles. Consignment storage should be further investigated on the basis of difficulties to quantitatively investigate costs. The result of the study can be used for both remote and nearby suppliers and is therefore considered to be generalizable for all Husqvarna products and also for other companies.

Uppsatsen syftar till att undersöka en aktivitetsbaserad arbetsplats och de anställdas upplevelser av att arbeta på en sådan. Frågeställningarna berör vilka möjligheter och utmaningar som kan identifieras på en aktivitetsbaserad arbetsplats, samt hur de anställda beskriver övergången till ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Det teoretiska ramverk som presenteras berör begrepp om fysisk arbetsmiljö, organisatorisk och social arbetsmiljö, integrering och segmentering, extern- och intern reglering, samt den så kallade krav-kontroll och stödmodellen. En kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats har präglat denna uppsats. Det empiriska materialet är insamlat genom åtta semi-strukturerade intervjuer med anställda som arbetar på en aktivitetsbaserad arbetsplats. Målet har varit att fånga de intervjuades upplevelser, åsikter och känslor om uppsatsens ämne. Studiens resultat har gett en ökad förståelse för hur anställda upplever och beskriver sin aktivitetsbaserade arbetsplats. De möjligheter som har konstaterats handlar om den kontroll och flexibilitet informanterna har fått i och med arbetssättet, samt att de fått större kontroll och utbyte gällande de sociala relationerna på arbetsplatsen. De utmaningar som uppmärksammats berör huvudsakligen hur individuella preferenser och personlighetsdrag kan påverka upplevelsen av en aktivitetsbaserad arbetsplats. Resultatet visar även att informanterna beskriver övergången till aktivitetsbaserat som relativt positiv, eftersom de har varit delaktiga i processen och i och med övergången till aktivitetsbaserat fått större självbestämmande än innan implementeringen. Den sociala och organisatoriska arbetsmiljön har delvis förbättrats i och med större valmöjligheter, medan den fysiska har några utmaningar kvar, speciellt gällande anställdas koncentrationsmöjligheter och arbetsplatsens lokaler.

Många arbetsplatser på dagens arbetsmarknad präglas alltmer av ett flexibelt arbete. Detta har inom sociologin beskrivits som ett gränslöst arbete där individens gränsdragning mellan arbete och fritid blir svårare att hantera. Friheten inom det flexibla arbetssättet innebär också att det blir upp till individen att sätta gränser mellan till exempel arbete och fritid. Det faktum att arbetsbeskrivningar inom vissa branscher har blivit allt flexiblare bidrar också till att ett större ansvar åläggs individen att organisera och strukturera det egna arbetet. Studiens syfte är att undersöka hur det flexibla arbetet upplevs av anställda inom tjänstemannasektorn samt hur de hanterar sin situation. Den tidigare forskningen fokuserar på innebörden av det flexibla arbetet och hur det upplevs och hanteras av individen. Studien undersöker individernas upplevelser med hjälp av kvalitativa intervjuer i en organisation inom energibranschen. Denna studie visar på att upplevelsen av det flexibla arbete är övervägande positivt men att det också finns baksidor som individen själv förväntas lära sig hantera. Det konstateras även att det är en viktig förutsättning för att kunna bedriva sitt arbete. Följaktligen visar studien att upplevelsen och graden av flexibilitet i arbetet verkar variera beroende på vilket yrke vederbörande har. / Many workplaces today on the labor market is characterized by a flexible work. This have been theorized in sociology as a situation of boundaryless work for the individual were the limit between work and leisure becomes difficult to handle. The freedom that flexible work makes possible moves the responsible to the individual to set limits between work and leisure. The fact that the terms of employment has become vaguer has led to that the responsibility to organize and structure work more and more lies on the individual. The aim of this study is to investigate how the flexible work is perceived by white color workers and how they handle their situation. Previous research focus on the meaning of flexible work and how the individual perceive and handle it. This study focus on the meaning of flexible work by using qualitative interviews with white color employee in an organization in the energy-industry. The result of the study shows that the flexible work is percieved as predominant positive but that it also can consist of negative aspects that the individual needs to handle. It is also found that the flexibility is important in order to do this kind of work. The result also shows that the percieved degree of flexibility seems to differ depending on occupational status.

Syftet med vår studie är att undersöka kvinnliga nattarbetares upplevelse av balansen mellan arbetsliv och privatliv samt hur de hanterar och påverkas av work-life balance i praktiken. Syftet med studien besvaras med hjälp av frågeställningarna: Upplever kvinnliga nattarbetare balans mellan arbete och övrigt liv, och om så är fallet, på vilket sätt? Upplever kvinnliga nattarbetare konflikter mellan deras roller i arbete och övrigt liv, och i så fall, på vilka sätt? För att öka förståelsen för det område vi valt att undersöka, redogörs för begreppsdefinitioner samt tidigare forskning. Den teoretisk referensram som använts som utgångspunkt för studien utgår från work-life balance, tillgänglighet, work-life conflict, åtgärder som främjar work-life balance samt flexibilitet. Vi valde att göra en kvalitativ studie där insamling av material har skett genom åtta intervjuer. Samtliga respondenter som deltagit i studien är kvinnor som arbetar permanent natt på olika arbetsplatser hos samma arbetsgivare. Genom vårt insamlade material så har vi med stöd av teori kunnat se olika faktorer som påverkar de kvinnliga nattarbetarnas upplevelse av work-life balance: det finns för- och nackdelar med att arbeta natt, balans upplevs olika beroende på arbetsperiod kontra ledig vecka, konflikter som uppstår mellan arbete och privatliv, en oförstående omgivning, det finns individuella strategier för att nå balans, upplevelsen av tillgänglighet från arbetsgivaren, förväntan om tillgänglighet från privata relationer, det finns möjlighet till viss flexibilitet, arbetstiderna påverkar socialt deltagande och relationer.

Överraskning är en av krigföringens grundprinciper. Svårigheterna i att förutse överraskning ligger i dess natur och har studerats genom historiken utan större resultat. Finns inte förmågan att återhämta efter överraskning är risken överhängande för förlust och forskningen brister i hur denna förmåga skapas. Syftet med uppsatsen är att förklara hur det kom sig att Israel lyckades återhämta efter överraskningen 1973 och vinna på slagfältet. En teorikonsumerande, utfallsförklarande processpårning används för att förklara det unika utfallet. Det teoretiska ramverket innefattar teorier om flexibilitet och taktik. Resultatet av analysen påvisar att Israel lyckades återhämta efter överraskningen trots bristande flexibilitet. Den avgörande mekanismen fanns i den moraliska faktorn i krigföringsförmågan, nämligen skicklighet. Den enskildes skicklighet överbryggade bristerna samt genomsyrade hela den israeliska organisationen och dess krigföringsförmåga. Tillsammans ger syftet och resultatet en ökad förståelse för vad som kan krävas av en underlägsen aktör som enskilt vill undvika att förlora på slagfältet.

Digitalisering är ett växande begrepp som principiellt innebär omvandling från manuellt till digitalt. Nu har även tillverkningsindustrin börjat angripa denna teknologiska utveckling för att förbättra organisationens processer vilket ska öka mervärdet till kunden. De flesta små- och medelstora företag (SMF) vet att de bör arbeta med att digitalisera deras verksamhet men de vet inte var de ska börja eller vad det är som ska göras. SMF har vanligtvis också begränsat med resurser både materiella och personella samt att dessa företag är flexibla vilket gör att de kan hantera speciella situationer effektivt. Att bruka ett processorienterat arbetssätt är viktigt för företag om de ska åstadkomma högre kundnöjdhet och lönsamhet. Inköp är en betydelsefull process eftersom de största utgifterna i ett företag vanligtvis är inköpta varor och tjänster, därför är det viktigt att utveckla dessa om SMFs vinst samt konkurrenskraftighet skall öka. I många fall ses dock inköpsprocessen enbart som en stödroll och potentialen i inköp används inte. Det finns fler fördelar än det prismässiga genom att utveckla sitt inköp, exempelvis kvalitet, minskad tid till kund eller minskad miljöpåverkan, men hur kan då digitalisering hjälpa till för att åstadkomma dessa. Av denna anledning har vi valt att undersöka hur inköpsprocesser kan effektiviseras med hjälp av digitala verktyg samt hur flexibiliteten påverkas ifall digitala verktyg används. För att lösa problemet har ett kvalitativt angreppssätt använts där studien har utförts på ett fallföretag som ligger beläget i Gävle. På detta fallföretag har empirisk data samlats in genom av observationer och intervjuer vilket senare sammanställdes i kartläggningar av deras inköpsprocesser. Med hjälp av tidigare forskning och våra egna kunskaper har vi analyserat kartläggningarna för att eftersträva förbättringar till fallföretaget och SMF överlag. Resultatet från kartläggningarna tyder på att det finns en viss differens hur personalen på fallföretaget köper in produkter. Detta beror till stor del av vilken produkt som skall anskaffas, där många av personalens erfarenhet är avgörande. Det uppmärksammades även att de anställda vet att de bör använda sig av digitala verktyg mer men de har ingen aning om var och hur de ska påbörja sin digitala resa, vilket andra studier också har visat. Slutsatsen vi drar av denna studie är att vid användning av digitala verktyg kan det bli en tidsbesparing framför allt i det administrativa arbetet. SMF behöver mer kompetens och utbildning om de ska kunna utnyttja digitaliseringens fulla potential. Att digitalisera sina inköpsprocesser såg vi inte hade en direkt påverkan på flexibiliteten gentemot kunderna. / Digitalization is a growing concept that principally means transforming from manual to digital. Now has the industrial sector also started to attack this technological development to improve the organizational processes which should increase the costumer value. Most small and medium-sized enterprises (SME) knows that they should work with digitalizing their business but they do not know where to begin or what to do. Usually SME has a limited amount of resources that are both material and personnel and these types of companies are flexible which enables them to effectively handle specific situations. To use a process oriented way of working is important for companies if they are going to accomplish an increase in costumer value and profitability. Purchasing is a meaningful process because the biggest expenses in a company are usually purchased goods and services, therefore it is important to develop these to increase SMEs profit and competitive advantage. In many cases is the purchasing process often seen as a support role and the potential is not used. There are more advantages than the price paid through developing purchasing, e.g. quality, decrease in time to customer or reduction on the environmental effects, but how can digitalization help to accomplish this. For this specific reason we chose to investigate on how purchasing processes can be more effective by using the digital tools and also how flexibility is affected with the use of digital tools. To solve the problem has a qualitative approach been used where the study has been conducted on a case company located in Gävle. On this case company has empirical data been collected through observations and interviews, which were later compiled in mapping of their purchasing process. With the help of previous research and our own knowledge, we have analyzed the mapping to seek improvements to the case company and SME in general. The result from the mapping implies that there is a difference on how the staff at the case company is purchasing their products. This depends on which product they are going to purchase, where many of the staffs experience is crucial. It was also noted that the employees know that they should use digital tools more, but they have no idea where and how to begin their digital journey, as other studies also have shown. The conclusion we draw from this study is that using digital tools can save time, especially in the administrative work. SMEs need more qualifications and education to take advantage of the full potential of digitization. To digitize their purchasing processes did not have a direct impact on the flexibility towards customers according to us.

Trenden går mot att västvärlden utsätts mer och mer för hård konkurrens från lågkostnadsländer inom tillverkningsindustrin. Det krävs därför att företagen arbetar med olika strategier och metoder som får dem att fortfarande vara lönsamma utan att behöva omlokalisera. I den här rapporten utreds ett exempel på hur en investering med hjälp av förbättringsarbete inom ergonomi, kvalitet, flexibilitet och lönsamhetsbedömt underlag kan hjälpa ett industriföretag att sänka sina kostnader på lång sikt och bli mer konkurrenskraftiga.

Studiens utgångspunkt var ett intresse för work-life balance (WLB) och vilka förutsättningar behövs för att nå en balans mellan privat- och arbetsliv. Enligt forskning har antal arbetstimmar en direkt inverkan på individens WLB. Egenföretagare arbetar i genomsnitt fler timmar per vecka än anställda men studier visar att de paradoxalt har högre arbetstillfredsställelse än anställda. Denna studie utgår ifrån tidigare forskning gällande WLB hos egenföretagare. Tidigare forskning beskriver att några av de viktigaste faktorerna för att kunna uppnå WLB är att kontrollera upplägget av sin tid, att vara flexibel i sitt arbete, att själv ha kontrollen samt att nå en jämn fördelning av tiden mellan privat- och arbetsliv. Krav som studien ställde på respondenterna var att de aktivt har valt eget företag som organisationsform efter att tidigare varit heltidsanställda i minst tre år, ha detta som primära inkomstkälla samt inga anställda i företaget. Intresset för studien lades på vilka WLB-faktorer som motiverar till att starta eget samt vilka WLB-faktorer egenföretagare når. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod med en fallstudie med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att WLB-faktorerna som motiverar individer till att starta eget företag är att få kontroll över sin framtid, beslutsfattande, sina arbetsvillkor och sin tid samt flexibilitet, personlig och karriärmässig utveckling, potential till att tjäna mer pengar och att ett tillfälle gavs. Resultatet visar vidare att den enda WLB-faktorn egenföretagare når är kontroll.