Denna studies syfte är att undersöka huruvida högskolestudenter anpassar sig efter rådande anställningsbarhetsdiskurs i samhället. Studien innefattar två frågeställningar, den första frågeställningen avser vilka strategier studenterna använder och kan tänka sig använda för att göra sig själva anställningsbara. Den andra frågeställningen undersöker om något samband finns gällande vilka strategier studenterna använder sig av och kan tänka sig använda sig av utifrån anställningsbarhetsdiskursen avseende civilstånd, ålder eller hemmaboende barn. Studien utgår från forskning om anställningsbarhet, Atkinsons flexibilitetsmodell, Bourdieus kapitalteori samt Foucaults teori om styrningsrationalitet. Studien baseras på en kvantitativ enkätundersökning, som 96 högskolestudenter deltog i. Studiens resultat visade att studenterna använde och kunde tänka sig använda flera strategier för att göra sig anställningsbara. Vidare påvisade studien att studenterna använde sig av liknande strategier för att göra sig anställningsbara oavsett civilstånd, ålder eller om de hade hemmaboende barn.

Denna studie omfattar en serie intervjuer på företaget X, samt ett eget distansarbete på det biotekniska företaget Cytiva, med syftet att undersöka Covid-19s inverkan på arbetsförhållanden, IT-säkerhet och flexibilitet vid distansarbete. De tre delarna studien omfattar, har analyserats med hjälp av Herzbergs tvåfaktorsteori för arbetsförhållanden, CERT-SE rekommendationer för arbetsgivare och CIA-triaden för IT-säkerhet, och Maslows behovshierarki för flexibilitet. Resultatet påvisar att företaget X har drivit distansarbetet genom arbetsförhållanden och flexibilitet till en hög standard, och parallellt lyckats bibehålla stark  IT-säkerhet, men resultaten anmärker brister som kan uppkomma vid distansarbete.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Covid-19 har påverkat studenters syn på deras anställningsbarhet. Materialet i studien är insamlat via en webbenkät där 357 studenter deltog, Studiens frågeställning lyder: Hur har Covid-19 påverkat studenters syn på deras anställningsbarhet? Till detta har vi även koppat tre ytterligare hypoteser som vi tror kan ha en påverkanseffekt på den upplevda anställningsbarheten. Covid-19 har påverkat hela samhället och därför har vi valt att titta på tidigare forskning som är baserade på samhällskriser för att finna styrka till vår studiessyfte. Resultatet från studien påvisar att Covid-19 har haft en stor påverkan på hur studenter upplever sin anställningsbarhet.

Lärares identitet skapas och omskapas kontinuerligt i samspel med omgivningen. Att känna till och stödja utvecklingen av lärares identitet har visat sig vara viktig för bland annat kvaliteten i undervisningen och engagemanget för yrket. Miljön, kollegorna och eleverna har stor betydelse för skapandet av läraridentiteten i och med att det är i sociala sammanhang som identiteten utvecklas.  Under 2020 hamnade lärare i en situation där arbetssituationen förändrades drastiskt på grund av att världen drabbades av en pandemi. För att förhindra smittspridning i landet skulle både elever och lärare sitta hemma på var sin kammare och lektionerna skulle ske digitalt. Gymnasieskolor i Sverige gick över till distansutbildning vilket ledde till att gymnasielärare på bara några timmar eller någon dag tvingades planera om hela sin undervisning. Utifrån att identitet utvecklas i sociala sammanhang blev det intressant att se hur läraridentiteten påverkades av en drastisk förändring.  Detta gör jag med utgångspunkt i att människan är en berättande varelse och att hon genom språkliga processer är med och skapar sin identitet. Genom att använda intervjuer av narrativ form får sex gymnasielärare delge sin yrkesmässiga livsberättelse med fokus på läraridentitet. Resultatet presenteras i form av fem tematiska områden som framkom av den analys som gjordes: Förhandling om yrkesidentitet, Yrkeskunnande, Strategier för att hantera förändringen, Utmaning i att upprätthålla engagemang och Oro för eleverna och kvaliteten. Resultatet visar att vissa delar av läraridentiteten påverkas mer än andra under pandemin. Mest framträdande för läraridentiteten är hur lärares syn på sig själva, sitt yrkeskunnande och sin lösningsorientering och flexibilitet förändras, speciellt för gymnasielärare på yrkesprogram.

The installed capacity of electricity produced from solar power has increased over the years and will do so even further. A lot of companies are investing in so-called solar parks to create large scale electricity production from solar power. With intermittent energy sources such as solar power comes challenges for the electricity net where storage systems can play an important role to handle these challenges. Storage systems connected to renewable energy can also be a way to increase the economic benefits of a system.  This study investigates whether a lithium-ion battery system connected to a solar park is economically profitable, and in that case under which circumstances. This is done by focusing on a solar park in Uppsala, Sweden, owned by Vasakronan AB. Different grid-connected services provided by the battery that could generate income were identified and chosen for the study which were arbitrage, a local flexibility market and frequency regulation. The usage of the battery for each and a combination of these services were modelled and simulated in Matlab (2020). Each individual case was created as its own model for three different battery capacities (2, 4 & 8 MWh). To investigate whether a case was profitable or not, the internal rate was calculated for each model. This was also done for a longer lifetime of the battery and for lower investment costs as a sensitivity analysis. The results show that a system of this kind is only profitable for one case which is if a 2 MWh battery is used for the frequency regulation services FFR and FCR-D. This results in an internal rate of 6% which is higher than the rate of return of 5% that Vasakronan requires. The conclusions of the study is that it is difficult to make an investment in a battery system that is only charged from a solar park profitable.

In 2020, the Swedish Armed Forces will issue the publication that will operationalize the Military Strategic Doctrine of 2016. This new doctrine, named Doctrine for Joint Operations, is planned to cover all the Armed Forces' operational activities at peace time, crisis and war in the execution of Joint Operations. This study clarifies the underlying reasoning and motives behind the introduction of the four concepts: maneuver thinking, mission tactics, flexibility and integration thinking as building blocks in the collective name Swedish operational art in Doctrine for Joint Operations 2020. The study is based on a number of interviews with the authors of the doctrine development group. The study shows that the basic foundation of Swedish operational art is based on the idea of ​​the flexible, creative and enterprising officer and an organization that encourages and gives room for innovative actions. The building blocks of the Swedish operational art are clearly inspired by the experiences of other countries armed forces. Relevant elements that fit the conditions of the Swedish Armed Forces have been selected to be included in the doctrine. The study shows that the doctrine developers attach great importance to the concepts of initiative and flexibility. These permeate all other building blocks and acts as facilitators. The practical application of the Swedish operational art can possibly be a challenge for many of the employees whose daily tasks often involves cases of administrative nature, where possibilities for own creative solutions are limited. Here, a challenging dynamic arises as we see that the Doctrine for Joint Operations is more clearly directed at the Armed Forces as a war fighting organization and not the more mundane peace administrative activities. It is probably not enough with well-worded messages and guidelines in a book to introduce a new way of thinking in the organization. A structured implementation will require a longer period of time in order for the theoretical approaches to be transformed into practical actions. An absolute application of Swedish operational art is likely to challenge and test the Armed Forces' innovation propensity and acceptance for new ways of thinking. / Under 2020 ger Försvarsmakten ut den publikation som ska operationalisera Militärstrategisk doktrin från 2016 i operativa utgångspunkter. Denna nya doktrin, med namnet Doktrin för gemensamma operationer är planerad att täcka all Försvarsmaktens operativa verksamhet i såväl fred, kris och krig vid genomförandet av gemensamma operationer. Denna uppsats klargör vilka bakomliggande resonemang och motiv som ligger bakom införandet av de fyra begreppen: manövertänkande, uppdragstaktik, flexibilitet och integrationstänkande som byggstenar i samlingsnamnet svensk operationskonst i Doktrin för gemensamma operationer. Studien bygger på ett antal intervjuer med författarna i doktrinutvecklingsgruppen. Studien visar att det grundläggande fundamentet för den svenska operationskonsten bygger på tanken om den flexibla, kreativa och initiativtagande officeren och en organisation som uppmuntrar till och ger utrymme för detta. Det framgår att svensk operationskonst är tydligt inspirerad av andra länders erfarenheter då man valt att välja ut delar som man ansett vara mest relevanta för Försvarsmaktens förutsättningar, där de olika byggstenarna kompletterar varandra. Begreppen initiativ och flexibilitet ges stort utrymme och genomsyrar samtliga byggstenar då de möjliggör tillämpningen av de övriga fullt ut. Den praktiska tillämpningen av den svenska operationskonsten kan möjligen bli en utmaning för många av de anställda vars vardag ofta handlar om handläggning av ärenden med administrativ karaktär, där möjligheterna för egna kreativa lösningar är begränsade. Här uppstår det en utmanande dynamik då vi anser att Doktrin för gemensamma operationer riktar sig mer tydligt mot Försvarsmakten som krigsorganisation och inte den mer vardagliga fredsadministrativa verksamheten. Det räcker sannolikt inte med välformulerade budskap och riktlinjer i en bok för att introducera ett nytt tankessätt i organisationen. Det kommer krävas en strukturerad implementering under längre tid för att det teoretiska förhållningssättet ska omvandlas till praktiska handlingar. En absolut tillämpning av den svenska operationskonsten kommer sannolikt utmana och pröva Försvarsmaktens innovationsbenägenhet och acceptans för nyskapande.

No description available.

No description available.

No description available.

Sedan år 2000 har det varit tillåtet för svenska företag att köpa tillbaka sina egna aktier. Studien syftar till att undersöka hur relationen mellan aktieutdelningar och aktieåterköp har utvecklats sedan år 2000 på den svenska aktiemarknaden. I huvudsak studeras 34 företag, noterade på stockholmsbörsen, som genomfört regelbundna aktieåterköp och aktieutdelningar mellan åren 2000–2019. De studerade åren delas in i två lika långa perioder. Studien finner att aktieåterköp utgör en relativt liten del av företagens utdelningspolitik och att aktieutdelningar inte minskas till förmån för aktieåterköp. Istället finner studien att andelen företag som genomför aktieutdelningar ökar. För att testa hur aktieåterköp påverkar företagens utjämning av totala utdelningar används Lintners (1956) modell vid studiens regressionsanalys. Studien finner att aktieåterköp bidrar till en lägre utjämningsgrad, vilket förklaras med att aktieåterköp innehar större finansiell flexibilitet.