Bakgrund Sjuksköterskan kommer i allt större utsträckning möta patienter med en skiftande kulturell bakgrund. Att möta flyktingar, asylsökande och papperslösa som har utsatts för trauman utmanar sjuksköterskan att tillgodose en vård på lika villkor.  Syfte Att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att möta flyktingar, asylsökande och papperslösa inom hälso- och sjukvården.  Metod Utgörs av en litteraturstudie. Nio artiklar valdes ut i databaserna Cinahl och PubMed som därefter genomgick en kvalitetsgranskning. Artiklarna diskuterades sedan mot vald teoretisk referensram.  Resultat Redovisas utifrån två kategorier samt sex subkategorier. Erfarenheter av kommunikation behandlar språkliga barriärer, tolkanvändning samt kulturella skillnader. Erfarenheter av att vårdabehandlar subjektiva känslor, behovet av kulturell kunskap och utmaningar som uppstod hos sjuksköterskorna i mötet med patientgruppen. Sjuksköterskorna erfor svårigheter i kommunikationen och det fanns en delad uppfattning kring användandet av tolk. Svårigheter i vårdandet på grund av kulturella konflikter som kunde uppstå i mötet förekom. Föreställningar gällande patienter fanns, vilket hade en negativ inverkan på vårdandet. Resultatet diskuteras utifrån Madeleine Leiningers teori om transkulturell omvårdnad.  Slutsats Det behövs ytterligare kunskap i hur sjuksköterskan ska bemöta samt på ett effektivt sätt kommunicera med de människor som varit på flykt för att minska lidande och bedriva en god och fungerande vård.

<p>Studiens syfte har varit att försöka öka kunskapen när det gäller det centrala och underliggande i utvalda partiers flyktingpolitik. Frågeställningarna har varit: Hur beskriver några svenska riksdagspartier sin flyktingpolitik med avseende på centrala aspekter, såsom vem som skall få asyl, på vilka villkor, uppehållstillstånd eller ej? Hur beskriver partierna sina tolkningar av några grundläggande perspektiv av EU: s flyktingpolitik? Vilka möjliga likheter respektive skillnader uppvisar de i avseende politiskt innehåll? För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvalitativ, kritiskt analys, av typen innehållslig idéanalys. De fem partier som valdes ut var följande: Moderata Samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet de Gröna samt Socialdemokraterna. Frågeställningarna besvarades och analyserades ur det socialkonstruktionistiska perspektivet, begreppen makt och humanitet samt ur tidigare forskning. Studiens resultat har visat att partierna, enligt sina ideologier, konstruerar vad de anser att en flykting är. Partierna har ett antal synpunkter på vad som gör en människa till en flykting, vilka rättigheter skall gälla för den människan samt hur hon skall behandlas. Partierna uppvisar både likheter som skillnader sinsemellan.</p>

<p>Ämnet för denna studie var flyktingfamiljer som har levt gömda i Sverige för att undgå ett avvisnings- eller utvisningsbeslut. Studiens syfte var att försöka öka kunskapen om och förståelsen för gömda flyktingfamiljers situation under tiden familjerna lever gömda samt efteråt för familjer som erhållit uppehållstillstånd i Sverige. Den övergripande problemställningen var: Hur kan man förstå och beskriva situationen för gömda och före detta gömda flyktingfamiljer? Fyra teman undersöktes. Dessa var gömda familjers praktiska livssituation, familjernas nätverk, upplevelser av makt och maktlöshet, samt hur livet som gömd kan ha påverkat flyktingarna. Studien följde kvalitativ metod. Intervjuer gjordes med två flyktingföräldrar som tidigare har levt gömda med sina familjer och med två personer som har erfarenhet av att arbeta med gömda flyktingfamiljer. Studiens resultat analyserades utifrån ett mångdimensionellt perspektiv med hjälp av generell systemteori, kristeori och maktteorier. Resultatet av studien visade att gömda flyktingfamiljers praktiska livssituation upplevs som svår. Av rädsla för att bli upptäckta undviker flyktingarna att ta kontakter med omgivningen. Familjerna upplevs vara helt eller delvis maktlösa inför att kunna förändra sin situation. Situationen som gömd flykting uppfattas ha påverkat familjemedlemmarnas fysiska och psykiska hälsa negativt och långsiktigt. Efter uppehålls-tillståndet upplevs känslor som utanförskap samt förändrade personlighetsdrag hos flyktingarna.</p>

<p>Syftet med denna studie är att bringa bättre förståelse och ge en inblick i flyktingars egna upplevelser och erfarenheter gällande integrationsarbete under deras tid i Sverige samt under introduktionsperioden på integrationsenheten i Västerås. Jag har fokuserat min studie på att undersöka hur flyktingar upplever praktik som åtgärd till integration för att tillföra bättre förståelse för praktikanternas upplevelser samt identifiera problemområden som behöver förbättring eller utveckling. </p><p>Enligt min mening tyder resultaten av mina kvalitativa djupintervjuer på att det finns ett behov av att fokusera på flyktingens upplevelse under introduktionstiden. Denna period kan vara avgörande för flyktingens framtida självuppfattning som jag anser skapar kollektiva gemenskaper som i sin tur leder till isolering och till slut det oundvikliga vi och dem tänkande som sätter hinder i vägen för en lyckad integration.</p><p>Jag inbjuder läsarna att ta del av mitt arbete som belyser olika problemområden samt lyfter fram vilka åtgärder som behöver vidtas för en utveckling inom integrationsarbetet.</p>

<p>To this date there are 14 major armed conflicts, four of which are defined as war. Every day several people come to Sweden as asylum  seekers and refugees looking for a residence permit in Sweden. This paper is about the children who receive a residence permit in Sweden and attend Swedish schools. Many of these children have experienced trauma – damage to the psyche after a traumatic experience.</p><p>From two qualitative interviews of a principal and a counselor at a school in Järfälla municipality, and three teachers at the same school, I studied what trauma management at this school looks like. Furthermore, the paper seeks to examine whether there is collaboration between the school and BUP (child and youth psychiatry) for the students who need psychological support to overcome their problems.</p><p>The school in my study has no cooperation with BUP, but did have previously. This cooperation was shut down because of the cost cuts. The school in my study has no real trauma management but will send a referral to the BUP after consultation with parents if such a need is believed to exist.</p><p>The essay is written with a crisis of educational perspective, which means that I spent part of my theory of teaching crisis in the analysis. The crisis pedagogical approach is designed to give teachers the opportunity to help students with trauma to bring new educational opportunities out of a crisis or a trauma. The conclusion from this perspective was that a crisis educational plan is difficult to use for newly arrived refugee children because they rarely have the ability to communicate so well that a crisis educational plan would work.</p>

Studiens syfte har varit att försöka öka kunskapen när det gäller det centrala och underliggande i utvalda partiers flyktingpolitik. Frågeställningarna har varit: Hur beskriver några svenska riksdagspartier sin flyktingpolitik med avseende på centrala aspekter, såsom vem som skall få asyl, på vilka villkor, uppehållstillstånd eller ej? Hur beskriver partierna sina tolkningar av några grundläggande perspektiv av EU: s flyktingpolitik? Vilka möjliga likheter respektive skillnader uppvisar de i avseende politiskt innehåll? För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvalitativ, kritiskt analys, av typen innehållslig idéanalys. De fem partier som valdes ut var följande: Moderata Samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet de Gröna samt Socialdemokraterna. Frågeställningarna besvarades och analyserades ur det socialkonstruktionistiska perspektivet, begreppen makt och humanitet samt ur tidigare forskning. Studiens resultat har visat att partierna, enligt sina ideologier, konstruerar vad de anser att en flykting är. Partierna har ett antal synpunkter på vad som gör en människa till en flykting, vilka rättigheter skall gälla för den människan samt hur hon skall behandlas. Partierna uppvisar både likheter som skillnader sinsemellan.

Syftet med denna studie är att bringa bättre förståelse och ge en inblick i flyktingars egna upplevelser och erfarenheter gällande integrationsarbete under deras tid i Sverige samt under introduktionsperioden på integrationsenheten i Västerås. Jag har fokuserat min studie på att undersöka hur flyktingar upplever praktik som åtgärd till integration för att tillföra bättre förståelse för praktikanternas upplevelser samt identifiera problemområden som behöver förbättring eller utveckling.  Enligt min mening tyder resultaten av mina kvalitativa djupintervjuer på att det finns ett behov av att fokusera på flyktingens upplevelse under introduktionstiden. Denna period kan vara avgörande för flyktingens framtida självuppfattning som jag anser skapar kollektiva gemenskaper som i sin tur leder till isolering och till slut det oundvikliga vi och dem tänkande som sätter hinder i vägen för en lyckad integration. Jag inbjuder läsarna att ta del av mitt arbete som belyser olika problemområden samt lyfter fram vilka åtgärder som behöver vidtas för en utveckling inom integrationsarbetet.

To this date there are 14 major armed conflicts, four of which are defined as war. Every day several people come to Sweden as asylum  seekers and refugees looking for a residence permit in Sweden. This paper is about the children who receive a residence permit in Sweden and attend Swedish schools. Many of these children have experienced trauma – damage to the psyche after a traumatic experience. From two qualitative interviews of a principal and a counselor at a school in Järfälla municipality, and three teachers at the same school, I studied what trauma management at this school looks like. Furthermore, the paper seeks to examine whether there is collaboration between the school and BUP (child and youth psychiatry) for the students who need psychological support to overcome their problems. The school in my study has no cooperation with BUP, but did have previously. This cooperation was shut down because of the cost cuts. The school in my study has no real trauma management but will send a referral to the BUP after consultation with parents if such a need is believed to exist. The essay is written with a crisis of educational perspective, which means that I spent part of my theory of teaching crisis in the analysis. The crisis pedagogical approach is designed to give teachers the opportunity to help students with trauma to bring new educational opportunities out of a crisis or a trauma. The conclusion from this perspective was that a crisis educational plan is difficult to use for newly arrived refugee children because they rarely have the ability to communicate so well that a crisis educational plan would work.

Ämnet för denna studie var flyktingfamiljer som har levt gömda i Sverige för att undgå ett avvisnings- eller utvisningsbeslut. Studiens syfte var att försöka öka kunskapen om och förståelsen för gömda flyktingfamiljers situation under tiden familjerna lever gömda samt efteråt för familjer som erhållit uppehållstillstånd i Sverige. Den övergripande problemställningen var: Hur kan man förstå och beskriva situationen för gömda och före detta gömda flyktingfamiljer? Fyra teman undersöktes. Dessa var gömda familjers praktiska livssituation, familjernas nätverk, upplevelser av makt och maktlöshet, samt hur livet som gömd kan ha påverkat flyktingarna. Studien följde kvalitativ metod. Intervjuer gjordes med två flyktingföräldrar som tidigare har levt gömda med sina familjer och med två personer som har erfarenhet av att arbeta med gömda flyktingfamiljer. Studiens resultat analyserades utifrån ett mångdimensionellt perspektiv med hjälp av generell systemteori, kristeori och maktteorier. Resultatet av studien visade att gömda flyktingfamiljers praktiska livssituation upplevs som svår. Av rädsla för att bli upptäckta undviker flyktingarna att ta kontakter med omgivningen. Familjerna upplevs vara helt eller delvis maktlösa inför att kunna förändra sin situation. Situationen som gömd flykting uppfattas ha påverkat familjemedlemmarnas fysiska och psykiska hälsa negativt och långsiktigt. Efter uppehålls-tillståndet upplevs känslor som utanförskap samt förändrade personlighetsdrag hos flyktingarna.

No description available.