Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

No description available.

This thesis studies the National Labour Market Board (AMS) and the role it played during the Assyrian/Syrian migration during the 1960s and 1970s. AMS was created at the end of the 1940s with full employment as its main goal. During the 1950s and 1960s this seemingly worked perfectly and AMS had considerable influence on the migration patterns to Sweden. However this changed during the 1970s and a combination of events turned the Swedish economy to a decline. At this point in time a relatively great number of Assyrians/Syrians refugees started to migrate to Sweden. The thesis uses Bo Rothstein’s writings about Sweden as a corporate state as a starting point. Rothstein argues that the “corporate spirit” that had greatly influenced the Swedish politics since the 1930s started to decline during the 1980s in all sectors. I argue that the Assyrian/Syrian migration in the middle of the 1970s is the start of this decline in the labour market sector. I also argue that AMS influential position on the migration field ends, or at least greatly decreases as a result of the Assyrian/Syrian migration.

Flyktingmottagande och integration har under en längre tid ansetts fungera dåligt. Etableringen av nyanlända tog för lång tid och för få hade kontakt med arbetslivet. Det stod klart att en förändring var nödvändig. Det svenska flyktingmottagandet genomförde år 2010 en stor strukturomvandling eftersom delar av integrationen som handlar om arbetsmarknadsetablering flyttades från kommunerna till staten. Genom den nya etableringsreformen hoppas regeringen på att effektivt och snabbt kunna etablera nyanlända i arbets- och samhällslivet. Ändamålet är att uppnå egenförsörjning. Genom reformen fick kommunerna, Arbetsförmedlingen, länsstyrelserna, Försäkringskassan samt Migrationsverket nya eller ändrade ansvarsområden och samtidigt infördes en ny aktör, lotsen, vars syfte är att stödja och påskynda den nyanländes etablering. Trots att reformen genomfördes nyligen framgår det från vissa håll att det nya systemet brister på en del punkter.  Den nya etableringsreformen är ett omdiskuterat ämne. Meningsskiljeaktigheter råder beroende på vilken myndighet respektive individ som tillfrågas. För att få svar på om etableringsreformen är bra och huruvida den var nödvändig genomfördes en granskning med början i det gamla systemet till vad syftet med reformen är och hur det fungerar. För att inte enbart få den teoretiska delen av det nya systemet genomfördes intervjuer med Arbetsförmedlingen och kommunen samt granskningar av en del rapporter och utredningar för att få svar på hur det fungerar i praktiken. För att reformen ska ge goda resultat krävs att alla aktörer uppfyller sina uppgifter och tar sitt ansvar. Reformen har haft sina svårigheter men samtidigt bör det finnas i åtanken att den är tämligen ny. Det kommer ta tid tills systemet är integrerat. Samtidigt finns det en stor risk för att dominoeffekten uppstår i reformens rättssystem om det brister i ett av leden och då är vi tillbaka på ruta ett. / The reception of refugees and integrations have for a long period of time been considered to work poorly. The establishment of newly arrived didn’t go as fast as needed, and too few made contact with the working life.  It was clear that a change was necessary. The Swedish reception of refugees carried through with a big transformation of structure since parts of the integration considering labour-market establishment got moved from the local authorities to the Government. Throughout the new establishment reform the Government wishes to efficiently and quickly be able to establish newly arrived refugees into the working- and social life. The purpose is to achieve self-support. The reform contains new or changed areas of responsibilities for the municipality, the Employment Office, the county administrative board, the Swedish Social Insurance Agency and Swedish Migration Board. At the same time a new operator called “etableringslots” was introduced with the purpose of supporting and hastening the establishment of the newly arrived. Even though the reform was recently accomplished it is clear from certain sides that the new system fails on some certain parts. The new establishment reform is to this day a much discussed subject. Disagreements of opinions exist depending on which authority respectively individual that gets asked. A study got carried through, starting with the former system, to find out if the new establishment reform was good enough, if it was necessary and how it all works. Not only to get the theoretical part of the new system but to also get the practical part, interviews were made with the employment agency and the local authority. Closed examinations of some reports and investigations also occurred to get an answer of how it works when it is put into practice. All parties are required to fulfill their duties and their responsibilities so that the reforms result turns out well. The reform has had its difficulties but it should be kept in mind that it is fairly new and it will take some time for the system to get integrated. At the same time there is a great risk that the domino effect occurs in the legal reform if one of the trails fall and in that case we would be back at square one.

Syftet bakom föreliggande studie var att undersöka och analysera vilka förkunskaper som fanns hos kvotflyktingar innan de kom till Sverige. Därefter belysa deras upplevelser av det professionella mottagandet och sin första tid i Sverige, utifrån förkunskaperna de hade. Med den kvalitativa forskningsintervjun som utgångspunkt intervjuades sju individer i Örnsköldsviks kommun. Resultaten har sedan förklarats och förankrats med hjälp av etablerade teorier som människans behovshierarki och en känsla av sammanhang. Studiens huvudsakliga resultat är att intervjupersonerna hade väldigt begränsade förkunskaper om Sverige innan ankomst. Bland förkunskaperna återfanns viss kunskap om Sveriges demokrati, geografi, samt lagar och regler. Den begränsade förkunskapen hade enligt dem ingen negativ inverkan på deras upplevelse av det professionella mottagandet eller deras första tid i landet. Av störst betydelse för en positiv upplevelse av första tiden var istället, hur väl man kan ta till sig information om Sverige efter ankomst. Samt att få ett välutformat stöd för att utveckla de verktyg som behövs för att känna sig tillfreds i det nya landet.

During the refugee crises in Sweden 2015, it became clear that there are several disadvantages with the Swedish reception system. It is well known that refugees and other immigrants are not distributed equally among the country's municipalities. An even distribution is important for a successful reception and integration according to the Swedish Authorities and Regions. The purpose of this paper is to analyze what factors could be the reason for an uneven distribution of refugees in Sweden. To analyze the question, secondary data is used from 2006 to 2015 in order to make pooled regressions and Least Squares Dummy Variable (LSDV) models. Different data is collected that may be related to the dependent variable of new arrivals per capita based on previous studies and theories. In addition, we are aware that there are more aspects that can affect the municipal reception but cannot be measured in this study. The study found that the following investigated variables are associated with the number of arrivals received in a municipality. It was shown that the percentage of former foreign-born in the municipality had a positive correlation with the proportion of new arrivals and it also suggested that these new arrivals settle in areas with others from similar backgrounds. An unexpected result was the percentage of seniors in a community that affects the dependent variable positively. Additionally, the average income in a municipality shows a negative correlation, whereby this result could be explained from people with similar incomes living in similar areas. The study also analyzed the education level of people which shows a negative relationship that can be justified in a similar way. It was also found that unemployment affects new arrivals positively but the results are not clear.  It was found that housing deficits have a negative relationship with the dependent variable, whilst housing surplus has a positive correlation which was expected. Countryside municipalities show a positive result that is statistically significant and the metropolitan municipality has a negative impact, however this result is not statistically significant. As for political power, this does not show any connection with the dependent variable on new arrivals. It can be explained by using the median voter theorem which explains how the parties attract the greatest number of voters.   Keywords: Refugee policy, Refugee, Municipality, Regression analysis. / Under flyktingkrisen i Sverige 2015 blev det påtagligt att det finns brister i det svenska mottagningssystemet, det uppmärksammades att nyanlända inte fördelas jämnt mellan landets kommuner. En jämn fördelning är enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) viktig för ett lyckat mottagande och integration. Uppsatsens syfte är att undersöka frågan: ”Vad kan den ojämna fördelningen av nyanlända mellan landets kommuner bero på?” För att analysera frågeställningen används i uppsatsen sekundärdata mellan 2006–2015, metoden som används är poolade regressioner och minsta kvadratdummyvariabel (LSDV) modellen. Data samlas över sådana variabler som bör ha ett samband med den beroende variabeln nyanlända/capita utifrån tidigare studier samt teorier. Utöver valda variabler är vi medvetna om att det finns fler saker som kan påverka kommuners mottagande men som inte mäts i denna studie. Studien finner att ett antal av de undersökta variablerna har ett samband med antalet nyanlända som mottages i en kommun.  Andel tidigare utlandsfödda i kommunen har ett positivt samband med andel nyanlända vilket kan bero på att många nyanlända bosätter sig i områden där det finns personer med liknande bakgrund. Medelinkomsten i en kommun visar sig ha ett negativt samband till den beroende variabeln vilket möjligen beror på att personer med liknande inkomst bosätter sig i liknande områden. Utbildningsnivå är också negativt relaterat till andel nyanlända som mottages i en och kan motiveras på liknande sätt som medelinkomst. Andel pensionärer i en kommun har ett positivt samband med den beroende variabeln vilket är ett oväntat resultat. Arbetslöshet har också ett positivt samband med andelen nyanlända men resultaten är otydliga. Bostadsunderskott har ett negativt samband med den beroende variabeln medan bostadsöverskott har ett positivt samband vilket var väntat. Landsbygdskommuner visar ett positivt samband som är statistiskt säkerställt, storstadskommun har ett negativt samband men resultatet är inte signifikant. Politiskt styre visar inte något samband till den beroende variabeln nyanlända per capita vilket kan förklaras med hjälp av medianväljarteoremet.   Nyckelord: Flyktingmottagande, nyanlända, kommuner, regressionsanalys.

<p><p>Studien utgår ifrån olika faktorer som kan påverka hälsan positivt eller negativt, dessa faktorer benämns som risk- respektive friskfaktorer. Faktorerna har tagits fram utifrån en genomförd litteraturstudie samt en första överblicksintervju. En fördjupning i en flyktingsamordnares syn på ett introduktionsprogram för flyktingar har genomförts. Syftet är att ur ett kommunikationsperspektiv ta reda på hur en flyktingsamordnare försöker påverka de utvalda risk- och friskfaktorerna, samt att utforska vilka kommunikationskanaler som används och mot vilka kommunikationen riktar sig. För att samla in data har två intervjuer med en flyktingsamordnare genomförts. I resultatet framgår att  flyktingsamordnaren kommunicerar med olika arenor och använder sig av varierande  kommunikationskanaler för att nå fram och påverka bland annat den egna organisationen, allmänheten och deltagarna i introduktionen.</p></p>

<p>I slutet av 1970-talet började allt fler flyktingar söka sig till Sverige och det kom att bli behov av ett system för att ta emot och integrera flyktingar som fått uppehållstillstånd. Efter år 1985 baseras svensk flyktingmottagning på överenskommelser och samarbete mellan Migrationsverket och enskilda kommuner. Staten har det övergripande ekonomiska ansvaret för flyktingmottagningen, och landets kommuner anordnar mottagandet och organiserar samhällsservice för flyktingarna. Enligt en lista från Migrationsverket är flyktingmottagandet i Sverige inte jämnt fördelat över landet -vissa kommuner tar till exempelvis inte emot några flyktingar överhuvudtaget.</p><p>Uppsatsens syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar kommunernas flyktingmottagande. Den fråga som uppsatsen har för avsikt att besvara är:</p><p>• Hur påverkar variablerna medelinkomst, arbetslöshet, åldersfördelning, bostadsbrist, socialistiskt eller borgerligt styre, andelen Sverigedemokratiska mandat i kommunfullmäktige samt andelen tidigare utländska medborgare i kommunen, de olika kommunernas flyktingmottagande?</p><p>Med hjälp av statistisk sambandsanalys kommer vi fram till följande resultat:</p><p>• Andelen utländska medborgare som redan bor i kommunen har en stark positiv påverkan på andelen mottagna flyktingar. Det vill säga om andelen utländska medborgare i kommunen redan är stor så är också flyktingmottagandet stort.</p><p>• Medelinkomsten samverkar negativt med andelen flyktingar som tas emot i kommunen, vilket innebär att ju högre medelinkomst desto färre flyktingar tas emot.</p><p>• Borgerligt styre i en kommun har en negativ påverkan på flyktingmottagandet. Dock kan man inte säga att socialistiskt styrda kommuner eller andelen Sverigedemokratiska mandat i kommunfullmäktige skulle ha någon positiv påverkan på flyktingmottagande, det vill säga att det skulle leda till ett ökat flyktingmottagande.</p><p>• I takt med ökad arbetslöshet i kommunen minskar flyktingmottagandet</p><p>• Bostadsbristen har en svag negativ påverkan på mottagandet, kommunerna tar emot färre flyktingar vid ökad bostadsbrist.</p> / <p>In the late 1970: s more refugees began to apply for citizenship in Sweden and a demand for a new system to handle and integrate the refugees appeared. Since 1985 the Swedish refugee reception are based on agreements and cooperation between Migrationsverket and individual municipalities. The state has the overall economic responsibility for the refugee reception, while the municipalities organize the reception and public service for the refugees. However according to a list from Migrationsverket the refugee reception in Sweden is irregularly distributed over the country - some municipalities do not accept any refugees at all.</p><p>The aim of this essay is to examine which factors that influence the municipalities’ willingness to accept refugees. The question the essay intends to answer is:</p><p>• How does the variables average income, unemployment, age distribution, housing shortage, political majority, the number of seats the political party Sverigedemokraterna holds in the municipal council and the proportion of former foreign citizens, influences the different municipalities' willingness to accept refugees?</p><p>With help of statistic analysis following results emerged:</p><p>• The proportion of foreign citizens that already live in a municipality have a considerable impact on the proportion of received refugees. Videlicet if the proportion of former foreign citizens is large already, also the refugee reception is large.</p><p>• The average income interacts negatively with the proportion refugees that are accepted in a municipality.</p><p>• Non-Socialist majority in a municipality have a negative effect on the refugee reception. However, one can not say that a socialist majority or how many seats the political party Sverigedemokraterna holds in the municipal council have any impact on the refugee reception.</p><p>• Increased unemployment in a municipality decreases the refugee reception.</p><p>• A shortage of housing has a small negative impact on the reception.</p>

Studien utgår ifrån olika faktorer som kan påverka hälsan positivt eller negativt, dessa faktorer benämns som risk- respektive friskfaktorer. Faktorerna har tagits fram utifrån en genomförd litteraturstudie samt en första överblicksintervju. En fördjupning i en flyktingsamordnares syn på ett introduktionsprogram för flyktingar har genomförts. Syftet är att ur ett kommunikationsperspektiv ta reda på hur en flyktingsamordnare försöker påverka de utvalda risk- och friskfaktorerna, samt att utforska vilka kommunikationskanaler som används och mot vilka kommunikationen riktar sig. För att samla in data har två intervjuer med en flyktingsamordnare genomförts. I resultatet framgår att  flyktingsamordnaren kommunicerar med olika arenor och använder sig av varierande  kommunikationskanaler för att nå fram och påverka bland annat den egna organisationen, allmänheten och deltagarna i introduktionen.

I slutet av 1970-talet började allt fler flyktingar söka sig till Sverige och det kom att bli behov av ett system för att ta emot och integrera flyktingar som fått uppehållstillstånd. Efter år 1985 baseras svensk flyktingmottagning på överenskommelser och samarbete mellan Migrationsverket och enskilda kommuner. Staten har det övergripande ekonomiska ansvaret för flyktingmottagningen, och landets kommuner anordnar mottagandet och organiserar samhällsservice för flyktingarna. Enligt en lista från Migrationsverket är flyktingmottagandet i Sverige inte jämnt fördelat över landet -vissa kommuner tar till exempelvis inte emot några flyktingar överhuvudtaget. Uppsatsens syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar kommunernas flyktingmottagande. Den fråga som uppsatsen har för avsikt att besvara är: • Hur påverkar variablerna medelinkomst, arbetslöshet, åldersfördelning, bostadsbrist, socialistiskt eller borgerligt styre, andelen Sverigedemokratiska mandat i kommunfullmäktige samt andelen tidigare utländska medborgare i kommunen, de olika kommunernas flyktingmottagande? Med hjälp av statistisk sambandsanalys kommer vi fram till följande resultat: • Andelen utländska medborgare som redan bor i kommunen har en stark positiv påverkan på andelen mottagna flyktingar. Det vill säga om andelen utländska medborgare i kommunen redan är stor så är också flyktingmottagandet stort. • Medelinkomsten samverkar negativt med andelen flyktingar som tas emot i kommunen, vilket innebär att ju högre medelinkomst desto färre flyktingar tas emot. • Borgerligt styre i en kommun har en negativ påverkan på flyktingmottagandet. Dock kan man inte säga att socialistiskt styrda kommuner eller andelen Sverigedemokratiska mandat i kommunfullmäktige skulle ha någon positiv påverkan på flyktingmottagande, det vill säga att det skulle leda till ett ökat flyktingmottagande. • I takt med ökad arbetslöshet i kommunen minskar flyktingmottagandet • Bostadsbristen har en svag negativ påverkan på mottagandet, kommunerna tar emot färre flyktingar vid ökad bostadsbrist. / In the late 1970: s more refugees began to apply for citizenship in Sweden and a demand for a new system to handle and integrate the refugees appeared. Since 1985 the Swedish refugee reception are based on agreements and cooperation between Migrationsverket and individual municipalities. The state has the overall economic responsibility for the refugee reception, while the municipalities organize the reception and public service for the refugees. However according to a list from Migrationsverket the refugee reception in Sweden is irregularly distributed over the country - some municipalities do not accept any refugees at all. The aim of this essay is to examine which factors that influence the municipalities’ willingness to accept refugees. The question the essay intends to answer is: • How does the variables average income, unemployment, age distribution, housing shortage, political majority, the number of seats the political party Sverigedemokraterna holds in the municipal council and the proportion of former foreign citizens, influences the different municipalities' willingness to accept refugees? With help of statistic analysis following results emerged: • The proportion of foreign citizens that already live in a municipality have a considerable impact on the proportion of received refugees. Videlicet if the proportion of former foreign citizens is large already, also the refugee reception is large. • The average income interacts negatively with the proportion refugees that are accepted in a municipality. • Non-Socialist majority in a municipality have a negative effect on the refugee reception. However, one can not say that a socialist majority or how many seats the political party Sverigedemokraterna holds in the municipal council have any impact on the refugee reception. • Increased unemployment in a municipality decreases the refugee reception. • A shortage of housing has a small negative impact on the reception.