Andelen svenskar som handlar online växer vilket skapar en stor potential för företag att öka sina intäkter på internet. Konkurrensen är dock hård vilket innebär att webbutiker måste arbeta med att få konsumenter att handla från just sin butik. Syftet med denna studie är att förklara vad kunder i Sverige efterfrågar för att de ska bli lojala gentemot webbutiker. Studien utgår från ett konsumentperspektiv och en enkätstudie har använts för att tillfråga konsumenter med varierande bakgrunder. För att besvara syftet har olika faktorer inom de fyra lojalitetsattributen, e-upplevt värde, e-kvalitet, e-tillfredsställelse samt e-förtroende använts. Resultatet visar att de lojalitetsattribut som kunder efterfrågar för köp online inte i samtliga fall leder till att kunder blir lojala gentemot webbutiker. Vidare är e-lojalitet en svagare form av lojalitet vilket kan innebära att det är svårare för webbutiker att få lojala kunder i jämförelse med butiker i fysiska miljöer.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att ge företag som vill utvinna maximal effekt av ett samarbete med en influencer, information om hur konsumenten ser på samarbetens utformning. Forskningsfrågor: Vad kännetecknar ett lyckat samarbete mellan en influencer och ett företag enligt konsumenten? Hur tätt bör ett lyckat samarbete vara mellan en influencer och ett företag enligt konsumenten? Teori: Huvudteorin för denna studie är influencer marketing, vilket kompletteras med relevanta teorier om electronic word of mouth, innebörden och betydelsen av goda affärsrelationer och slutligen deras gemensamma samarbeten på Instagram för att attrahera konsumenten. Metod: Studien innehåller en kvalitativ forskningsmetod och intervjuer användes för att bättre förstå konsumenternas tankar och åsikter om samarbeten på Instagram. Studien bestod av 20 intervjuer med kvinnor och män i åldern 21–27 år. För att stödja den primärdata som sammanställts utifrån intervjuerna tillämpas tidigare forskning och teorier inom området. Slutsats: Efter genomförd studie kan vi konstatera att konsumenten anser att långvariga relationer är direkt avgörande för att man ska anse att samarbeten på Instagram är trovärdiga. Vi har kommit fram till tre parametrar som konsumenten anser är de viktigaste för att samarbeten ska vara trovärdiga vilka är: återkommande samarbeten mellan båda parterna, samarbeten sker inte med liknande aktörer samt att båda parternas värderingar går hand i hand. Konsumenten anser dessutom att täta samarbeten mellan företag och influencers är viktiga för att båda parternas expertis och kunskap tydligt ska avspeglas i samarbetet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två reseföretag i förtroendekris bemöter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de använder sig av. Studien ämnar även ta fasta på om det finns ett mönster bakom bemötandet. För att uppfylla uppsatsens syfte har två frågeställningar formulerats: · Hur bemöter SJ och SAS kritik på Twitter? · Verkar företagen vara medvetna om valda strategiers möjliga effekter? För att genomföra denna undersökning utfördes först en förundersökning där antalet dialoger mellan företagen och dess kunder sammanställdes samt dialogernas längd och antalet aktörer räknades. Till huvudundersökningen studeras 20 dialoger innehållande kritik som låg närmast i tiden. För att studera dessa använde vi oss av en kvalitativ textanalys. De viktigaste resultaten visar att båda reseföretagen tillämpar liknande strategier i situationer där de kritiseras för händelser av liknande karaktär. De mest använda strategierna var för både SJ en SAS av ignorerande eller förnekande karaktär, två strategier som i denna studie har kategoriserats som avståndstagande strategier. Den huvudsakliga slutsatsen i uppsatsen är att den valda strategin inte påverkar ett företags rykte så mycket som sättet själva strategin tillämpas på. / Aim: The purpose of this paper is to examine how two travel companies in different kinds of crises respond to criticism through social media, more specifically on Twitter. The paper also aims to identify whether crises of various kinds in the travel industry are met by specific image repair strategies. If possible one aim is also to take note if there is a certain relationship between chosen strategy and the impact on the examined companies reputation. Material and Method: The first part of the research consists of a preliminary investigations where the two companies tweets is counted and measured in order to get an overall picture of their activity on Twitter. This part of the research was based on one week ́s activity per company and the tweets were recalculated to get average numbers. The qualitative part represents the key study of this research and the material consisted of the 20 latest dialogues where customers expressed criticism and complaints directed to the companies SJ and SAS. Main Results: The main results of this research found that the two companies applied similar strategies in situations when accused for incidents of resembling nature. The most used strategies was for both SJ an SAS of ignoring or denial character, two strategies that in this research was categorized as renunciative strategies. The main conclusion this essay found is that the chosen strategy does not impact a company’s reputation as much as the application of the strategy.

2009 genomgick den svenska apoteksmarknaden en stor förändring. Marknaden ändrades från statligt monopol till konkurrerande marknad. Den här uppsatsen undersöker hur det statligt ägda Apoteket AB förändrade sitt ethos när de tvingades att anpassa sig till de nya förutsättningar som omregleringen innebar. Denna uppsats undersöker hur ethos uttrycks i sex olika texter, tre från 2002, innan omregleringen, och tre från 2011. Analyserna görs i par, då analysmetoden är delvis jämförande. Jag kommer att titta på teman, röster, ordklasser och dygder. Texterna är alla skrivna för kunderna, men de skiljer sig åt när det gäller genre och funktion. Slutligen finns en sammanfattande diskussion där jag tar upp och diskuterar intressanta aspekter kring Apotekets ethos, i ljuset av min frågeställning. En av de huvudsakliga slutsatserna jag drog från läsningen och analyserandet av texterna var att Apoteket idag försöker att vinna kundernas hjärtan genom att fokusera på deras behov. Apotekets ethos har skiftat från att vara fokuserat på organisationen, kompetens och status som monopolen ger till en auktoritet som föredrar mer mjuka värden.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2007.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2010. / Härtill 6 uppsatser.

Att ett områdes strukturella faktorer kan ha en inverkan på ungdomars attityder, upplevelser och benägenhet att rapportera brott är något som har framställts i forskning. Det har även påvisats att förtroendet för polisen kan ha sin grund i strukturella omständigheter som att vara bosatt i ett socialt utsatt område vilket ofta kännetecknas av en omfattande problematik med etnisk och ekonomisk segregation och hög arbetslöshet. Denna studie uppmärksammar vad det är som utmärker förtroendet för polisen bland unga vuxna med utländsk bakgrund och hur tystnadskulturen fungerar i socialt utsatta områden. Studien belyser frågor som rör deras områden, deras förtroende för polisen och hur tystnadskulturen omkring de fungerar. Det material som ligger till grund i studien har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med fem killar och fem tjejer i åldrarna 18 - 25 år. Materialet analyserades genom George Homans sociala utbytesteori, Zygmunt Baumans ”Vi” och ”De”, David O. Arnolds definition av subkulturer och Loic Waquants begrepp territoriell stigmatisering. Resultatet visar att samtliga intervjupersoner inte har ett förtroende för polisen och att de upprätthåller tystnadskulturen i deras områden på grund av olika orsaker. Dessa orsaker beskrivs som rädsla, misstro mot polisen och obenägenhet att involvera sig med kriminella i området. Intervjupersonerna talar i denna studie om livet i dessa områden och berättar om deras upplevelser med bland annat polisen.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är tvådelat; för det första syftar studien till att undersöka och förstå hur publiken resonerar kring och uppfattar native advertising i journalistisk kontext. För det andra syftar studien till att undersöka om förekomsten av native advertising i svenska nyhetsmedier påverkar publikens förtroende för nyhetsjournalistiken. Studien har tre övergripande frågeställningar: Hur upplever publiken att förekomsten av native advertising i nyhetsmedier påverkar deras förtroende för nyhetsjournalistiken? Hur uppfattar och resonerar publiken kring användningen av native advertising i dagspress jämfört med kvällspress? Hur kan man förstå respondenternas uttalande och uppfattningar om native advertising med utgångspunkt i idén om journalistikens sociala kontrakt? Metod och material: Studien tar avstamp i en kvalitativ ansats och det empiriska materialet består av samtalsintervjuer med sammanlagt åtta unga vuxna (22–30 år). Huvudresultat: Majoriteten av respondenterna hade en negativ inställning till native advertising. Budskapen och innehållet i native advertising spelade en stor och central roll för hur respondenternas förtroende för nyhetsjournalistiken påverkades. När innehållet motsvarade vad respondenterna uppfattade som ”seriöst” och samhällsnyttigt” innehåll, beskrev de att deras förtroende inte påverkades negativt av användningen av native advertising i nyhetsmedier.

Artificiell intelligens (AI) har integrerats i stor uträckning, framförallt inom bilindustrin där autonoma bilar blir allt vanligare. Då allt fler bilar får autonoma funktioner förändras bilförarnas tidiga roll. Förare går från att manuellt manövrera bilen till att övervaka så att de autonoma funktionerna fungerar. Då förarens roll förändras tillkommer utmaningar kring förarnas upplevelser för autonoma funktioner. Syftet med studien är att identifiera dessa utmaningar vilket leder till frågeställningen: Vilka utmaningar innebär design av initiativskifte i autonoma bilar i förhållande till upplevt förtroende? För att skapa förståelse har en kvalitativ studie genomförts där en designetnografiskt ansats legat till grund för den presenterade illustrationen. Deltagarna i studien har varit personer som äger en bil med autonoma funktioner. Studien bidrar med kunskap om hur upplevt förtroende i relation till det initiativskifte som sker i autonoma bilar vilket presenteras i en illustration. I slutsatsen reflekteras samhälleliga och etiska utmaningar vad gäller designande av autonoma bilar / Artificial intelligence (AI) has been widely integrated, especially in the automotive industry where autonomous cars are becoming more common. As more and more cars get autonomous functions, the drivers' previous role changes. Drivers go from manually operating the car to monitoring it, so that the autonomous functions work. As the driver's role changes, challenges arise for drivers' experiences for autonomous functions. The purpose of the study is to identify these challenges that lead to the question: What challenges does the design of initiative shift in autonomous cars in relation to perceived trust entail? To create understanding, a qualitative study has been conducted where a design ethnographic approach was used as the basis for the presented illustration. The participants in the study were people who own a car with autonomous functions. The study contributes with knowledge of how perceived reliance in relation to the change in initiative that takes place in autonomous cars, which is presented in an illustration. The conclusion reflects societal and ethical challenges regarding the design of autonomous cars.

Our modern society posts high demands for transparency, not least regarding organisational communication. The perception that the power of defining transparency lies with the audience aimed to perceive it has reached great academic anchoring, but research on the field is thin. The Swedish lifestyle company Oatly describes itself as transparent, but with a number of hypotheses the authors of this thesis essay examine whether their audience agrees. The study also investigates which key factors are contributing to the audience’s perception of the company’s communication. The study is both theoretically and empirically based on a model created by Rawlins (2009), in which four main categories determine an organisation’s transparency; Participation, Substantial Information, Accountability and Secretive. The empirical studies (an internet survey with 346 respondents and 4 conversational interviews) offered evidence which manifests trends among the audience. Oatly’s clear and accessible communication, trustworthiness and humor turned out to be key factors contributing to the audience perceiving Oatly as very transparent. The perception of Oatly’s transparency seemed to be created when the audience interacted with the company, their friends or product packagings, rather than when they were given information through a one-way channel. This thesis essay consequently concludes with an appeal for further research on the notion of transparency to - in order to achieve validity - be put in a modern context where mobility and social interaction are central concepts. / Vårt moderna samhälle ställer höga krav på transparens, inte minst när det gäller organisationskommunikation. Uppfattningen om att makten att definiera transparens ligger hos den publik tänkt att åtnjuta den har nått stark akademisk förankring, men forskningsfältet är tunnt. Det svenska livsstilsföretaget Oatly beskriver ​sig själva som transparenta, men med en rad hypoteser undersöker författarna av denna uppsats istället huruvida företagets ​publik uppfattar det som sådant , samt vilka faktorer som påverkar deras uppfattning. Studien finner både sin teoretiska och empiriska utgångspunkt i en av Rawlins (2009) sammanställd modell där fyra huvudsakliga faktorer avgör organisationers transparens: Deltagande, konkret information, pålitlighet och hemligheter. Studiens empiri (en internetenkät med 346 respondenter samt 4 djupintervjuer) erbjöd bevis som manifesterar uppenbara trender bland publiken. Oatly’s tydliga och lätttillgängliga kommunikation, produktförpackningar och humor visade sig vara centrala faktorer, och författarna når i uppsatsen slutsatsen att Oatly definieras som mycket transparenta av sin publik. Uppfattningen av Oatly’s transparens tycktes uppstå vid de tillfällen då publiken interagerade med företaget, sina vänner eller produktförpackningar, snarare än när de enbart levererades information. Uppsatsen avslutas därför med en notering om att forskning på ämnet transparens måste - för att uppnå validitet - sättas in i ett samtida kontext där mobilitet och social interaktion är centrala koncept.