The study examines the returns for new and existing holdings in Swedish actively managed equity funds. The hypothesis is based on fund managers paying more attention and effort to analyze and finding new investments for the portfolio than they do to update the analyzes for the existing holdings. The managers can therefore be assumed to create information benefits which in turn generate a higher return for new than existing holdings. Calendar-Time Portfolio Approach is used to measure the development of new and existing holdings. Alpha estimates are performed using the Fama and French (1993) three-factor model and the Carhart (1997) four-factor model. When alpha is estimated using the Carhart four-factor model, the study finds that new holdings generate a slightly higher average return per month, 0.95%, compared with the existing holdings, 0.87%. The study finds similar results when alpha is estimated using the Fama and French three-factor model. The difference was not statistically significant for either method and can therefore be assumed to be random. / I studien undersöks avkastningen för nya, respektive befintliga innehav i svenska aktivt förvaltade aktiefonder. Hypotesen baseras på att fondförvaltare lägger mer uppmärksamhet och ansträngning på att analysera och finna nya investeringar till portföljen än vad de gör för att uppdatera analyserna för de befintliga innehaven. Förvaltarna kan därför antas skapa informationsfördelar som i sin tur genererar en högre avkastning för nya än befintliga innehav. För att mäta utvecklingen av nya respektive befintliga innehav används Calendar-Time Portfolio Approach. Skattningar av alfa genomförs med Fama och French (1993) trefaktormodell och Carhart (1997) fyrfaktormodell. När alfa skattas med Carhart fyrfaktormodell finner studien att nya innehav genererar en något högre genomsnittlig avkastning per månad, 0,95 %, jämfört med de befintliga innehaven, 0,87 %. Studien finner liknande resultat när alfa skattas med Fama och French trefaktormodell. Differensen var inte statistiskt signifikant för någon av de två metoderna och kan därmed antas slumpmässig.

Tillitsdelegationen ger i sitt huvudbetänkande förslag på att införa tillitsbaserad styrning på uppdrag av regeringen. En effekt av att införa tillitsbaserad styrning i den offentliga förvaltningen kan enligt Tillitsdelegationen komma att återskapa Lennart Lundquist klassiska idealbild av tjänstemannarollen. Idealbilden är en förutsättning för att tjänstemannen ska kunna agera som demokratins väktare och grundar sig i vårt offentliga etos. Syftet med denna studie har varit att studera i vilken utsträckning Tillitsdelegationens i sitt huvudbetänkande är förenligt med idealbilden. Tillitsdelegationens huvudbetänkande har analyserats med en normativ begreppsanalys där begrepp, resonemang och argumentation i materialet har undersökts i relation till värdena i vårt offentliga etos. Studiens slutsats är att Tillitsdelegationen till viss del uppfyller Lundquist idealbild av tjänstemannen eftersom demokrativärdena beaktas i stor utsträckning. Dock har ekonomivärdena en fortsatt central roll, främst genom koncentrationen på output-sidan i form av livskvalité för medborgaren.

The aim of this thesis is to investigate to what extent the officials within the Swedish Government Offices consider themselves to be governed by the political elite (ministers and state secretaries) and the ministerial advisers (chief of staffs, planning directors, political advisers and press secretaries). In an ideal chain of command, the political elite governs the officials, since the ministers are appointed by the Prime Minister to govern the Government Office’s different policy areas. During recent years, political scientists have started to chart a phenomenon of an increasing number of ministerial advisers within the public administration. The Swedish Parliament has no formal capability to review or dismiss these ministerial advisers. Which is considered to be problematic in terms of democratic legitimacy, since the ministerial advisers are neither recruited through a transparent recruitment process based on their merits, nor are they politically appointed based on election results. Hence, the link between election results and who is given the mandate to take part in the policy process within the Swedish Government Offices can be seen as tenuous. The officials are at the government’s disposal to prepare and implement policies, and to contribute with their expertise in different policy areas, regardless of which political party or political coalition that is governing at the time. Thus, the purpose of this thesis has been to study the government officials’ perspective, and to what extent they consider themselves to be governed by the political elite and ministerial advisers. 91 government officials have answered a survey regarding to what extent they perceive that they are governed by the different roles in the political staff, and to what extent they consider having contact with the different roles in the political staff. The collected material has made it possible to merge the officials’ perspective on the different roles within the political staff into the categories the political elite and the ministerial advisers. This has been done in order to calculate a confidence interval to estimate officials’ perspective on the two categories within the Govern- ment Offices as a whole. The main findings of the study are that officials within the Government Offices consider themselves to be governed to a greater extent by the political elite, compared to the ministerial advisers. Although the officials consider that they are governed by the political elite, they have more contact with the ministerial advisers compared to the political elite. This could indicate that ministerial advisers are to a great extent mediating the contact between the political elite and the officials within the Swedish Government Offices.

Syftet med den här studien är att förbättra informationsflödet från projektering och produktion in i förvaltningen. Detta för att väcka ett intresse hos förvaltare och för att visa att det finns pengar att spara genom att ta hand om informationen från projekteringen och produktionen. Tidigare studier inom området BIM visar att stor fokus läggs på projektering och produktion men det är ett väldigt litet fokus på förvaltningen när man talar om BIM. Målet är att konkret kunna visa vad informationen är värd och att visa vilken information förvaltare använder och var den finns i byggprocessens skeden före förvaltningen. Rapporten bygger på en litteraturstudie, intervjuer och beräkningar. Förvaltare har blivit tillfrågade vilken information de använder i förvaltningen och sedan har projektör och entreprenör blivit tillfrågad ifall denna information finns att tillgå i projekteringen och produktionen. Värderingen av informationen har sedan gått till på två sätt. Det ena sättet är att bedöma kostnaden av att uppdatera information mot kostnaden att ta fram information på nytt. Det andra sättet är att med hjälp av nyckeltal (kronor per kvadratmeter) och den lista med typ av information som förvaltare använder, som sammanställts från intervjuerna, ta reda på vad information är värd. Det första sättet att värdera visar att det kostar lika mycket att hålla relationsritningar (A) uppdaterade i som minst 18år och i som mest 50år som att ta fram informationen helt på nytt. Nästan samma gäller för BIM-modell med avseende på relationsritningar (A). Fast där är kostnaden för framtagning på nytt lika stor som att hålla den uppdaterad i som minst 22år och i som mest 58år. Det andra sättet att värdera visar att mindre än 25% av den information man kan finna i projekteringen och eller i produktionen är värd cirka 10% av projekteringskostnaden. / The purpose of this study is to improve the flow of information from the design and construction phase into the facility management. This in order to make the facility managers see the advantages with BIM and to show that there is money to be saved by retrieving the information from the design and the construction phase. Earlier studies show that there actually has been quite little research done within BIM in the facility management and that the main focus has been at the design and the construction phase. The aim with the study is to specify the value of the information and to show which information facility managers use and where it can be retrieved from within the earlier phases of the construction process. The report is based on a literature study, interviews and calculations. A number of facility managers have been asked which types of information they use and designers and entrepreneurs have then been asked if these types of information can be found in the design and the construction phase. The information has been valued in two different ways. In one way the information was valued by comparing the cost between updating existing information or recreate the same type of information. The other way of valuing the information was to find out the worth of information by using key figures (SEK per square meter) and the list of information that facility managers use, which was made up from the interviews. The first way of valuing shows that the cost of producing as built drawings (A) in the facility management cost as much as keeping the same type of information updated for at least 18years and as most 50years. Almost the same goes for a BIM-model. Only there the difference is that the cost of producing a BIM-model focused on as built drawings (A) in the facility management cost as much as keeping the same type of information updated for at least 22years and as most 58years. The other way that the information was valued shows that less than 25% of the information that can be found in the design and/or construction phase is worth circa 10% of the projecting fee.

Politiska påtryckningar kräver offentliga verksamheters effektivisering, vilket har lett många kommuner till att påbörja införandet av effektivitetshöjande, IT-stödda automatiseringslösningar inom sina respektive socialtjänster. Initiativen medför dock ofrånkomliga organisationsförändringar, vilka ställer krav på god förändringsledning för att undvika förändringsmotstånd - något som tidigare uppvisats i samband med initiativen. Förändringsarbeten inom offentlig verksamhet har dessutom beskrivits ställa extra hårda krav på förändringsledarna, i och med hur de behöver navigera de många intressenter som tenderar att finnas inblandade. Genom en abduktiv forskningsansats, innefattande tio semistrukturerade intervjuer med förändringsledare som för närvarande arbetar med att automatisera arbetsprocesser inom socialtjänsten, identifieras bakomliggande intressen och viljor - värdeideal - med inverkan på automatiseringsinititativen. Därtill analyseras hur förändringsledare inom den offentliga sektorn utformar aktiviteter för att hantera dessa skilda viljor. Resultaten visar att tre av totalt fyra möjliga värdeideal går att identifiera i samband med initiativen: effektivitets-, service-, och professionalismidealet. Även om inget regelrätt förändringsmotstånd rapporteras, beskrivs dock en rädsla för hur den förändrade arbetsrollen ska påverka förändringsmottagarna - och vad det innebär för ansvarsutkrävande. Förändringsledarna hanterar idealen och nämnd rädsla genom att prioritera förändringsmottagarnas tidiga inblandning i förändringsarbetet, samt genom att lägga stor vikt vid kommunikativa insatser. Teoretiska och praktiska bidrag diskuteras. / Political pressures force organizations in the public sector to increase their efficiency, causing many municipalities to initiate projects involving IT-enabled automation of work processes in their local social services. In order to avoid resistance, the organizational changes caused by the projects need to be handled with great care by their respective change agents. The public sector is notorious for being particularly difficult to successfully lead through organizational change, due to the large number of stakeholders with power to affect the change, holding competing interests and wills - known as value positions. The study sets out to find which value positions are present in the ongoing automation projects currently being carried out in the municipalities’ social services, and how the change agents work with them. Using abductive reasoning, and with the help of ten semi-structured interviews with change agents who currently are involved in automation projects, the study’s findings show that three out of four value positions can be identified in the types of projects mentioned: the efficiency-, service- and professionalism ideal. The change agents work with the value positions by prioritizing the engagement and involvement of the change recipients from start, creating a sense of joint ownership of the change. Besides prioritizing engagement and involvement, communication efforts are held up to be of major importance. Implications for theory, practice and future research are presented.

This paper addresses the principle of care in the recast asylum procedure directive (2013/32/EU). The purpose of the study has been to analyze how the principle of care is expressed in the directive regarding procedures for granting or rejecting asylum, as well as to analyze how the directive was implemented in Sweden. The recast asylum procedure directive aims to harmonize EU’s member states' procedures for granting and withdrawing international protection. Initially, this paper describes how the directive was created and how the principle of care is expressed in the directive and the meaning and content of the principle of care at EU level as well as its content and meaning according to Swedish law. To conclude, the Swedish implementation of the directive’s provisions directly connected to the principle of care will be discussed. The principle of care is one of the principles of good governance. The principles of good governance have been important in EU law to ensure legal protection for individuals when they are in contact with authorities of EU or Member States. In the analysis, what is found is that the principle of care can be divided into several sub-principles or requirements: individuals’ right to get their affairs treated; the obligation of authorities to investigate a request in an impartial manner; fair procedure and handling; authorities’ duty to take individual interests in consideration; authorities’ obligation to act within reasonable time and also other requirements regarding routines and procedure. Since a major part of this paper regards analyzing the relationship between EU law and national Swedish law, a discussion about the Member States’ institutional and procedural autonomy towards EU is also included. A conclusion is that the Swedish implementation of the directive's provisions related to the principle of care was deficient and that the directive itself restricts the Member States’ institutional and procedural autonomy. / Den här uppsatsen behandlar omsorgsprincipen i det omarbetade asylprocedurdirektivet (2013/32/EU). Syftet med arbetet är att analysera hur omsorgsprincipen uttrycks i direktivet avseende procedurer för beviljandet eller avslag av asyl, samt hur direktivet har genomförts i Sverige. Det omarbetade asylprocedurdirektivet syftar till att harmonisera EU- medlemsstaternas förfarande vid ansökan om internationellt skydd. Inledningsvis redogörs för hur direktivet skapades och hur omsorgsprincipen uttrycks i direktivet, vad omsorgsprincipen omfattar på EU-nivå, liksom principens omfattning i svensk rätt. Avslutningsvis analyseras genomförandet av direktivets bestämmelser med anknytning till omsorgsprincipen i svensk rätt. Omsorgsprincipen är en av principerna om god förvaltning. Principerna om god förvaltning har varit viktiga inom EU-rätten för att säkerställa ett rättsskydd för enskilda när dessa är i kontakt med EU:s eller medlemsstaternas myndigheter. Analysen kommer fram till att omsorgsprincipen kan delas in i flera mindre principer eller krav: enskildes rätt att få sina angelägenheter behandlade; myndigheters skyldighet att på ett opartiskt sätt undersöka en begäran; rättvis procedur och handläggning; myndigheters skyldighet att väga in enskildes intresse; myndigheters skyldighet att agera inom rimlig tid; samt andra krav på handläggningsrutiner. Eftersom en huvuddel av den här uppsatsen handlar om att analysera relationen mellan EU-rätt och svensk rätt, förs också en diskussion om medlemsstaternas institutionella och processuella autonomi gentemot EU. Slutligen presenteras slutsatsen att det svenska genomförandet av direktivets bestämmelser som anknyter till omsorgprincipen varit bristande och att direktivet har begränsat såväl medlemsstaternas institutionella som processuella autonomi.