Abstrakt Titel: ”Jag tänkte bara: ’Inte här, inte här, inte här’” - En kvalitativ studie om upplevelsen av självmordsbombningen i Stockholm 2010 Författare: Irene Danielsson och Sandra Wåger Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C Termin: Våren 2011 Handledare: Ulrika Olausson Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur publiken minns, känner och påverkas av självmordsbombningen i Stockholm i december 2010 samt vilken roll medierna har spelat för formandet av respondenternas uppfattningar. Metod: Kvalitativ metod, fokusgruppsintervjuer Teorier: Fruktanskultur, terrorism kopplat till religion och ”vi och dom”. Huvudresultat: Respondenternas tolkningar och upplevelser av händelsen låter sig inte summeras på något enkelt sätt, men fem av de mest förekommande känslouttrycken var: ”Oro/rädsla”, ”Medkänsla/sympati”, ”Distansering/likgiltighet”, ”Ilska” och ”Lättnad”. Resultatet visar att det skapas ett ”vi och dom” genom att respondenterna sätter in sig själva i sammanhanget ”nationen Sverige” där det egna landet beskrivs som tryggt, gulligt och oskyldigt. På samma sätt tar de avstånd från ett utländskt ”dem” och de inbillade egenskaper som kommer med dem. Vissa associerar terrorism till religion - främst islam - och ser religionen som en förklaring till bakgrunden av dådet, medan andra inte alls gör den kopplingen. Dessa respondenter tror snarare att dådet beror på exempelvis psykisk sjukdom hos självmordsbombaren. Slutligen visar empirin i denna uppsats att respondenterna själva tillskriver medierna en betydande roll i formandet av deras uppfattningar. Många säger även att de inte kommer ihåg så mycket från fallet i Stockholm, vilket de tror kan bero på att medierna inte hade så stort intresse av att rapportera vidare om händelsen. Nyckelord: Emotioner, Terrorism, Religion, Självmordsbombningen i Stockholm 2010, ”Vi och dom”, Fruktanskultur, Publikstudie, Fokusgruppsintervju.

Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskors upplevelser av att vårda barn i livets slutskede på en neonatalavdelning. Bakgrund: Den palliativa vården har stor betydelse för barnets återstående liv samt död. Att bemöta hela familjens behov kräver mycket av sjuksköterskor. Att vårda barn i livets slutskede är en svår upplevelse och ett känslomässigt påfrestande arbete. Design: Kvalitativ ansats. Metod: Tretton kvinnliga sjuksköterskor, varav tolv med specialistkompetens rekryterades från två neonatalavdelningar i Sverige. Tre halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer genomfördes våren 2015. Intervjuerna bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier med tillhörande sexton underkategorier. Upplevelsen av att vårda på familjens villkor belyser vad specialistsjuksköterskorna betonar som viktigt att göra för familjen i den palliativa vården. Upplevelsen av svårigheter i vården beskriver omständigheter som gör vården svårare. Upplevelse av trygghet och tröst i vården belyser omständigheter som ger specialistsjuksköterskan tröst och trygghet. Upplevelsen av stöd innefattar specialistsjuksköterskors uppfattning av stödets betydelse. Upplevelsen av en professionell hållning som berikar beskriver betydelsen av yrkeserfarenhet och att det är en förmån att vara med under ett barns sista tid i livet. Konklusion: Specialistsjuksköterskor har en betydande roll i den palliativa vården för att kunna ge barnet en god lindrande omvårdnad och familjen en betydelsefull tid att minnas. Genom att se familjen som en helhet och bemöta den med lyhördhet och respekt kan förutsättningar för en god palliativ vård uppnås. Trots att vården är känslomässigt påfrestande kan specialistsjuksköterskor genom mångårig yrkeserfarenhet och stöd av kollegor samt debriefing uppleva vården som ett privilegium.

No description available.

Syftet med denna fallstudie är att undersöka hur ett arbetslag i förskolan pratar om systematiskt kvalitetsarbete samt vilka konstruktioner av det systematiska kvalitetsarbetet som skapas i dessa samtal. I studien deltog ett arbetslag med förskollärare och barnskötare från en kommunal förskola via en fokusgruppsintervju och tre observationer av arbetslagets gemensamma planeringar. Resultat visar att genomförandet av policy i förskolan är en invecklad process där det krävs att de deltagande pedagogerna inte bara tolkar policy som skollag och läroplanen för förskolan, utan också att de måste göra dessa tolkningar till sina egna innan de kan applicera tolkningar i verksamheten. Lika så visar analysen av pedagogernas samtal att i genomförandet av det systematiska kvalitetsarbetet i arbetslagets praktik finns många olika former av styrning och styrningsmekanismer. Dessa styrningsmekanismer formar arbetslagets möjligheter att tolka, översätta och genomföra ett systematiskt kvalitetsarbete. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv kan resultatet förklaras genom att pedagogerna styr och blir styrda av de olika former av policy som finns kring ämnet systematiskt kvalitetsarbete och att detta påverkar vilka konstruktioner av systematiskt kvalitetsarbete som kan skapas av arbetslaget

The use of feminist messages in marketing is not a new phenomenon. However, there has been an increase in using this as a strategy in later years. Estrid is a Swedish company that sells a razor subscription service with an entire marketing strategy based on using feminist messages. This contradictory paradox motivated this thesis' subject and aim: to examine how young women interpret feminist messages in parts of Estrid's communication, and to critically discuss the use of a feminist strategy in communication from a company that sells razors to women from the perspective of commodity feminism according to Rosalind Gill. The research questions are thereby: 1) Can Rosalind Gill's aspects of commodity feminism be identified in parts of Estrid's communication? If so, how?; 2) How does young women interpret the feminist messages in parts of Estrid's communication?To answer the purpose statement, a semiotic analysis was conducted with pictures derived from Estrid's website. Two focus groups with women in the ages 20–25 was held to get the perspective from a potential target group. The material was then analyzed through the lens of commodity feminism. Through this analysis we could identify the use of multiple of Rosalind Gill's aspects of commodity feminism through different semiotic connotations in the material, as well as in the commentary from the focus groups. Further, the study demonstrated a feeling of internal ambivalence amongst the focus group participants. On the one hand, everyone showed a positive attitude towards Estrid including diverse models and body hair in their advertisements. On the other hand, they were all skeptical towards the genuinity of the feminist messages included in the same material. What inspired this thesis was therefore present in all stages throughout it: the paradox of selling razors using feminist messages.

Bakgrund: Samverkan mellan psykiatrisk öppen- och slutenvård är lagstyrt. Enligt WHO kan 70% av alla rapporterade vårdskador härledas till bristande kommunikation och samverkan. Tidigare forskning visar att samverkan mellan psykiatrisk öppen -och slutenvård ökar chanserna att arbeta patientsäkert. Syfte: Studiens syfte är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hur samverkan mellan psykiatrisk öppen- och slutenvård påverkar patientsäkerheten. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt nio deltagare intervjuades. Under intervjuerna ställdes öppna frågor enligt en semistrukturerad intervjuguide. Materialet analyserades enligt Burnards kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas i tre kategorier med rubrikerna; Fungerande kommunikation, Rutiner är betydelsefullt och Värdet av kontinuitet. Resultatet visade att de viktigaste faktorerna för att samverka patientsäkert var kommunikation, rutiner och kontinuitet. Slutsats: Patientsäkerheten påverkas av god samverkan. Sjuksköterskorna upplevde att fungerande kommunikation, rutiner och kontinuitet var viktiga faktorer för samverkan. Litteratur saknas om hur patientsäkerheten påverkas av samverkan mellan psykiatrisk öppen- och slutenvård och det behövs ytterligare forskning.

Syftet med denna fallstudie är att undersöka hur ett arbetslag i förskolan pratar om systematiskt kvalitetsarbete samt vilka konstruktioner av det systematiska kvalitetsarbetet som skapas i dessa samtal. I studien deltog ett arbetslag med förskollärare och barnskötare från en kommunal förskola via en fokusgruppsintervju och tre observationer av arbetslagets gemensamma planeringar. Resultat visar att genomförandet av policy i förskolan är en invecklad process där det krävs att de deltagande pedagogerna inte bara tolkar policy som skollag och läroplanen för förskolan, utan också att de måste göra dessa tolkningar till sina egna innan de kan applicera tolkningar i verksamheten. Lika så visar analysen av pedagogernas samtal att i genomförandet av det systematiska kvalitetsarbetet i arbetslagets praktik finns många olika former av styrning och styrningsmekanismer. Dessa styrningsmekanismer formar arbetslagets möjligheter att tolka, översätta och genomföra ett systematiskt kvalitetsarbete. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv kan resultatet förklaras genom att pedagogerna styr och blir styrda av de olika former av policy som finns kring ämnet systematiskt kvalitetsarbete och att detta påverkar vilka konstruktioner av systematiskt kvalitetsarbete som kan skapas av arbetslaget.

Bakgrund: Alla, som vårdas inom rättspsykiatrisk vård, har någon form av psykiskt funktionshinder och har också begått ett eller flera brott. Vården regleras av ett antal lagar. I rehabiliteringen ingår utslussning av patienten till öppna vårdformer genom så kallad permission. Ett antal av de patienter som har permission återintas emellanåt till slutenvården av olika orsaker. De benämns ibland som svängdörrspatienter. Syfte: Syftet var att belysa olika berörda personalgruppers syn på och erfarenheter av vad som har betydelse för om en patient som vårdas enligt lagen om rättspsykiatrisk vård, lyckas eller misslyckas med sin permission. Metod: En kvalitativ ansats valdes och två fokusgruppsintervjuer med sex deltagare i varje grupp genomfördes. Texten analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudteman som hade betydelse för om en permission lyckades framkom: samsjuklighet, hur grundläggande behov mötts och samverkan runt patienten. Under dessa framkom 14 subteman: rätt psykiatrisk diagnos, samtidigt missbruk, följsamhet i medicinering, socialt nätverk, sysselsättning, tryggt boende, patientens ekonomi, se patientens behov, tydlig planering, kunskap och motivation, otydlig ansvarsfördelning, samverkan inför permission, kontaktmannaskap och uppföljning i öppenvård. Konklusion: Mycket fungerar bra i vården runt patienten inom rättspsykiatrisk vård. Brister finns dock som behöver förbättras och utvecklas. Det är viktigt att patienterna är delaktiga i vården och att olika instanser skapar individuella förutsättningar och flexibla lösningar för att permissionen ska lyckas. Ordnad ekonomi är av stor betydelse för att permissionen ska lyckas, då det påverkar många delar i patientens vardag. När patienten misslyckas med permissionen kan orsaken vara att man inte har tagit reda på dennes verkliga behov eller inte tagit tillräcklig hänsyn till dessa i permissionsplaneringen. Bristande resurser i samhället bidrar ibland till att patienter inom rättspsykiatrisk vård inte får rätt eller tillräckliga insatser, vilket är ett problem. / Background: Everyone in forensic care has some type of psychiatric disability and has carried out one or more criminal acts. The care is regulated in a number of laws. One part of the patient’s rehabilitation is the transition from closed to open care by so-called leave. A number of the patients that are on leave are sometimes readmitted to closed care for different reasons. These patients are sometimes referred to as “revolving door patients”. Aim: The aim was to determine different concerned personnel groups’ opinions and experiences of what is important, if a patient that is cared for according to the law of forensic care, is to be successful or unsuccessful with his/her leave. Method: A qualitative approach was chosen and two focus group interviews, with six participants in each group, were performed. The text was analyzed with the help of a qualitative content analysis. Results: Three main themes came to light that have significance as to how successful a leave is: comorbidity, how fundamental needs are taken care of and collaboration concerning the patient. 14 subthemes were found under the three main themes: correct psychiatric diagnosis, concurrent misuses, compliance in medication, social networks, employment, safe accommodation, the patient’s economy, seeing the patients needs, clear planning, knowledge and motivation, indistinct line of responsibility, collaboration prior to leave, contacts and follow-up in open care. Conclusion: Many functions are adequate in the care of patients within forensic care. Though there are deficiencies that need to be improved and developed. It is important that the patients participate in the care and that different authorities create individual conditions and flexible solutions if a leave is to be successful. Arranged economy is important if a leave is to be successful, as much of the patient’s everyday existence is affected. When the patient is unsuccessful with a leave, the reason could be that the patient’s real needs are not known, or not enough consideration has been taken to the patients needs when planning the leave. Inadequate public recourses sometimes contribute to patients, in forensic care, not receiving correct or sufficient measures (help), which is a problem.

In this study we pose the question if you through finding patterns in implementation of checkpoints can find ways to tailor the experience of the game A Story About My Uncle to hardcore gamers. To find out the answer we had hardcore players playing a modified level from the game A Story About My Uncle that was used as stimulus material for the following focus group interview. The analysis of the gathered material resulted in four patterns that can be used when implementing checkpoints to tailor the experience of the game A Story About My Uncle to hardcore gamers. Elements of checkpoints that our study showed to be important when it comes to how the game is experienced are density, placement and clearness. / I den här studien ställde vi oss frågan om man genom att hitta mönster inom implementation av checkpoints kunde finna sätt att anpassa spelupplevelsen i spelet A Story About My Uncle till hardcore spelare. För att ta reda på det lät vi hardcorespelare spela en modifierad bana ur spelet A Story About My Uncle som användes som stimulusmaterial för en följande fokusgruppsintervju. Analysen av det insamlade materialet resulterade i fyra mönster som kan användas vid implementering av checkpoints för att anpassa spelupplevelsen i spelet A Story About My Uncle till hardcorespelare. Faktorer för checkpoints som i vår studie visat sig ha stor betydelse i hur spelet upplevs är densitet, placering och tydlighet.

Studiens syfte är att undersöka hur förskolepersonal definierar lek på förskolan samt hur de talar om barn som inte leker med andra barn. Forskningsläget på ämnet barn som inte leker med andra barn är tvetydig och det finns en diskrepans utifrån vilka konsekvenser det får för barns utveckling av den sociala kompetensen. Då den mesta forskningen utgår ifrån kvantitativa undersökningar kunde vi se en avsaknad av hur förskolepersonal talar om de barn som inte leker med andra barn. Därför valde vi för att besvara forskningsfrågan; Vilka tolkningsrepertoarer i förskolepersonals resonemang framträder kring barn som inte leker med andra barn att utgå ifrån en kvalitativ fokusgruppsintervju metod. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionism där diskursanalys och diskurspsykologi använts som analysmetod. För att producera data till studien har två fokusgruppsintervjuer med totalt sju deltagare genomförts. Resultatet visar att de tolkningsrepertoarer som framträder är de vuxnas överordnade ställning kring leken, exkludering av det enskilda barnet med hänsyn till kollektivet, det normbrytande barnet och att alla barn vill leka. Studiens slutsats är att barn som inte leker med andra barn ses som en utmaning för förskolepersonalen där de barn som inte leker med andra barn konstrueras som ”speciella”, ”brötiga” och som saknar de sociala koderna samt en oförmåga att tyda leksignaler från andra barn.