Denna studies syfte är att studera tryggheten i Kristianstad centrum. Detta sker via en webbaserad enkät samt genom en fokusgruppsintervju. Respondenterna och deltagarna är över 18 år och alla rör sig i Kristianstad centrum. Det som undersöks är om, var, när och varför dessa individer är otrygga och om detta skiljer sig mellan grupper av individer över tid och rum. Studien undersöker också vilka konsekvenser otryggheten kan leda till för individen. Resultatet visar att den form av fysisk oordning som påverkar individernas trygghet mest i Kristianstad centrum är dålig belysning. Kvinnor och yngre är över lag de som uppger en högre nivå av otrygghet. Deltagarna i studien är eniga om att kvälls- och nattetid är den tid på dygnet som upplevs mest otrygg. Resultatet visar också att många upplever att ”Tivoliparken, ”Galleria Boulevard” och centralstationen är de mest otrygga platserna i Kristianstad centrum. / The purpose of this paper is to study the fear of crime in Kristianstad city center. This is done by using a web survey and a focus group. The participants are older than 18 years and are spending time in Kristianstad city center. The study examines if, where, when and why people feel unsafe and if differences can be found between groups of individuals over time and space. The aim of this study is also to examine what consequences fear of crime has on an individual level. The results show that the type of physical disorder that effects the fear of crime most in Kristianstad city center is bad lighting. Women and younger participants are in general most fearful. The participants state that evenings and nights are the time of day when fear of crime is the highest. They also state that the areas with the highest level of fear of crime are “Tivoliparken”, “Galleria Boulevard” and the “Central station”.

Att effektivt ta hand om akut smärta, den vanligaste orsaken till besök på akutmottagningen, är en viktig uppgift. Lindring av smärta kan medföra befrielse från lidande och förbättra patientens mående. Obehandlad eller underbehandlad smärta leder till negativa konsekvenser för patienten. Inför förbättringsarbetet genomfördes en kartläggning med journalgranskning och patientenkät vilken jämfördes med sjuksköterskornas egen uppfattning om följsamhet. På så sätt kunde ett kunskapsgap identifieras gällande smärtskattning, smärtbehandling och utvärdering av dess effekt på berörd akutmottagning. Syftet med förbättringsarbetet var att effektivare lindra smärta genom att öka sjuksköterskornas frekvens av smärtskattning. Smärtskattningen skulle ske före och efter given farmaceutisk behandling och farmaceutisk behandling skulle erbjudas i större utsträckning. Journalgranskningen begränsades till att omfatta patienter med buksmärta som är en av de vanligaste sökorsakerna vid besök på akutmottagningar. Nolans förbättringsmodell användes som metod i förbättringsarbetet. Förbättringsarbetets resultat visar på förbättringar inom samtliga mätområden där ökningen av erbjuden farmaceutisk behandling ansågs som mest betydelsefull. Resultatet tyder på att förändringen var gångbar och ledde till förbättring men visade också på vilka stora utmaningar som fanns i en komplex verksamhet. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av personcentrering vid smärtskattning där kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer med tillhörande innehållsanalys genomfördes. Resultatet visade på att patientens delaktighet var den främsta faktorn för framgångsrik smärtskattning. Fokus på smärta ökade medvetenheten och motivationen hos sjuksköterskorna till att efterfråga patientens berättelse och upplevelse i samband med det akuta besöket vilket är en viktig del i ett personcentrerat förhållningssätt. Slutsatsen är att förändrings- och förbättringsarbetet ökade sjuksköterskornas motivation att efterfråga patientens berättelse med ökad förekomst av smärtskattning (från 14% till 40%), erbjudande av farmaceutisk behandling (från 51% till 73%) och utvärdering av dess effekt (från 13% till 44%) som följd. / Effectively managing acute pain is one of the most important tasks of the emergency department and can improve the patient's well-being. Untreated or undertreated pain leads to negative consequences for the patient. Journal review, patient questionnaires and nurses' perception of adherence to established guidelines showed shortcomings regarding pain assessment, pain treatment and evaluation of its effect in the emergency department concerned. The aim of the improvement work was to relieve pain more effectively through increased pain assessment. The pain assessment would take place before and after given pharmaceutical treatment and would be offered to a greater extent. The journal review was limited to include patients with abdominal pain, which is one of the most common reasons for visits to emergency departments. Nolan's improvement model was used as a method in the improvement work where the results show improvements in all measurement areas. The increase in offered pharmaceutical treatment was considered most significant. The result indicates that the change led to improvement. The aim of the study was to describe nurses' experience of person-centeredness in pain assessment through a qualitative method in the form of focus group interviews with content analysis. The results showed that the patient's participation was the main factor for successful pain assessment. The focus on pain increased the awareness of the nurses to request the patient's story and experience in the emergency visit, which is an important part of a person-centered approach. The conclusion is that the improvement work increased the nurses' motivation to request the patient's story with increased occurrence of pain assessment (from 14% to 40%), offer of pharmaceutical treatment (from 51% to 73%) and evaluation of its effect (from 13% to 44%) as a result.

Uppsatsens undersökning är en foucauldiansk diskursanalys av hur gymnasieelever talar om praktiken litteraturläsning där datainsamlingsmetoden är fokusgruppsintervjuer. Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om hur gymnasieelever talar om praktiken litteraturläsning genom att undersöka vilka mönster som framträder i intervjuerna och hur dessa kan förstås gentemot dominerande diskurser i samtiden. Motiven till undersökningen är bland annat att debatten om ungas läsande har aktualiserats det senaste decenniet, att det finns få granskningar av dominerande uppfattningar som omgärdar praktiken litteraturläsning och att perspektivet hur elevers uppfattningar är konstruerade saknas i forskningen. Två mönster går att urskilja i fokusgruppsintervjuerna. Det ena mönstret är att litteraturläsning som praktik anses ge flera goda effekter såsom större ordförråd och förmågan att se saker ur olika perspektiv. Att läsa anses nyttigt och boken som artefakt äger hög status. Detta mönster utgör en reproducering av den dominerande diskursen om praktiken litteraturläsning där läsning som fenomen och läsande som praktik ses som något oproblematiskt gott. Det andra mönstret som framträder under fokusgruppsintervjuerna är att en motdiskurs etableras. Motdiskursen grundar sig på upplevelsen att läsandet som praktik är kopplat till press, tvång och prestation, och därför något olustigt. Enligt eleverna bör läsandet dels utgå från frivillighet, dels utgå från andra former av läspraktiker, såsom att läsa från mobiltelefonen. Undersökningens didaktiska implikationer är att en inkluderande litteraturundervisning förutsätter ett perspektivtagande där det omkringliggande samhällets värderingar om litteraturläsande diskuteras. Om så görs, kan en fördjupad förståelse nås om hur eleverna ser på litteraturläsning och vad som formar deras uppfattningar. / This master essay is a Foucauldian discourse analysis of how students in the Swedish upper secondary school talk about the practice of reading literature where the data collection method is focus group interviews. The purpose of the essay is to contribute to how students talk about the practice of reading literature by examining what patterns emerge in the interviews and how these can be understood in relation to dominant discourses in the society. The motives for the study are, among other things, that the debate about young people's reading has become more intense in the last decade, that there are few reviews of dominant perceptions that surround the practice of reading literature and that the perspective on how students' perceptions are constructed is lacking in research. Two patterns can be distinguished in the focus group interviews. One pattern is that the practice of reading is considered to have several good effects such as greater vocabulary and the ability to see things from different perspectives. Reading is considered useful and the book as an artifact has a high status. This pattern can be understood as a reproduction of the dominant discourse about the practice of reading literature, where reading as a phenomenon and reading as practice are seen as something unproblematically good. The second pattern that emerges during the focus group interviews is that a counter-discourse is established. The counter-discourse is based on the experience that reading as a practice is linked to pressure and achievement, and therefore something unpleasant. According to these students, reading should instead be based on free will and om other forms of reading practice, such as reading from a mobile phone. The didactic implications of the study are that an inclusive literature teaching presupposes a perspective-taking where the surrounding society's values ​​of literature reading are discussed. If this is done, an in-depth understanding can be reached about how the students view reading literature and what shapes their ideas.

År 2030 beräknas var fjärde person i Sverige att vara 65 år eller äldre. Akutsjukvården är i dagsläget dåligt anpassad för att tillgodose de sköra äldres specifika behov. För att tillmötesgå de ökande behoven krävs nytänkande i omhändertagandet. Detta ställer stora krav på sjukvårdens kunskap om åldrandet och dess sjukdomar. Sjuksköterskan har en nyckelroll vid omhändertagandet av sköra äldre patienter genom att bedöma vårdbehov, utföra omvårdnadsåtgärder samt bidra till en trygg och säker vårdmiljö. Syftet med denna studie var att identifiera förbättringsområden i omhändertagandet av den sköra äldre patienten på akutmottagningen. Denna studie genomfördes med kvalitativ metod med induktiv ansats och fokusgruppsintervjuer. För att analysera datamaterialet har en kvalitativ innehållsanalys använts. I resultatet framkom en huvudkategori; ”För att tillmötesgå de ökade sköra äldres omvårdnadsbehov krävs av dagens akutvårdspersonal ökad förståelse och kunskap. Detta uppnås lämpligast på välbemannade akutmottagningar med god struktur”. Följande tre kategorier stöttar upp huvudkategorin; ”Tid och prioritering”, ”Förståelse och kunskap” samt ”Struktur”. Slutsatsen är att det finns förbättringsområden på akutmottagningen vid omhändertagandet av de sköra äldre patienterna. Studien visar behov av erfaren och intresserad personal som arbetar på personaltäta och strukturerade akutmottagningar där det finns möjlighet till fortbildning. / In 2030, every fourth person in Sweden is estimated to be 65 or older. Emergency care is currently poorly adapted to meet the specific needs of frail older people. In order to meet the increasing needs, new thinking is needed in the care. This places great demands on the healthcare knowledge about aging and its diseases. The nurse has a key role in the care of frail older patients by assessing care needs, performing nursing and contributing to a safe and secure caring environment. The aim of this study is to identify areas of improvement in the care of the frail older patient at the emergency department. This study was carried out with a qualitative method with inductive approach and focus group interviews. To analyze the data material, a qualitative content analysis has been used. In the result, a main category emerged; “To meet the increased frail older nursing needs, todays emergency care staff require increased understanding and knowledge. This is best achieved on well-manned emergency departments with a good structure”. The following three generic categories support the main category; “Time and priority”, “Understanding and knowledge” and “Structure”. The conclusion is that there are areas of improvement in the emergency department when handling the frail older patients. The study shows needs of experienced and interested staff who work on staff-tight and structured emergency department where there is the possibility of continuing education.

Studier har visat att höga bullernivåer kan vara skadliga för såväl röst, hörsel och språkliginlärning som andra kognitiva förmågor. Höga ljudnivåer kan bidra till ett hyperfunktionelltröstbeteende som kan ge kroniska besvär. Barns röstorgan kan vara särskilt sårbara då de ännuinte är fullt utvecklade. På många förskolor är bullernivån hög och ogynnsam för både barn ochpersonal och därmed utgör de båda en riskgrupp för att utveckla röstbesvär och hörselskador.Föreliggande studie består av ljudnivåmätningar av två förskolors lokaler samtfokusgruppsintervjuer av 16 femåriga barn. Syftet var att kartlägga hur barnen upplever bulleroch kommunikation på förskola samt relatera det till uppmätta ljudnivåer. Studien ingår i ettstörre nordiskt projekt.Resultatet visar att barnen förefaller ha viss kunskap om bullrets påverkan på hörseln men intealls på rösten. Barnens utsagor speglar att de har viss kunskap om att buller försvårarkommunikation och att de föredrar lägre ljudnivåer. Barnen uttrycker även egna erfarenheter avatt det ibland är svårt att kommunicera på förskolorna. Resultatet av bullermätningarna indikerarockså detta. Utifrån föreliggande studies intervjuer framkommer följande tre teman och sexunderkategorier; egna upplevelser (kroppsliga, emotionella), miljöfaktorer (rumsliga, buller)samt strategier (röst, hörsel). Bullervärden mättes i samtliga rum både med och utan barn ochpersonal närvarande. Ljudnivåer förekom från 60 till 93 dB(A) med barn och personal i rummen.Bullernivåerna låg ofta över 70 dB(A) och det högsta uppmätta värdet var 93 dB(A) i lekrummetvid en gemensam fri lek. / Studies have shown that high levels of background noise are damaging on voice, hearing andlanguage learning skills but also affects other cognitive skills. High sound pressure can lead to ahyperfunctional and faulty voice use. This can cause chronic voice disorders. The voice organs inchildren may be particularly vulnerable since they are not yet fully developed. The noise level ishigh in many preschools and therefore both children and teachers are at risk for developing voicedisorders and hearing impairment.The study consists of sound pressure level measurements and focus group interviews of 16 fiveyear-old children in two different preschools. The purpose was to find out how five-year-oldchildren experience noise and communication in preschools and relate their opinions to themeasured sound pressure levels. The study is included in a bigger Nordic project.The result showed that the children seem to have some knowledge of the effects of noise onhearing but not at all of the effects on voice. The statements reflect that they seem to have someknowledge about negative effects of noise on communication. The children also express that theyprefer lower levels of background noise rather than high. The children expressed that they hadexperiences of occasionally having difficulties to communicate in their preschool due to highbackground noise. These statements are supported by the high levels of background noisemeasured in the study. Three themes and six categories were identified from the interviews, theywere: Own Experiences (Physical, Emotional), Environmental Factors (Spatial, Noise) andStrategies (Voice, Hearing).Sound pressure levels were measured in all rooms with and without the children and teacher’sattendance. With children and teachers present noise levels were ranging from 60 to 93 dB(A).The noise levels were frequently over 70 dB(A) and the highest noise value was 93 dB(A) in the playing room when free play occurred. / “How does it Work? Voice, Speech and Communication”

Utifrån ett interpersonellt psykologiskt perspektiv och self determination theory har föreliggande studie som syfte att undersöka hur sånglärare samtalar om relationer mellan lärare och elev i sångundervisning. I bakgrundskapitlet presenteras litteratur och forskning som belyser olika aspekter av relationer, relationskompetens och relationer i utbildning. Datamaterialet samlades in genom två fokusgruppsintervjuer där sånglärare diskuterade relationer. Den data som har genererats ur intervjuerna har bearbetats och analyserats med hjälp av ett tematiskt analyssätt. Resultatet visar att lärarna anser att relationer är viktiga för att eleven skall känna sig trygg och att det krävs en välfungerande relation för att kunna ställa krav i undervisningen. Resultatet visar också att lärarna anser att relationer kan vara svårt när de inte förstår eleven eller när eleven inte mår bra. Vidare visar resultatet att lärarna försöker hitta en bra balans i relationen till sina elever genom att ställa frågor för att visa genuint intresse. Sammanfattningsvis har lärarna svårt att definiera och beskriva vad det är som gör relationer välfungerande eller inte. I diskussionen lyfts två sammanfattade teman fram vilka är relationers betydelse och förutsättningar för relationer. / Through the lens of interpersonal psychological theory and self determination theory, this study explores how vocal teachers converse about relationships between teacher and students. The background chapter presents literature and previous research that describes different aspects of relationships, relationship competence and relationships in education. The data generated from the interviews has been collected through two focus group interviews where vocal teachers discuss relationships. The generated data was processed and analysed applying thematic analysis. The result shows that the teachers consider that relationships are important for the student to feel confident and that well-functioning relationships are needed to be able to make demands for teaching. Furthermore, the result reveals that teachers consider relations to be difficult when they experience that they don’t understand each other or when the student doesn’t feel well. Finally, the result shows that the teachers try to find a balance in the relationships to their students by asking questions to show genuine interest. In summary, the teachers find it difficult to describe and define what makes relationships effective, or lack thereof. In the discussion two concluding themes are highlighted, meaning of relationships and conditions for relationships.

This essay is based on a qualitative interview study with focus groups as a method and examines how sponsored videos from american influencers are received by their audience. Influencers are a new fenomena within the marketing business and therefore it is interesting to examine how this new marketing tactic is received by the viewers. We used two american beauty influencers with over one million subscribers on youtube as a conversation starter for the groups. We found that, after showing the videos to the participants, that the key to success for both influencer and viewer was that a relationship had to be established between viewer and influencer because if not the influencer did not come across as trustworthy since the viewer lacked the personal connection to him or her, but also they didn’t know their personalities. The women with this attitude did not, on a regular basis, follow any type of influencer in their daily life. However the women who did follow influencers regularly showed understanding in the concept and were also more likely to say that the influencers were in fact trustworthy. However, all of the women agreed that this is commercial and should always be regarded as that. They meant that as a viewer and consumer they should always be critical towards sponsored videos since there is large sums of money involved, and that means that the influencer could not be one hundred percent honest

Studiens syfte är att bidra med kunskaper om hur blivande förskollärare ser på fysisk aktivitet i förskolan och om det finns yttre ramfaktorer som påverkar för vilken fysisk aktivitet som möjliggörs. Det handlar om yttre ramfaktorer såsom styrdokument, tid för planering, pedagogers kompetens och förhållningssätt, barngruppens storlek, lokaler, miljöer samt materiella resurser. Dessa ramfaktorer utgår från ramfaktorteorin som också varit den teoretiska grunden för vår studie. 14 blivande förskollärare fördelat på tre grupper deltog i studien, där fokusgrupper användes som metod för att få kunskaper om vilka uppfattningar de blivande förskollärarna har om fysisk aktivitet och vilka yttre ramfaktorer som kan påverka inom området. Utifrån ljudinspelning vid fokusgruppsintervjuerna samt transkribering av materialet som sedan analyserades utifrån IPA- metoden, kunde ett resultat urskönjas.Resultatet visar att de blivande förskollärarna upplever att de finns påverkande ramfaktorer för vilken fysisk aktivitet som kan möjliggöras i förskolan. Läroplanen och tiden för planering av fysisk aktivitet är svårpåverkade ramfaktorer. Att barngruppens storlek, pedagogers kompetens och förskolans olika miljöer är ramfaktorer som påverkar möjliggörandet av fysisk aktivitet framkommer också. Samtidigt ser de blivande förskollärarna möjligheterna i att kunna påverka dessa ramfaktorer för att kunna möjliggöra för fysisk aktivitet i större utsträckning. Därmed visar resultatet att hur förskollärare väljer att förhålla sig till de yttre ramfaktorerna, påverkar för vilken fysisk aktivitet som sker i förskolan. Vår studie visar att blivande förskollärare har en positiv syn i att se möjligheterna i de yttre ramfaktorerna vilket bidrar till att barn i större utsträckning får vara fysiskt aktiva. / The purpose of the study is to contribute knowledge about how prospective preschool teachers view physical activity in preschool and whether there are external framework factors that affect which physical activity is made possible. These are external framework factors such as curriculum, time for planning, educators' skills and attitudes, the size of the children's group, premises, environments and material resources. These framework factors are based on the framework factor theory, which has also been the theoretical basis for our study. 14 prospective preschool teachers divided into three groups participated in the study. Focus groups were used as a method to gain knowledge about what perceptions the prospective preschool teachers have about physical activity and which external framework factors can influence the area. Based on audio recording at the focus group interviews and transcription of the material, which was then analyzed based on the IPA method, a result could be discerned. The results show that the prospective preschool teachers feel that there are influencing framework factors for what physical activity can be made possible in the preschool. The curriculum and the time for planning physical activity are difficult factors to influence. It also appears that the size of the group of children, the competence of educators and the different environments of the preschool are framework factors that affect the enabling of physical activity. At the same time, the prospective preschool teachers see the possibilities in being able to influence these framework factors in order to be able to enable physical activity to a greater extent. Thus, the results show that how preschool teachers choose to relate to the external framework factors, affects for which physical activity takes place in the preschool. Our study shows that prospective preschool teachers have a positive view in seeing the possibilities in the external framework factors, which contributes to children being physically active to a greater extent.

Bakgrund: De intrahospitala transporterna av kritiskt sjuka patienter ökar på grund av en alltmer avancerad intensivsjukvård. Transporterna är ofta associerade med komplikationsrisker och kan därmed även påverka patientsäkerheten, trots detta saknas det idag studier om intensivvårds-sjuksköterskans erfarenhet ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Syfte: Syftet med studien var att belysa intensivvårdssjuksköterskans erfarenhet av en patientsäker intrahospital transport för kritiskt sjuka patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning. Metod: Studien utfördes genom semi-strukturerade fokusgruppsintervjuer med kvalitativ induktiv design. Under tre intervjuer samlades data in med hjälp av totalt tretton intensivvårds-sjuksköterskor. Insamlat material analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; förberedelsens betydelse för patientsäker intrahospital transport, kommunikationens betydelse för patientsäker intrahospital transport samt yttre faktorer som kan påverka patientsäkerheten. Slutsats: För att förbättra patientsäkerheten rekommenderar författarna att arbeta med och uppdatera checklistor, förespråka god kommunikation samt använda sig av teamövningar. Den nya kunskapen skulle ur ett patient- och samhällsperspektiv kunna ge en ökad insikt och förståelse inför det preventiva arbetet med att motverka vårdskador samt minska onödigt lidande hos patienterna samt även kunna vara användbart ur ett utbildnings-perspektiv. Vidare forskning avseende samarbetets betydelse vid intrahospitala transporter samt att få ökad kunskap om olika förbättringsområden avseende den tekniska utrustningen, vore också önskvärt. / Background: The intrahospital transport of critically ill patients is increasing due to gradually advanced intensive care. Transports are often associated with complication risks and can thus also affect patient safety. Despite this, studies on the experience of the intensive care nurse from a patient safety perspective are lacking. Aim: The aim of the study was to highlight the intensive care nurse's experience of a patient-safe intrahospital transport for critically ill patients who are cared for in an intensive care unit. Method: The study was carried out through semi-structured focus group interviews with qualitative inductive design. During three interviews, data were collected using a total of thirteen intensive care nurses. The collected material was analyzed with a qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in three categories; the importance of the preparation for patient-safe intrahospital transport, the importance of communication for patient-safe intrahospital transport and external factors that can affect patient safety. Conclusions: In order to improve patient safety, the authors recommend working with and updating checklists, advocating good communication and using team exercises. The new knowledge could, from a patient and societal perspective, provide an increased insight and understanding of the preventive work to counteract health injuries and reduce unnecessary suffering in patients and also be useful from an educational perspective. Further research on the importance of cooperation in intrahospital transport and to gain more knowledge about different areas of improvement regarding the technical equipment would also be desirable.

Denna studie har syftat till att nå ökad kunskap om hur myndigheter kan utveckla sin kriskommunikation med barn i åldern 12-13 år, utifrån ett barnrättsperspektiv. Webbplatsen Lilla Krisinfo har utgjort ett exempel för studien. Studiens teoretiska perspektiv har bestått av inkodning- och avkodningsmodellen, användning- och gratifikationsteorin, förväntning-bekräftelseteorin samt retorik, vilka har sammanförts i en egen teoretisk modell. Metoderna som användes var retorisk analys av webbplatsen och fokusgruppsintervjuer med barn. Genom att undersöka barns informationsbehov och informationssökningsstrategier gällande kriser samt deras uppfattning av Lilla Krisinfos webbplats har studien kunnat nå ökad kunskap för att besvara syftet. De huvudsakliga resultaten innefattar att myndigheter bör betona krisers relevans för barn, skapa trygghet men samtidigt inte undanhålla information, anpassa sitt språk efter olika nivåer och sträva efter att vara och upplevas trovärdiga. / This study has aimed to reach further knowledge about how authorities can develop their crisis communication with children aged 12-13, based on a children's rights perspective. The website Lilla Krisinfo has been an example for the study. The study's theoretical perspective has consisted of the encoding and decoding model, the uses and gratification theory, the expectation-confirmation theory and rhetoric, which were brought together in a theoretical model. The methods used were rhetorical analysis of the website and focus group interviews with children. By investigating children's needs of information and strategies for searching information regarding crises as well as their perception of Lilla Krisinfo's website, the study has been able to achieve further knowledge to answer to the study’s purpose. The main results include that authorities should accentuate the relevance of a crisis for children, create a feeling of security but at the same time not withhold information, adapt the language to different levels and strive to be perceived as credible.