In 2006 the Gauteng Department of Basic Education (GDoBE) launched a pilot project to introduce Assessment for Learning (AfL). This initiative was prompted by learners’ poor performance; especially in subjects such as Mathematics and English. The AfL project was introduced in selected primary and secondary schools. Grade 5 teachers for all subjects and Grade 10 teachers for all subjects within selected primary and secondary schools formed part of the pilot project. These teachers were oriented and introduced to AfL, after which workshops to strengthen teachers’ understanding and skills of AfL were conducted. Lead educators (District Learning Area facilitators or Subject Advisors), were required to monitor and support participating schools and teachers in implementing AfL. Based on a literature and empirical study, the researcher explored the comprehension and implementation of AfL by selected primary school Mathematics teachers that participated in the AfL pilot project of the GDoBE. The empirical study was approached by means of a qualitative research design in the form of a multiple case study. Individual interviews, observations and focus group interviews were used to collect data from purposive selected teachers from three Gauteng Districts (Johannesburg West, Johannesburg North and Ekurhuleni South). Both Township and ex-Model C primary schools were included in the study and eventually a total of 11 Mathematics teachers from these schools participated in the study. The research results revealed that the sampled teachers’ comprehension of AfL can be rated as satisfactory since they realise its potential in terms of learning and learner development. Moreover, these teachers show an awareness of the relation between formative (AfL) and summative assessment (assessment of learning (AoL)). With regard to its implementation, it is clear that a lack of support from colleagues, School Management Teams (SMTs) and District officials impede on the successful implementation of AfL. Other factors hampering the implementation of AfL include time constraints, uncertainty about appropriate resources and the simultaneous implementation of the Curriculum and Assessment Policy Statements (CAPS) and the Gauteng Primary Literacy Mathematics Strategy (GPLMS). It is further noted that the elements of AfL, which includes the sharing of learning intentions, questioning, feedback and peer and self-assessment, are all mediocrely implemented. / MEd (Learning and Teaching), North-West University, Vaal Triangle Campus, 2014

Syftet med denna studie var att utveckla fördjupade kunskaper om bedömningshandlingar i matematikklassrummet utifrån ett elevperspektiv och två frågeställningar ställdes: Vad kännetecknar de bedömningshandlingar som kommuniceras under matematiklektioner? Hur uppfattar elever de bedömningshandlingar de tar emot och ger under matematiklektioner utifrån sitt lärande och sin utveckling? Studien genomfördes i form av en fallstudie i en skolklass årskurs fyra. Klassrumsobservationer och elevintervjuer användes för insamling av empiriskt material. Resultatet visar att de bedömningshandlingar som kommuniceras i matematikklassrummet till stor del är handlingar som i forskning beskrivs som gynnsamma för lärandet. Några observationer och uppfattningar skiljer sig i resultatet. Det är tydligt att arbetet med normer och regler för kamratbedömning och kamratsamverkan i klassrummet kan utvecklas mer. Frågor används frekvent i klassrummet och en stor del av frågorna handlar om läs- och begreppsförståelse, vilket kan göra att de matematiska processerna kommer i skymundan. En avsaknad av tydliga mål och kriterier syns under lektionerna. Några elever uttrycker att de uppfattar eller sätter egna mål för undervisningen, något som kan ge dessa elever fördel i undervisningen. Utifrån denna studie kan tre områden ses som gynnsamma att reflektera över för utveckling i matematikklassrummet: Normer och regler för kamratsamverkan, vilka frågor som ställs och hur mål och kriterier kommuniceras.

Syftet med denna litteraturstudie har varit att ta reda på vad forskning säger om hur elevers lärande kan synliggöras och stödjas med formativ bedömning, samt hur elevers delaktighet i lärandet kan stöttas med formativ bedömning i NO-undervisning i skolans tidigare år. Metoden för detta arbete har varit en systematisk litteraturstudie vilket innebär att sökning och analys av tidigare forskning har genomförts på ett systematiskt sätt. Litteraturen har sökts i databaserna Summon, ERIC Ebsco, avhandlingar.se, DiVa och NorDiNa. Sökresultatet mynnade ut i åtta vetenskapliga artiklar som ligger till grund för studien. För att synliggöra och stödja elevers lärande visade sig bland annat klassrumsprocesser, gruppdiskussioner, elevarbeten, lärarens ämneskompetens, tydliggörande av mål samt begreppsanvändande vara betydelsefulla faktorer i relation till formativ bedömning. Formativ bedömning väcker intresse som en metod gynnsam för lärande, och fler studier behöver göras för att öka kompetensen och säkra kvalitén med denna metod.

This dissertation deals with the didactic consequences of assessment for learning (AfL) in the subject of physical education and health (PEH) at three upper secondary schools in Sweden. The purpose of the study is to investigate how assessment for learning is realised in PEH and what triadic relations between the teacher, student and subject content are established in the formative assessment practice. The empirical material consists of group reflections within a Teacher Learning Community (TLC) as well as field studies, including lesson observations and semi structured interviews with both students and teachers. In the first step of the analysis the material is categorized by means of the five key strategies (Wiliam, 2010a), in order to identify different ways of working with AfL in upper secondary PEH. The second step is a combination of a governmentality (Foucault, 1978/1991b), a performativity (Ball, 2003) and a didactic (Hudson, 2002) analysis, which illuminates what triadic relations are established under different conditions of governance. The findings highlight five fabrications of AfL in PEH, named after their most prominent features or functions, AfL as: i) Empowerment, ii) Physical Activation, iii) Grade Generation, iv) Constructive Alignment, v) Negotiation. ”Among the products of discursive practices are the very persons who engage in them” (Davies & Harré, 2001, p. 263). Accordingly, different teacher and student subjects as well as characteristics of the subject content are constituted in each of these fabrications. Moreover, the so called ‘backwash effect’ (Torrance, 2012) implies that the contrasting versions of AfL promote different kinds of learning, such as: i) increased autonomy, ii) participation in a community of practice, iii) criteria compliance, iv) acquisition of prescribed abilities, v) group development. However, the big idea of AfL is to adapt the teaching to the students and not the students to the knowledge requirements. Hence, this dissertation could serve as a basis for discussion on possible didactic implications of AfL in PEH.

Studiens syfte är att analysera hur pedagoger, elever och skolledare vid en gymnasieskola uppfattar fenomenen inkludering och tillgänglig undervisning genom att undersöka deras syn på möjligheter och utmaningar med att som elev inskriven i gymnasiesärskolan delta i undervisning på nationella program på gymnasieskolan. Vi har genomfört sju semistrukturerade intervjuer med målet att finna variationer i uppfattningarna kring inkludering och tillgänglig undervisning hos de olika aktörerna. Tidigare forskning har visat att begreppet inkludering används på olika sätt vilket resulterar i att skolors arbete med inkluderingsprocesser tar sig olika uttryck beroende på vilken definition man utgår ifrån. Studier visar även att heterogena grupper kan ha en positiv effekt för både elever i behov av särskilt stöd och för elever utan samma behov samt att särskiljande lösningar ofta har en stigmatiserande effekt. Trots detta anser många lärare och rektorer att just heterogeniteten i klassrummen är en av de största utmaningarna. Tillgänglighet handlar om hur väl en verksamhet fungerar för personer med en funktionsnedsättning. En tillgänglig lärmiljö handlar om att ge alla elever förutsättningar att vara delaktiga och inkluderade i utbildning. En väl genomtänkt undervisning som är varierad, utmanande och i förväg anpassad efter alla elevers behov kommer att leda till att minska antalet elever i svårigheter. Ett sätt att göra detta är att använda sig av Universal design for learning, en uppsättning principer som utgår ifrån att alla elever lär på olika sätt och att läraren därför behöver använda sig av olika metoder för att möta alla elevers behov. Resultatet av vår studie visar att informanterna uppfattar att ett gemensamt förhållningssätt är viktigt för att kunna möta alla individer. Skolan ses som ett litet samhälle där alla ska ges möjlighet att möta mångfald och olikheter. För att inkludering och tillgänglighet ska kunna uppnås uppfattar informanterna att det krävs en vilja att inkludera alla elever samt att det är viktigt att olika professioner på skolan samarbetar. En annan viktig förutsättning för en lyckad inkludering är ett relationellt perspektiv samt en vilja att anpassa undervisningen efter de elever man som lärare har framför sig.

I det här arbetet har begreppet kreativitet utifrån den konstnärliga området undersökts ur ett pedagogiskt perspektiv. Det empiriska materialet som består av svar från två enkätundersökningar och bilder från deltagare i en fokusgrupp har analyserats hur en bild med “rätt” resurser bidrar till en mångfald av idéer och skapar en kreativ bild. Detta för att belysa hur vi kan öva upp vår egen kreativa förmåga inom den konstnärliga området med hjälp av visuellt material, i det här fallet “Handbok för kreativitet”. I undersökningen framkom det att en kreativ bild är en bild som består av en bildkonstruktion och teckensammansättning som ger en mångfald av tolkningar och associationer och är öppen för transformering. Detta bidrog till vidare förståelse för hur ett kreativt synsätt i skolan är viktigt för att nå en mer jämlik skola mellan det verbala och textuella och praktiskt utförande. Undersökningens gestaltande del utgörs av egna visuellt framtagna bilder som är tolkade utifrån de bilder som ansågs som gynnsamma för kreativitet och skapande i en av enkätundersökningarna. Hela gestaltningen är i form av en bok, “Handbok för kreativitet” på 58 sidor och består, nästan enbart, av visuellt material.

Thesis advisor: David Scanlon / There is limited research on the relationship between socially just teaching practices and student achievement. While successful teaching is often defined through test scores, good teaching encompasses the moral elements of teaching (Fenstermacher & Richardson, 2005). This study, building on the work of Mitescu, Cochran-Smith, Pedulla, Cannady, and Jong (2011), is a secondary analysis examining the relationship between socially just teaching practices and student achievement. A subsample of 4th and 5th grade English/language arts (ELA) teachers (n=107) and students (n=2587) was taken from the Measures of Effective Teaching Longitudinal Database (Bill and Melinda Gates Foundation, 2013). Classroom videos were coded using the Teaching for Social Justice Observation Scale (TSJOS) of the Reformed Teaching Observation Protocol-Plus (RTOP+) (Mitescu et al.) to measure socially just teaching practices. Unadjusted linear regression analyses indicated a positive significant correlation between teachers’ mean TSJOS score and the class averages on standardized state ELA exams and the class average on an assessment of higher-order thinking skills. This relationship was also found when the same analysis was conducted on 4th grade classrooms as well as 5th grade classrooms. A hierarchical multiple linear regression found a positive significant relationship between TSJOS scores and student achievement after accounting for location, teacher, and student predictor variables. The relationship between socially just teaching practices and student achievement for subgroups of students is discussed. The study analyzed the significance and magnitude of the relationship between socially just teaching practices after two widely used classroom observation protocols, the Framework for Teaching (FfT) and the Protocol for Language Arts Observation Scale (PLATO), were entered into the model. Teacher mean TSJOS scores were found to explain a significant and unique proportion of the variation in state assessment scores after accounting for average FfT ELA observation scores and teacher average PLATO observation scores, separately. This study adds to the literature on the connection between socially just teaching practices and student achievement, in that it provides compelling evidence that socially just teaching practices are not only related to the good, or moral, side of teaching, but also have a positive and significant relationship with increased student achievement for all students. / Thesis (PhD) — Boston College, 2017. / Submitted to: Boston College. Lynch School of Education. / Discipline: Teacher Education, Special Education, Curriculum and Instruction.

År 2014 kom en ny lag gällande arbetet med extra anpassningar. I lagen tydliggörs den undervisande pedagogens skyldighet att sätta in extra anpassningar i ett skede där eleven inte ses nå målen. Ändringen i skollagen har medfört direkta och indirekta effekter på arbetet med extra anpassningar inom skolor i Sverige. Utifrån ramfaktorteorin såsom den skrivs fram av Dahllöf och Skritics teori om byråkratiska och adhocratiska organisationer var syftet med studien att undersöka olika professioners syn på arbetet kring extra anpassningar inom skolan som organisation. Utifrån en fenomenologisk kvalitativ intervjustudie med åtta deltagare fick vi några rektorers, lärares, speciallärares och specialpedagogers samt specialpedagogstudenters syn på fenomenet extra anpassningar sett utifrån den egna professionen. Resultaten tolkades mot bakgrund av Skrtics teori om att specialpedagogiska system kan uppstå inom skolan som organisation trots skollagens intention om inkluderande och tillgängliga lärmiljöer för alla elever inom skolan. Resultaten visade att medvetenheten och kännedomen om extra anpassningar som begrepp och fenomen kändes till av samtliga deltagare och att lagändringen år 2014 påverkade deltagarnas syn på sitt arbete med extra anpassningar. Deltagarnas olika syn på att organisera och leda arbetet med extra anpassningar tydde på att lagändringen tolkades olika beroende på profession och skola.

Este trabalho tem como principal objetivo a proposição de um processo para o desenvolvimento de infográficos interativos com fins educacionais. Em função da carência de publicações sobre esse assunto, a pesquisa bibliográfica buscou conceitos de áreas do design que, interligadas aos conceitos encontrados sobre infografia estática, pudessem nortear a construção de um processo e, ao mesmo tempo, argumentar a sua pertinência. Num primeiro momento, foram abordados os conceitos e processos das áreas do design que poderiam auxiliar na construção de um processo para o desenvolvimento dessa ferramenta: design instrucional, design de informação, design de interação e infografia. A partir daí, foi caracterizado o aprendiz do século XXI, apresentando as mudanças comportamentais trazidas pelo uso constante da tecnologia na busca de informações, e como essas mudanças interferem no processo de aprendizagem. A Teoria da Aprendizagem Multimídia e os conceitos de Gráficos para Aprendizagem ajudaram a identificar aspectos que poderiam ser melhorados na percepção dos aprendizes sobre os conteúdos, com a utilização de uma ferramenta visual e interativa. No desenvolvimento da pesquisa, foram analisados e estruturados os processos dessas áreas pesquisadas, buscando identificar as etapas mais relevantes para um processo de design de infográficos interativos com fins educacionais. Depois de definidas as etapas mais importantes, foi realizada uma pesquisa qualitativa, através de entrevistas com profissionais das áreas do design, da educação e da infografia, com a finalidade de verificar a pertinência e usabilidade do conjunto de etapas proposto. A partir dos resultados obtidos nessas entrevistas, foi realizada uma triangulação entre o referencial bibliográfico, resultados obtidos na pesquisa qualitativa e conhecimentos adquiridos pela autora, durante a pesquisa. Com base nessa triangulação, foi proposto o processo final. Por fim, foram feitas as considerações finais acerca da pesquisa desenvolvida e da verificação do processo. / The main objective of this project is to propose a process for the development of interactive infographics with educational purposes. Considering the lack of publications about this topic, the bibliographic research sought concepts of design areas that linked with the concepts of static infographics could help on the construction of the method and, at the same time, argue its relevance. At first, the concepts and processes of design areas that could help in a design process construction for the development of this tool were approached: instructional design, information design, interaction design and infographics. During the research process, the existent processes of the studied areas were analyzed and, in order to identify the most relevant steps for a design process of interactive infographics with educational purposes. From there, the XXI century learner was characterized, showing the behavioral changes brought by the constant use of technology in searching of information and how these changes affect the learning process. The Theory of Multimedia Learning and the concepts of Graphics for Learning helped to identify aspects on the students perception about the lesson which could be improved by the use of a visual and interactive tool. After defined the most important steps, a qualitative research was realized, through interviews with professionals in the fields of design, infographics and education, in order to verify the relevance and usability of the proposed set of steps. From the results obtained in these interviews, a triangulation was carried out between the bibliographic reference, results of the qualitative research and knowledge acquired by the author during the research. Based on this triangulation, the final process has been proposed. Finally, the final considerations about the research developed and process verification were made.

The aim of this study is to investigate how learning intentions are sheared and clarified during lessons, as a part of formative assessment. Studies have shown that the capability of formative assessment is an important part of teacher quality and that clarifying the intention with the lessons promotes the activity in the classroom. My study is going to focus on mathematic in a second grade class. The three questions that I am going to investigate are: How learning intentions and criteria for success are sheared and clarified in the instruction in mathematic? How do the pupils describe what the learning intentions in mathematic are? How do the pupils describe how they get to know the learning intentions in mathematic?   The method that I have used to investigate the first question is observation of eight lessons in mathematic, in two different mathematic groups. The second and third questions focus on the pupils and interviews with pupils are therefore used to investigate them.   Formative assessment and strategy one, clarifying and shearing learning intentions and criteria for success are used as a theoretical framework in the analyze of the results. The conclusions I have reached are that the mathematic book is a big prat of the lessons and both the teacher and the pupils make it seem like the main intention of the lessons. A summative test was done during the study and it indicated that high scores seem to be more in focus than the knowledge and understanding. Almost all the pupil that I interviewed describe their IUP-intentions (plan for individually developing) that they have been given in the beginning of the year. The pupils were not sure what the intentions meant and told me that they never used them after they get them, which they do in the Swedish education.