This thesis analyses 'incomplete sentences' in languages which utilise distinctively agglutinative components in their morphology. In the grammars of the languages dealt with in this thesis, there are certain types of sentences which are variously referred to as 'elliptical sentences' (Turkish eksiltili c�mleler), 'incomplete sentences' (Uzbek to'liqsiz gaplar), 'cut-off sentences' (Turkish kesik c�mleler), etc., for which the grammarians provide elaborated semantic and syntactic analyses. The current work attempts to present an alternative approach for the analysis of such sentences. The distribution of morphemes in incomplete sentences is examined closely, based on which a system of analysis that can handle a variety of incomplete sentences in an integrated manner is proposed from a morphological point of view. It aims to aid grammarians as well as researchers in area studies by providing a simple description of incomplete sentences in agglutinative languages. The linguistic data are taken from Turkish, Uzbek, and Japanese, with special reference to (Bukharan) Tajik.

Cette thèse est consacrée a l'étude de la forme normale d'Hermite et a la conception d'algorithmes parallèles pour son calcul. Nous avons examine deux cas particuliers: le cas entier et le cas polynomial. Ce problème présente de manière intrinsèque une caractéristique du calcul formel: le grossissement des coefficients intermédiaires. Cette particularité en fait un exemple test pour évaluer la parallélisation en calcul formel. La forme normale d'Hermite pour des matrices a coefficients dans un anneau euclidien est présentée. Les concepts et propriétés sur lesquels sont bases les algorithmes sont décrits. Nous introduisons la théorie sur les réseaux et les problèmes qui lui sont attaches, la forme normale d'Hermite étant une forme canonique du réseau engendre par les colonnes de la matrice initiale. Les différents algorithmes séquentiels sont présentes. Nous étudions et comparons leurs complexités. Puis, une approche parallèle est considérée. Après la présentation des résultats théoriques de nc-réductibilité du problème, nous abordons l'étude de la parallélisation sur modèles expérimentaux. Nous définissons différents algorithmes pour les modèles a mémoire partagée et distribuée. Une implantation a été réalisée sur un hypercube fps t40 (32 processeurs). Le calcul de la forme normale d'Hermite d'une matrice 160160 à coefficients entiers a pu etre effectue en 3 heures. Ce travail s'inscrit dans le cadre du projet massivement Parallele Pac (parallel algebraic computing).

<p>This paper examines the distribution of corrective feedback in the Swedish EFL classroom, and the relationship between the context of teacher-student exchanges and the provision of feedback. Corrective feedback was categorized in six types as being ‘recasts’, ‘explicit feedback’, ‘repetition’, ‘elicitation’, ‘metalinguistic feedback’, and ‘clarification requests’. In parts of this study, the latter four types were classed together as ‘prompts’ because they aim at pushing the students to say the correct forms of language. Student exchanges were defined in four ways: content, communication, management, and explicit language-focused exchanges. The results show the number of moves per category of corrective feedback type used by each of the teachers, the overall number of feedback moves per context, and even the overall number of feedback moves provided by each teacher in each context. The findings indicated that recasts yielded the highest number of feedback moves. Recasts were also the favored feedback type provided by the teachers. However, when recasts were compared to prompts, prompts were used often by teachers, and thus suggesting that at least two of the teachers usually pushed their students to say the correct form. The findings also indicated that explicit language-focused exchanges yielded the highest number of feedback moves, whereas management exchanges had the fewest. In conclusion, this study suggests that context plays a role in the provision of corrective feedback, and teachers appear to favor recasts over any other single feedback type. The findings also confirmed that similar results which have been found in other cultural and educational contexts can be yielded in the Swedish EFL classroom.</p>

<p>Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94 skall de demokratiska principerna genomsyra all verksamhet i skolan och eleverna skall till såväl innehåll som form beredas ett verkligt inflytande över sin undervisning. Såväl forskning som återkommande enkät­undersökningar som skolverket genomför visar emellertid att det råder stora brister i framför allt elevernas inflytande över innehållet. Den här uppsatsen försöker genom en fallstudie kasta ljus över djupperspektiven i detta med elevinflytande och genom intervjuer av lärare och elever på en gymnasieskola mer kvalitativt teckna förståelsen för elevinflytandets villkor. I analysen ställs resultaten mot John Deweys utbildningsfilosofi och jämförs utöver läroplanen även med tidigare forskning inom området. Såväl elever som lärare vittnar om ett högst begränsat elevinflytande över innehåll, men om ett relativt stort sådant över arbetsformer. Som elevinflytandets främsta förtjänst lyfter de båda upp dess positiva inverkan på trivsel och arbetsglädje. De främsta hindren för elevinflytandet upplevs av såväl lärare som elever utgöras av framför allt kursplanernas utformning, tidsbristen samt brister i elev­engagemanget. Sam­tidigt upplevs en konflikt mellan läroplanens krav på elevinflytande, kursplanernas utformning och tidsbristen i skolan, men även mellan demokratin och minoritets­skyddet. Eleverna upplevde även vissa lärares oengagemang som ett hinder.</p>

<p>Kulturer bestäms och formas av de symboler de använder och vördar och en människas identitet formas delvis av att hon initieras i en kulturs specifika symbolsystem. Symbolerna vänder sig till både våra intellekt, känslor samt våra andliga liv. Genom att använda Pietikainens modifiering av Jungs teori kring arketyper till att förstås som symboliska former så kan ett beskrivande värde uppnås gällande att närma sig människans mentala processer. Uppsatsens syfte är att visa exempel som illustrerar och kan öka förståelsen för vilken symbolisk och känslomässig betydelse fjället har för det samiska folket, i det här fallet representerat av fem personer med samiskt ursprung.   Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv har intervjuer gjorts och 17 teman utkristalliserats varav fyra visat sig vara framträdande. Fjällets känslomässiga och symboliska betydelse verkar främst vara kulturellt betingat och fungerar som ett gemensamt minne i den samiska kulturen, utvecklat över generationer. Ett minne som tillskriver fjället starka personifierade egenskaper.</p>

<p>Bakgrunden till min uppsats är att man i slutet på 1970-talet började införa åldersblandade klasser med pedagogiska motiv. Det avgörande var inte som tidigare att det var för få elever för att bilda en åldershomogen klass utan tanken var att det skulle föra med sig andra fördelar. </p><p>Syftet med min studie är att undersöka hur lärare me d erfarenhet från både åldershomogen och åldersblandad undervisning upplever utvecklingen av deras lärarroll och arbetssätt i och med att de bytt organisationsform. Jag har även försökt att i min litteraturgenomgång ge fler exempel på vad som kan påverka undervisningens utformning. </p><p>Övergripande nämner de lärare som jag intervjuat att deras roll har gått från den traditionella lärarrollen då man undervisar inför hela klassen till att man istället är handledare till eleverna. Eftersom det i en åldersblandad klass är en större naturlig kunskapsspridning på eleverna måste även graden av individualisering öka. Det finns dock inte något enkelt svar på hur mycket av undervisningens utformning som styrs av klassens sammansättning och vad som påverkas av andra faktorer. Eftersom organisationsformen passar olika individer olika bra så blir det svårt att ge ett entydigt svar på om åldersblandade eller åldershomogena klasser är det bästa.</p>

<p>Implementering av FIR filter kan göras på olika sätt. I detta examensarbete har två olika varianter beskrivits med hjälp av VHDL, syntetiserats, simulerats och sedan jämförts med avseende på effektförbrukning.</p>

<p>Detta arbete handlar om grammatikens roll i språkundervisningen. Syftet med arbetet är att undersöka hur grammatikens ställning i språkundervisningen har utvecklats från 1960-talet fram till idag. För att få en inblick i detta ämne, har jag studerat och analyserat innehåll i styrdokument från 1965 till 2000 och i franska läromedel för nybörjarspråk på gymnasiet från motsvarande period. Med stöd av litteratur om språkundervisning, har jag försökt att ta reda på hur denna utveckling ser ut genom att titta på grammatiken som produkt, d v s att tala om språket, och på grammatiken som process, d v s att använda språket i sitt rätta sammanhang. Dessa två sätt att se på grammatiken utgör en bra utgångspunkt för att få en helhetsbild av grammatik, och när det gäller att utveckla språkförmågan är samspelet dem emellan viktigt. I denna studie har jag försökt visa hur de båda begreppen grammatiken som produkt och som process har följts åt på varierande sätt under ovan nämnda period</p>

<p>Internationally most Internet trade related payments are performed with the use of a credit card based payment system on the Internet. Payment against invoice is still most common when trading over the Internet in Sweden. The security development, comfort and timesaving indicate that credit card based payment systems on the Internet soon will have a breakthrough in Sweden as well. The Swedish legislation concerning payment is neither especially extensive nor suited to electronic payments but to payments performed with notes and coins. When the legal effects, of a payment performed with a credit card based payment system on the Internet, set in is not fixed. My objective with this essay is to analyse when the legal act payment should be considered to have been realized, when the payment is performed with the use of a credit card based payment system on the Internet</p>

<p>Syftet med arbetet är att undersöka hur barn i åldrarna tre till sex år uppfattar de geometriska formerna i sin närmiljö, utan att någon vuxen påvisar formerna. I undersökningen ingår även att se vilka former barnen känner till och hur de benämner formerna. Metoderna som använts i undersökningen är intervjuer och observationer. Huvudresultatet var att barnen såg olika geometriska former i sin förskolemiljö. Hur barnen benämnde formerna varierar mellan matematisk benämning och vardagsbenämning och även egen påhittad benämning. Att förskolorna arbetar olika med matematik gör ingen skillnad för hur barnen benämner formerna.</p><p>Viktig Slutsats: Barnen benämner de geometriska formerna med samma benämning som de vuxna i barnens omgivning använder sig av.</p>