<p>Datum: 2007-06-21</p><p>Författare: Gottvall, Maria</p><p>Holmqvist, Elin</p><p>Nivå/utbildning: D-nivå (Magisternivå) Företagsekonomi</p><p>Handledare: Nils Wåhlin, Niklas Wahlström</p><p>Titel: Kunskap väger tungt men är lätt att bära – en studie om osynliga mellanchefers fortbildningsbehov</p><p>Problem: ”Hur väl möter stora företag inom verkstadsindustrin de osynliga mellanchefernas behov av fortbildning?”</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att uppmärksamma och öka förståelsen för osynliga mellanchefers fortbildningsbehov vid Scania AB i Södertälje, genom att:</p><p> Identifiera osynliga mellanchefer.</p><p> Utveckla förståelsen för de osynliga mellanchefernas profiltillhörighet.</p><p> Jämföra de osynliga mellanchefernas syn på dess fortbildningsbehov med deras chefs syn på detta behov.</p><p> Identifiera eventuella skillnader mellan två avdelningar angående osynliga mellanchefers fortbildningsbehov.</p><p> Utveckla förståelsen för brister och möjligheter i den nuvarande fortbildningen.</p><p>Metod: För att kunna besvara problemformuleringen och uppfylla uppsatsens syften har vi använt oss av både en kvalitativ och kvantitativ ansats. Vi har sammanlagt genomfört fjorton semistrukturerade intervjuer samt genomfört en elektronisk enkät med nio av dessa respondenter. Tanken med denna uppsats är att försöka utveckla förståelsen för och om möjligt generera ny kunskap om osynliga mellanchefers fortbildningsbehov, vilket även innebär att vårt teoretiska ramverk främst ligger till grund för att ge läsaren en bakgrund och förståelse till det problem vi studerar. Vårt angreppssätt kommer såtillvida att till största delen vara fokuserat på ett induktivt angreppssätt med svaga deduktiva inslag, vilket även stämmer väl överens med vårt val av en hermeneutisk kunskapssyn.</p><p>Resultat/slutsatser: Den slutsats vi kommit fram till angående hur väl stora företag inom verkstadsindustrin möter de osynliga mellanchefernas behov till fortbildning anser vi att Scania AB, i detta fall, inte möter behoven till den grad som kan anses vara önskvärt. Viss obalans har identifierats hos Scania AB gällande denna fråga, vilken måste åtgärdas om de om möjligt ska kunna tillgodose de osynliga mellanchefernas behov.</p><p>Sökord: Mellanchef, osynlig mellanchef, decentralisering, fortbildning, matchning, arbetsprofiler, aktivitetsprofiler</p><p>Omfång, sidor: 87 numrerade sidor + 6 bilagor</p><p>Antal ref/källor: 5 Internetkällor, 22 litteraturkällor (böcker), 15 intervjuer, 16 vetenskapliga artiklar, 3 övriga tryckta källor samt ett manus för licentiatuppsats (otryckt)</p>

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar om sambandet mellan fortbildning och skolutveckling i grundskolans år F-5. Vad har pedagogerna för uppfattningar om organisationen av fortbildningen? Hur uppfattar de att skolledningen planerar in reflektionstid efter fortbildningen? Pedagogens egen uppfattning om fortbildningen, hur ser den ut? Upplever pedagogerna att deras fortbildning implementeras i verksamheten och bidrar till skolutveckling? Känner pedagogerna till kommunens skolutvecklingsprojekt Våga Visa? Studien är en enkätstudie. Enkäten är utformad som en strukturerad enkät med en öppen fråga där pedagogen fick ge sin egen syn på fortbildning. Det är 41 pedagoger från fyra grundskolor i en kommun som har svarat på enkäten. Resultatet visade att pedagogerna inte hade någon gemensam uppfattning om vem det är som organiserar och planerar deras fortbildning. De hade dessutom en bristfällig uppfattning om skolan hade någon strategi för fortbildningen. Pedagogerna i studien har olika syn på fortbildningen. En tredjedel menar att den enbart leder till kompetensutveckling. Hälften av pedagogerna tror inte att den leder till skolutveckling. Studien bekräftar tidigare studier som visar att pedagogerna är mycket intresserade och blir inspirerade av fortbildningen. I enkätstudiens fria fråga är det flera pedagoger som efterfrågar fortbildning som utgår från deras egna behov. Flera pedagoger menar att fortbildningen ska vara genomtänkt. Pedagogerna i studien har en osäker uppfattning om fortbildningen leder till ett gemensamt förhållningssätt eller om den förändrar pedagogens arbetssätt. Studien visade att fortbildningen diskuterades och reflekterades sällan efteråt. Majoriteten menade att man bara diskuterat fortbildningen ”någon gång” efter ett fortbildningstillfälle eller på en arbetsplatsträff trots att de flera gånger velat få reflektionstid efter ett fortbildningstillfälle. I studien är en stor majoritet intresserade av begreppet skolutveckling. Hälften av pedagogerna i studien kände inte till projektet Våga Visa som styr en stor del av kommunens mål för skolutveckling. Begreppet skolutveckling är ett stort och subjektivt begrepp som innehåller många delar bl.a. implementering. Skolutveckling handlar om så mycket mer än om pedagogernas fortbildning och kompetens. Alla i kedjan, från skolledning i kommunhus ner till pedagoger, har en roll i skolutvecklingen. Den största delen av skolutvecklingen ligger i skolans egen kultur. Det är i samspelet med kollegor och i systematisk reflektion av frågor och ifrågasättande som skolutveckling sker. En skolas kultur uppstår i samarbetet mellan rektor, pedagoger, elever och föräldrar. Den kulturen är det viktigt att få stöd för från skolledningen i kommunen. Ju bättre samarbete i alla led desto bättre skolkultur och skolutveckling. Nyckelord: Fortbildning, skolutveckling och implementering.

Undersökningens syfte var att undersöka hur lärare för de tidigare åren upplevde fortbildning genom att studera deras värdering av och motivation till fortbildning. Vidare var vår tanke att undersöka ämnesfördelningen och utbudet av fortbildning. Dessutom hade vi för avsikt att undersöka om det fanns eventuella krav på lärare från kommuner och högre instanser, som rörde fortbildning.Studien är av nationell och komparativ karaktär där vi valde att undersöka och jämföra två skolor, en grundskola i mellersta Sverige och en grundskola inom landskapet Åland.För att undersöka lärarnas värdering av och motivation till fortbildning använde vi oss av en enkätundersökning. Vi mottog sammanlagt 12 stycken besvarade enkäter, varav vi baserar enkätundersökningens resultat på. Då vi undersökte ämnesfördelningen och utbudet av fortbildning och om det fanns eventuella krav på lärare från kommuner och högre instanser använde vi oss av en dokumentanalys baserad på skolornas sparade arkiv angående fortbildning samt aktuella politiska styrdokumenten. Som stödmaterial innefattar studien även relevant litteratur, artiklar och muntliga källor.Utifrån studiens syfte och frågeställningar har flera resultat framkommit. Fortbildning var tidigare statligt kontrollerat men idag är situationen annorlunda. Idag har kommunen tillsammans med skolföreståndare eller rektor den centrala kontrollen och ansvaret. Ett annat resultat pekade på att samtliga respondenter i enkätundersökningen delade en positiv attityd till fortbildning. Genom dokumentanalysen framkom en skillnad mellan skolornas utbud där den svenska skolan hade ett bredare ämnesutbud. Genom noterade resultat kunde vi se en kontrast mellan svenska och åländska lärare, angående de krav som ställs från högre instanser.Studien visar att, det är av betydelse att lärarna har möjlighet att vara delaktiga i sin fortbildning genom påverkan av undervisning och utvärdering. Fortbildning bör även ha en koppling till lärarens dagliga arbete för att därmed upplevas som relevant, vilket ger läraren en positiv inställning till fortbildning och dess betydelse.

Datum: 2007-06-21 Författare: Gottvall, Maria Holmqvist, Elin Nivå/utbildning: D-nivå (Magisternivå) Företagsekonomi Handledare: Nils Wåhlin, Niklas Wahlström Titel: Kunskap väger tungt men är lätt att bära – en studie om osynliga mellanchefers fortbildningsbehov Problem: ”Hur väl möter stora företag inom verkstadsindustrin de osynliga mellanchefernas behov av fortbildning?” Syfte: Syftet med denna uppsats är att uppmärksamma och öka förståelsen för osynliga mellanchefers fortbildningsbehov vid Scania AB i Södertälje, genom att:  Identifiera osynliga mellanchefer.  Utveckla förståelsen för de osynliga mellanchefernas profiltillhörighet.  Jämföra de osynliga mellanchefernas syn på dess fortbildningsbehov med deras chefs syn på detta behov.  Identifiera eventuella skillnader mellan två avdelningar angående osynliga mellanchefers fortbildningsbehov.  Utveckla förståelsen för brister och möjligheter i den nuvarande fortbildningen. Metod: För att kunna besvara problemformuleringen och uppfylla uppsatsens syften har vi använt oss av både en kvalitativ och kvantitativ ansats. Vi har sammanlagt genomfört fjorton semistrukturerade intervjuer samt genomfört en elektronisk enkät med nio av dessa respondenter. Tanken med denna uppsats är att försöka utveckla förståelsen för och om möjligt generera ny kunskap om osynliga mellanchefers fortbildningsbehov, vilket även innebär att vårt teoretiska ramverk främst ligger till grund för att ge läsaren en bakgrund och förståelse till det problem vi studerar. Vårt angreppssätt kommer såtillvida att till största delen vara fokuserat på ett induktivt angreppssätt med svaga deduktiva inslag, vilket även stämmer väl överens med vårt val av en hermeneutisk kunskapssyn. Resultat/slutsatser: Den slutsats vi kommit fram till angående hur väl stora företag inom verkstadsindustrin möter de osynliga mellanchefernas behov till fortbildning anser vi att Scania AB, i detta fall, inte möter behoven till den grad som kan anses vara önskvärt. Viss obalans har identifierats hos Scania AB gällande denna fråga, vilken måste åtgärdas om de om möjligt ska kunna tillgodose de osynliga mellanchefernas behov. Sökord: Mellanchef, osynlig mellanchef, decentralisering, fortbildning, matchning, arbetsprofiler, aktivitetsprofiler Omfång, sidor: 87 numrerade sidor + 6 bilagor Antal ref/källor: 5 Internetkällor, 22 litteraturkällor (böcker), 15 intervjuer, 16 vetenskapliga artiklar, 3 övriga tryckta källor samt ett manus för licentiatuppsats (otryckt)

No description available.

With this empirical essay I want to research how and why pedagogues use music in their preschool activities. Music is important to me and in relation to the new educational plan I have cautions about that the esthetic subjects may be less prioritized than before. The purpose with my study is to find out preschool pedagogues perspective in learning and evolving children’s educational matters through music. I base my literature theories in this study on Vygotskij and Fröbels theoretical perspectives. I chose to do a qualitative examination to be able to go deeper into my research, I also chose to interview four pedagogues and thereafter observe music activities they held. The observations are used as support for the interviews that I have done. This study shows that the pedagogues use music for more than just singing songs and rhyming. Music means joy, learning and fellowship. They also see music as a tool for the children’s oral and mathematical evolution. A conclusion based on this is that further learning is important for music’s influence in preschool.

I denna studie undersöks hur lärare i ämnet Idrott och hälsa ser på sin kompetens och sin utbildning gällande elever med fysiska funktionsnedsättningar. Fokus har även varit att undersöka hur lärarna i Idrott och hälsa upplever att de kan omvandla sina eventuella kunskaper i realiteten och om de ges stöd från skolan. Upplever lärarna att de kan inkludera alla elever i undervisningen och har de kunskaper för att bedöma och betygsätta elever med fysiska funktionsnedsättningar?   Studien utgår från en kvalitativ ansats som bygger på samtalsintervjuer med åtta lärare i Idrott och hälsa. Det som framkommer i vår studie är att lärarna upplever att utbildningen inte ger tillräckliga kunskaper om hur man arbetar med, och inkluderar elever med fysiska funktionsnedsättningar i undervisningen. Lärarna beskriver att det är genom erfarenheter som de tillägnat sig de kunskaper de besitter, men att fyra av de åtta intervjuade lärarna tycker sig sakna kunskaper i arbetet med elever med ”grava” fysiska funktionsnedsättningar. Vidare visar studien att lärarna anser att de har stöd från skolan i sitt arbete och ges möjlighet att fortbilda sig men att detta sker genom eget initiativ. Vid bedömning och betygsättning av elever med fysiska funktionsnedsättningar visar resultatet från undersökningen att ingen av våra tillfrågade lärare ser något problem att betygsätta dessa elever.

Syftet med den här studien var att kartlägga och skapa en bild av hur studie- och yrkesvägledare upplever sina möjligheter till kompetenshöjande arbete genom yrkesrollen, nationella direktiv och organiserad fortbildning. Genom att analysera litteratur, modern forskning, allmänna råd och rapporter skapade vi en stabil grund för att ta studien vidare. För att undersöka detta område har vi genomfört 12 stycken kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare. Därigenom insamlat värdefull information för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. Det vi kunde utläsa var att det finns påtagliga brister i det kompetensutvecklingsarbete som idag bedrivs inom skolorna eftersom att det saknas relevant fortbildning inom områden som är vanligt förekommande inom studie- och yrkesvägledarnas arbetsuppgifter. Vi kunde även utläsa att det finns vanligt förekommande hinder för kompetensutvecklingen då både skolans ekonomi och studie- och yrkesvägledarens egna arbetsuppgifter förhindrar att avsätta tid och resurser till ex fortbildning. Att vara kompetent betyder att det stämmer mellan kontext och individens förmågor. Kompetens kan därmed ses som en slags överenstämmelse mellan ”individ och uppgift” Erfarenhet och krav ”Mellan handen och handsken” (Keen 2003).

De senaste åren har internationella dokument efterfrågat förtydliganden gällande undervisning om hållbar utveckling. Detta är något som svensk regering och Skolverket tagit till sig och i samband med gymnasiereformen 2011 presenterades nya läro- och ämnesplaner med ett tydligare uppdrag gällande undervisning om hållbar utveckling, men bara i vissa ämnen. Däremot preciseras det inte hur och i vilken omfattning undervisningen ska bedrivas vilket medför svårigheter för lärare att veta hur de ska förhålla sig till undervisning om hållbar utveckling. Syftet med föreliggande studie är att belysa några gymnasielärares attityder gällande undervisning om hållbar utveckling, exempelvis vilka lärarkategorier som anser denna undervisning om hållbar utveckling mest relevant samt skildra några lärares önskan av fortbildning inom ämnet. Jag har genomfört en enkätstudie som till viss del ämnar jämföra resultaten med Waxegårds fem år gamla studie, detta för att se hur lärarnas attityder ändrats i frågor gällande undervisning om hållbar utveckling.Min studie visar att 32 % av lärarna aldrig undervisar om hållbar utveckling, jämförande siffra i Waxegårds studie är 37 %, med andra ord har ingen markant ökning av undervisning om hållbar utveckling skett de senaste fem åren. Lärare i samhällsvetenskapliga ämnen är den grupp som både finner det mest relevant och i störst utsträckning undervisar om hållbar utveckling. 62 % av lärarna i min studie upplever att de har tillräckliga kunskaper för att undervisa om hållbar utveckling, jämförande siffra i Waxegårds studie är 37 %. Detta tyder på att kunskapen om undervisning om hållbar utveckling vidgats de senaste fem åren. Min studie visar att lärare önskar fortbildning om hållbar utveckling i samma omfattning som för fem år sedan, samtidigt som andelen lärare som fått fortbildning ökat i omfattning de senaste fem åren, från 25 % till 36 %. Möjlig förklaring kan vara den internationella FN-satsningen om undervisning för hållbar utveckling.

Studiens syfte var att få kunskap om hur lärplatta används som verktyg för elever i behov av särskilt stöd i åk 4-7, samt om lärplattan används utifrån specialpedagogens syfte för den enskilda eleven med den. Använda datainsamlingsmetoder är kvalitativa intervjuer med specialpedagoger, lärare och elever, samt elevobservationer. De frågeställningar som studien sökt svar på är: i vilket syfte valdes lärplatta som verktyg av specialpedagog för elever i behov av särskilt stöd, hur använder elever i behov av särskilt stöd lärplatta och dess appar i skolarbetet utifrån specialpedagogens syfte med den, vad finns det för möjligheter och hinder i användandet av lärplatta, vad har elever, lärare och specialpedagoger för fortbildning i att använda lärplatta och appar och hur följs användandet av lärplatta för dessa elever upp? De teorier eller perspektiv som använts som utgångspunkt i studien är det sociokulturella och de specialpedagogiska perspektiven. Resultaten visade att elever i behov av särskilt stöd i hög grad använde lärplattan utifrån den specialpedagogiska intentionen med den. Elever, specialpedagoger och lärare var positiva till lärplatta som verktyg och kan se flera fördelar men även vissa nackdelar, som att eleverna i behov av särskilt stöd kan känna sig exkluderade samt att det krävs kunskap, tid, fortbildning, uppföljning och engagemang för att användandet ska fungera bra.