Studiens syfte är att bidra med kunskap om vad som kommer till uttryck som viktigt i den materiella miljön i en svensk respektive sydafrikansk förskolekontext, via barns fotografier. I studien deltar två förskolor, en i Sverige och en i Sydafrika. Barnen fick i uppgift att fotografera sin förskolas materiella miljö. Fotografierna kodades och analyserades sedan av oss med hjälp av begrepp från den grundade teorin. Fotografierna från de båda förskolorna kopplades till varsitt tema som ansågs övergripande för majoriteten av de tagna fotografierna. Ur bilderna från den svenska förskolan växte temat lek fram medan fotografierna från den sydafrikanska förskolan visade på en starkare koppling till undervisning. / The purpose of the study is to contribute knowledge about what is considered important in the material environment in a Swedish and South African preschool context, with the help of children's photographs. Two preschools are participating in the study, one in Sweden and one in South Africa. The children were given the task of photographing their preschool's material environment. The photographs were then coded and analysed by us using concepts from the grounded theory. The photographs from the two preschools were linked to a theme that could be considered comprehensive for the majority of the photographs taken. From the pictures from the Swedish preschool, the theme of play emerged, while the photographs from the South African preschool showed a stronger connection to teaching.

Uppsatsen behandlar ikoniska fotografier med syftet att undersöka varför vissa fotografier uppnår ikonstatus och andra inte. Studien är baserad på litteratur samt intervjuer med såväl lekmän som experter.

Detta arbete är en del av delprojektet ”Bild av hum/sam” som förvaltas av Milda Rönn (fil dr i nordiska språk) på Humsamverkan. Projektet skapar bl.a. redskap och aktiviteter för att påverka den allmänt rådande föreställningen om humaniora och samhällsvetenskap och finansieras av VINNOVA - Sveriges innovationsmyndighet   Idag står till exempel provrör och matematiska formler som evigt återkommande symboler för forskning och vetenskap i framkant. Ett porträtt av Einstein representerar vanligtvis den vetenskapliga genialiteten, men det skapar samtidigt vanföreställningar om kvinnor och forskning. När forskning i allmänhet ska illustreras görs det mycket ofta med bilder från teknik- och naturvetenskapen. Det är alltså något som är inpräntat i vår kultur, att teknik- och naturvetenskapliga bilder uppfattas som normen för det vetenskapliga och får stå som sinnebilden för forskning generellt.    Problematiken är dock att de konventionella vita rockarna och provrören föga appellerar till en humanistisk forskare eftersom de inte överhuvudtaget representerar vad disciplinen står för. När humaniora och humanistisk forskning väl visualiseras görs det ofta i samband med en trave böcker, slumpmässiga grupper av människor eller enskilda individer. Det finns ingenting i bilderna, vare sig i komposition eller i element som tyder på att de föreställer vetenskaplighet och forskning. Dagens befintliga material kommunicerar med andra ord inte vetenskap och saknar verklighetsförankring.   Hur kan man då påverka de konkreta bilder av humaniora och humanistisk forskning som finns, så att de visar på vetenskaplighet och innovativ kapacitet? Det övergripande målet är att utgå ifrån de befintliga bilder som idag finns att tillgå och utveckla dem till att bli vetenskapligt förankrade samt sammankopplade med forskning.   Det hela har mynnat ut i ett förslag på en informationsdesign modell - Analysmodell. Det är en slags mall för bildarkitekturen som man kan följa i gestaltningen och tillblivelsen av bilder föreställande humanistisk forskning.

Hur kan mobila användare studeras? Frågan blir allt mer aktuell i samband med att vi människor i större utsträckning blir mobila och därmed också använder mobila artefakter som en del av vardagslivet. Denna fråga är framförallt aktuell för de företag som utvecklar denna typ av artefakter. Vi har under detta kandidatarbete samarbetat med ett företag som dagligen ställs inför denna typ av frågor, och vi kommer i denna rapport behandla utvecklingen av en metod för att studera just mobila användare. Att studera användarna är naturligt, då det är de som är nyckeln till vilka tjänster och artefakter som just de har användning för. Vår metod influeras av tankar från den etnografiska traditionen och har utvecklats genom en studie av ungdomar i gymnasieålder och deras vardag. Ungdomarna har gett oss inblick i sina liv genom att fotografera och berätta kring dessa fotografier under seminarier som kontinuerligt genomförts under studien. Vi har valt att ha ett brett perspektiv under studien för att få en helhetsbild av de studerade ungdomarnas liv. Utifrån den ansenliga mängd information vi inhämtat genom att studera ungdomarna, har vi tagit fram en design av en funktion till mobilt användande av intresse för dessa ungdomar. Vår metod, som vi valt att kalla Kamerametoden, kan alltså med fördel användas vid framtagning av en design utifrån den inblick som fås i den studerades liv. / Jenny Brink: 0733 56 50 94 Jennie Grudd: 0708 61 38 18

Denna uppsats behandlade material i form av fotografier och fotoalbum från tidsperioden 1850 – tidig 1900-talet. Tre fotoalbum valdes ut och jämförelsestudier utfördes på handplockade fotografier.Frågeställningar som utöver skulle besvaras var följande: • Hur har fotografen vald att avbilda personer och kan man utgöra mönster eller skillnader i avbildningen mellan kvinnor/män? • Ger fotografierna några konkreta ledtrådar för att kunna tidsbestämma dessa?• Kan man se en tydlig hierarki i hur fotografierna är placerade i fotoalbum tre? I undersökningen kom fram att fotografen hade flera olika rekvisita till hjälp, för det mesta stolar, böcker och olika bakgrunder när personer fotograferades. Undersökningen gav dock inget svar på om kunderna kunde välja mellan olika rekvisita eller om fotografen valde ut dessa. Vidare hände det väldigt sällan att fotografen dirigerade kundens blick direkt in i kameran, i de flesta fotografier syns kundens blick vara riktad mot vänster om kamerans lens, även överkroppen är bortvänd från kameran. I vissa fotografier syntes männen fortfarande iklädda sina ytterkläder medan kvinnorna avbildades utan ytterkläder på. Ett förförande som var traditionellt förankrad i visitkortsfotografier under denna period.Tidsbestämningen av fotografierna gjordes dels med hjälp av fotografregistret där fotografernas verksamhetstid är nedskriven och med hjälp av en manual från Skelleftebygden. Ett släktträd upprättades som hjälpmedel till frågeställningen om möjliga hierarkier fanns i fotoalbum nummer 3.Uppsatsens diskussionsdel belyste också hur fotoalbum 3 som hade mest metadata knuten till sig troligen användes av ägaren. Det visade sig att det fanns ett slags hierarki i placeringen av fotografierna i albumet som undersöktes med hänsyn till en engelsk publikation av James Granger och iakttagelser av den svenska forskaren Anna Dahlgren. En tydlig ordning där första bilden är av ägarens föräldrar följd av fotografier föreställande ägarens farmor och mormor. Efter detta presenterades först faderns sida och sedan moderns sida. Albumet avslutades med en serie av fotografier av ett så kallad ”gubbkräk” som fick trots sin höga ställning inom militären placeringen längs bak i albumet där i annan forskning brottslingar eller personer med missväxt placerades. Utöver detta verkade fotoalbum nummer 3 ha används i sammanhang med privata sammankomster såsom släktmiddagar. Förhoppningen med upptäckten att det kan finnas en hierarki i dessa fotoalbum är att flera arkivinstitutioner ändrar sitt arbetssätt i hur man tar emot och förvarar fotoalbum i framtiden.

Botaniska bilder har varit en viktig del inom medicin och vetenskap sedan antiken och de har fortfarande en etablerad plats i vårt samhälle i form av floror, faunor och annat utbildningsmaterial. Den stora förändringen som skett är övergången från teckningar till fotografier och i denna uppsats tittar jag närmare på hur samtida botaniska bilder är uppbyggda och jämför teckningar och illustrationer ur perspektivet visuell kommunikation. Jag använder en kvalitativ innehållsanalys kodad med nyckelord hämtade från bland annat kognitionsteori och representationsteori. Resultatet tyder på att valet av medieform är mindre avgörande ur ett visuellt kommunikativt perspektiv och att medieformerna delar samma styrkor och svagheter. / Botanical images have been an important part of medicine and science since ancient times and they still have an established place in our society in the form of flora, fauna and other educational materials. The big change that has taken place is the transition from drawings to photographs and in this essay I take a closer look at how contemporary botanical images are structured and compare drawings and illustrations from the perspective of visual communication. I use a qualitative content analysis coded with keywords taken from, among other things, cognitive theory and representation theory. The results indicate that the choice of media form is less decisive from a visual communicative perspective and that the media forms share the same strengths and weaknesses.