Bakgrund: År 2019 anmäldes 10 200 fall av misshandel i en nära relation i Sverige. Våldetbrukar delas upp i fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Oavsett typ ger det både fysiska ochpsykiska konsekvenser för den utsatta personen. Exempelvis finns en ökad risk försjälvmordsförsök bland personer som utsatts för fysiskt våld i en nära relation. Det har ävenvisat sig finnas svårigheter med att fråga om våld i nära relationer bland sjuksköterskor.Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att fråga om våld inära relationer.Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga empiriska artiklar med kvalitativstudiedesign. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Utvaldaartiklar kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s mall för kvalitetsgranskning ochanalyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Fyra huvudteman identifierades under analysen: etablera en tillitsfull relation,verktyg för att fråga, känslor i samband med att fråga samt barriärer mot att fråga. Utöverdessa teman identifierades också tio subteman.Konklusion: Sannolikheten att patienter avslöjar sin våldsutsatthet för sjuksköterskor ökarom sjuksköterskorna lyckas etablera en tillitsfull relation. Användning av någon typ avverktyg, exempelvis frågeformulär, kan göra det lättare för sjuksköterskor att fråga om våld inära relationer. Sjuksköterskor behöver även vara förberedda på att uppleva blandade känslori vården av patienter som utsätts för partnervåld. Det finns också barriärer mot att fråga omvåld i nära relationer vilka skulle behöva minimeras för att lättare upptäcka partnervåld. / Background: In 2019, 10 200 cases of intimate partner violence (IPV) were reported inSweden. Violence is usually divided into physical, psychological, and sexual violence. Nomatter the type of violence, there can be both physical and psychological consequences forthe person exposed to IPV. For instance, there is an increased risk of attempted suicide afterexposure to IPV and physical violence. It has also been found that nurses find it difficult toask about IPV.Aim: The aim of this study was to shed light on nurses’ experiences of asking about intimatepartner violence.Method: A literature review based on ten scientific empirical articles with a qualitativeapproach. Data was collected through the databases CINAHL and Pubmed. Articles werequality controlled with SBUs quality control template and then analyzed through qualitativecontent analysis.Result: Four major themes were identified: establishing a trustful nurse-patient relation,tools for asking, feelings related to asking, and barriers to asking. Ten subthemes were alsoidentified.Conclusion: If nurses are able to establish a good nurse-patient relation the probability thatpatients will reveal their experiences of IPV increases. The usage of tools such asquestionnaires can make the process of asking about IPV easier. Nurses have to be preparedto experience mixed feelings in nursing patients exposed to IPV. There are barriers preventingnurses from asking about IPV.

I detta arbete undersöks niondeklassares attityder gentemot bildämnet, graffiti samt den illegala aspekten av graffiti. Graffiti är ett visuellt uttryck vars vara eller icke vara i skolans bildämne är omdebatterat. I förhållande till Jan Thavenius (2003) resonemang om skolans rädsla för att införliva en radikal estetik i undervisningen framstår graffiti som ämnesstoff som en välkommen didaktisk utmaning. Skeptiker menar dock att undervisning kring graffiti i skolan riskerar att uppmuntra illegalt klottrande. Med utgångspunkts i didaktikens vad-fråga reds en del av denna problematik ut. Texten syftar dels mot att undersöka om ungdomar uppfattar graffiti som ett meningsfullt fenomen. Med litteraturens definition av graffiti, en exkluderande, extremt sluten subkultur, tycks detta långt ifrån självklart. Utifrån en andra frågeställning undersöks dessutom huruvida infölivandet av graffiti i bildundervisningen påverkar elevernas attityder till dess illegala aspekt. I arbetet redovisas resultaten av en kvantitativ enkätundersökning, genomförd vid två olika skolor i södra Sverige. En analys av dessa visar att graffiti fungerar bra som svar på didaktikens vad-fråga. Niondeklassare uppfattar graffiti som ett meningsfullt fenomen – vilket i förlängningen kan ha potential att motivera dem i deras lärande. I arbetet konstateras dessutom att undervisning kring graffiti tycks påverka elevernas syn på dess illegala aspekt, men på så sätt att de i.o.m. undervisningen blir mer benägna att ta avstånd från illegal graffiti.

Tidigare forskning visar att elever i huvudsak undervisas utifrån en samhällsvetenskaplig källkritik i historieämnet. Detta beror bland annat på att historielärare arbetar ämnesöverskridande med ämnen som svenska och samhällskunskap där den samhällsvetenskapliga källkritiken används. Den praktiska lösningen kan ha konsekvenser för nationella provet.  Det övergripande syftet med den här studien är att undersöka vilka källkritiska traditioner som kommer till uttryck i elevsvar i det nationella provet i historia och att problematisera den kontext i vilket undervisningen ingår. Mer specifikt analyseras 29 elevsvar om hur elever utifrån en historisk fråga källkritiskt granskar, värderar och tolkar historiska källors relevans och trovärdighet i tre källkritiska provuppgifter i det nationella provet i historia för årskurs 9 år 2013 och 2019.  Med en kvalitativ text- och dokumentstudie som vetenskaplig metod utgår innehållsanalysen från teorier om historievetenskaplig källkritik som utmärks av den historiska frågan, källkritik, kognitiv förmåga att dra slutsatser utifrån flera källor som förstärker varandra och den historiska kontexten. Resultatet visar att majoriteten av eleverna granskar källors trovärdighet utifrån tendenskriteriet och upphovsman. Fler elever granskade källor även utifrån beroendekriteriet i provuppgiften från år 2019. Värdering av källornas relevans sker i hög grad av en källa åt gången och slutsatser dras utifrån en källa eller flera källor var för sig. Tolkningen av källorna sker oftast utifrån vilken information källan ger i stället för tolkning om vad källan kan hjälpa oss att förstå om källans historiska kontext. Resonemang om den historiska kontexten är nästintill obefintliga i elevsvaren från år 2013 medan de är mer framträdande i elevsvaren från 2019. En generell slutsats är att en samhällsvetenskaplig källkritik är framträdande i elevsvaren från de två provuppgifterna år 2013 medan en mer historievetenskaplig källkritik framkommer i elevsvaren från provuppgiften år 2019.

Våld i nära relationer beskrivs som ett stort folkhälsoproblem och rapporter vittnar om ökat våld i hemmen under Covid-pandemin. Alla kan drabbas, men kvinnor utsätts oftare för våld i nära relationer än vad män gör. Andra sårbara grupper finns också identifierade. Våldsutsatta söker sig ofta till sjukvården som den första kontakten utanför relationen, vilket ger vården en unik möjlighet att upptäcka våld i nära relationer. Utsatthet för våld är relaterat till flera aspekter av ohälsa. Våld i nära relationer har fått ökat fokus i jämställdhetspolitiken och i myndigheters styrdokument. Hur dessa styrdokument översätts i vardagliga rutiner på landets akutmottagningar verkar inte vara studerat. Syfte: Att, inom kontexten svensk akutsjukvård, identifiera lokala riktlinjer för våld i nära relationer, beskriva dess innehåll och jämföra om och hur dessa riktlinjer skiljer sig sinsemellan och i relation till nationella styrdokument. Metod: Studien är kvalitativ med en induktiv ansats. Genom kvalitativ innehållsanalys med manifest tolkning beskrivs lokala promemoria (PM) utifrån frågorna ”Vad tar man upp i PM?” och ”Hur skiljer sig olika rutiner från varandra?” Resultat: Innehållet i 34 PM (n=34) från 32 av 67 akutmottagningar (N=67) innehåller 38 kategorier som kan sammanfattas i fem huvudkategorier: kunskap om våld i nära relationer, särskilda grupper som utsätts för eller utöver våld, tecken på våld, omhändertagande av våldsutsatta och dokumentation. PM skiljer i detaljrikedom och i frågan vem som ska tillfrågas om våld på rutin. 3/60 Slutsats: PM är generellt lika vad gäller faktiskt innehåll. Primärt skiljer de sig i detaljrikedom och i balansen mellan att vara informativa och/eller instruerande. Synen på vem som ska tillfrågas om våld på rutin skiljer mellan PM. I övrigt stämmer lokala rutiner väl överens med styrdokument, med reservation för kravet om individuell vårdplan som sällan nämns. / <p>Betyg i Ladok 220204.</p>

One of the purposes with this master’s thesis is to shed light on tacit knowledge in the reference interview. Theoretical starting points are Robert Taylor’s report about question-negotiation and information-seeking in libraries, tacit knowledge, the concept of horizon in human consciousness and conversation methodology. The empirical material has been collected through the qualitative methods shadowing and interview. The thesis has a section that delves into the method of shadowing, as this turned out to be a useful method to perceive tacit knowledge in reference interviews. The study’s second purpose aims therefore to investigate if shadowing can be developed to perceive and describe tacit knowledge in unspoken work situations, like a reference interview. The empirical analysis shows aspects and components of tacit knowledge in the reference interview. It also shows strategies developed and used by librarians to be able to help users to find the information they express that they need. Shadowing was a useful method in the study, as it can capture nuances and non-verbal details in the interplay between librarian and user.  This is a two years master's thesis in Library and information science.

To use standardized questionnaires for questions about domestic violence within the social services' elderly units Intimate partner violence (IPV)and the way women are  exposed to violence in close relationships has been recognized in recent decades as a problem at a societal level, both nationally and globally. As a result, work on IPV has  received new laws and regulations to strengthen women's right to protection in society, which has also led to work with these issues is being developed and prioritized at a  municipal level. While IPV has gained more visibility, IPV that affect older women also has received greater attention. IPV and aging can mean a special vulnerability as aging  can mean more isolation, greater need for care by or for a violent partner and that the violence may have lasted for a longer period of time. Research on the subject also shows that there is a knowledge gap about the elderly's exposure to violence and the work to discover it, and that there are no specific figures that show how widespread the problem is. Despite the increased focus on older women's exposure to IPV, interest in skills development regarding elderly is lower in comparison with other categories within the group  of women exposed to violence in Sweden's municipalities. At the same time, the development of welfare has moved in a direction towards an evidence-based practice and  developed standardized assessment instruments. Based on an attempt to combine work against violence in close relationships with evidence-based practice, the assessment  instrument FREDA was developed, which social workers and social service agents can use to detect and identify violence and make protection assessments, which is considered  an important part of violence prevention and violence protection work. Nevertheless, several studies and evaluations show that there are several obstacles to asking questions  about violence, such as insecurity and lack of knowledge. The purpose of our study has been to investigate how social workers at social agencies that works with elders ask  questions about violence in IPV and whether underlying factors such as knowledge, experience and supervision affect the tendency for social service agents to ask the question  about violence. The purpose is also to investigate the extent to which social service workers use standardized assessment instruments in matters of violence and whether  standardized assessment instruments is experienced as a support in their work. With a quantitative method and with a survey design to collect data, we have created a web survey with 49 statements and questions that we have sent via link to social service agents who work with development assistance and the elderly. The survey received a total of 79 respondents and the results have been processed in SPSS and to some extent in Excel. To present the results we have used SPSS to create graphs and crosstabs and through using Cramres V we report the strength of the relationships between the  variables. We have also developed a significance measure based on Cramers V. The results of the study shows that a significant proportion of the respondents do not agree that they ask questions about domestic violence to their clients and that there is a connection between not asking questions about domestic violence and not feeling that you have  enough knowledge of the subject. The results of the study cannot show where the knowledge about violence comes from, but it shows that within our sample there is a slight  tendency for the use of FREDA-short questions to have a positive impact on the experience of knowledge about IPV. The results of the study show that approximately one third  of the study respondents use FREDA-short questions at their workplace. The study also shows that of the respondents who stated that they fully or partially agree that they ask questions about violence in close proximity to a greater extent use FREDA-shortquestions. In conclusion, our study shows that there was a tendency for respondents who  stated that they did not agree that they ask questions about domestic violence also had the opinion that older people find it more intrusive to talk about IPV.

This thesis presents a method which reduces the amount of labour required to translate the English question answering dataset SQuAD into Swedish. The purpose of the study is to contribute to shrinking the gap between natural language processing research in English and research in lesser-resourced languages by providing a method for creating datasets in these languages which are counterparts to those used in English. This would allow for the results from English studies to be evaluated in more languages. The method put forward by this thesis uses multilingual sentence embeddings to search for and rank answers to English SQuAD questions in SwedishWikipedia articles associated with the question. The resulting search results are then used to pair SQuAD questions with sentences that contain their answers. We also estimate to what extent SQuAD questions have answers in the Swedish edition of Wikipedia, concluding that this proportion of questions is small but still useful in size. Further, the evaluation of the method shows that it provides a clear reduction in the labour required for translating SQuAD into Swedish, while impacting the amount of datapoints retained in a resulting translation to a degree which is acceptable for many use-cases. Manual labour is still required for translating the SQuAD questions and for locating the answers within the Swedish sentences which contain them. Researching ways to automate these processes would further increase the utility of the approach, but are outside the scope of this thesis. / I detta examensarbete presenteras en metod som syftar till att minska mängden arbete som krävs för att översätta fråga-svarskorpuset SQuAD från engelska till svenska. Syftet med studien är att bidra till att minska glappet mellan språkteknologisk forskning på engelska och forskningen på språk med mindre resurser. Detta åstadkoms genom att beskriva en metod för att skapa korpusar liknande dem som används inom forskning på engelska och som kan användas för att utvärdera i vilken utsträckning resultat från den forskningen generaliserar till andra språk. Metoden använder språkagnostiska meningsvektorer för att söka efter svar på engelska SQuAD-frågor i svenska Wikipedia-artiklar, och sedan ranka dessa. Sökresultaten används sedan för att para samman SQuAD-frågor med de svenska meningar som innehåller deras svar. Även utsträckningen i vilken svar på engelska SQuAD-frågor står att finna i den svenska upplagan av Wikipedia undersöktes. Andelen SQuAD-frågor där ett svar fanns i den svenska Wikipedia-artikel som var associerad med frågan var liten men ändå användbar. Vidare visar utvärderingen av metoden att den innebär en tydlig minskning av mängden arbete som krävs för att översätta SQuAD till svenska. Denna minskning åstadkoms samtidigt som mängden fråga-svarspar som missas som en konsekvens av detta är acceptabel för många användningsområden. Manuellt arbete krävs fortfarande för att översätta SQuAD-frågorna från engelska och för att hitta var i de svenska meningarna som svaren finns. Vidare studier kring dessa frågor skulle bidra till att göra metoden än mer användbar, men ligger utanför avgränsningen för denna uppsats.

Den globala forskningen uppskattar att över en miljard barn har utsatts för våld i hemmet någon gång under det senaste året. Våldet ses som en kränkning mot de mänskliga rättigheterna och ett internationellt folkhälsoproblem av flera världsomspännande människorättsorganisationer. I Sverige framgår det att över 200 000 barn någon gång under sin uppväxt utsatts för eller bevittnat våld i hemmet. Forskningen är tydlig när det kommer till våldets negativa påverkan och dess alvarliga konsekvenser på barns kognitiva och emotionella utveckling. I Sverige finns ett flertal organisationer inom välfärden som har ansvar för att synliggöra barns utsatthet för våld och skyldighet att anmäla denna typ av överträdelse till socialtjänsten. En av dessa instanser är Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), där barn och ungdomar möter en professionell vuxen för psykiskt relaterad problematik och där den professionelle har ett ansvar att genom frågor kartlägga risken för en patients våldsutsatthet. Syfte med denna studie är att undersöka ifall det finns något samband mellan faktorer såsom utbildningsbakgrund, arbetserfarenhet och organisatoriska och behandlare på BUPs benägenhet att fråga patienten om våld i den initiala bedömningsprocessen. Målet med studien är att öka kunskapen om vilka faktorer som kan ha en inverkan på behandlarens benägenhet att fråga om våld. Studien är en tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats där empirin har samlats in genom en webbenkät som respondenterna fått tillgång till via mail. Resultatet är baserat på de 197 respondenterna som deltog i studien, vilkas svar tolkats genom deskriptiva och bivariata analyser i statistikprogrammet SPSS. Sambandet mellan de bivariata analyserna i resultatkapitlets andra del redovisas i tabeller och redogör för respondenternas svar på frågor som behandlar hur det ställer sig till att fråga om våld samt vilka begrepp de inkluderar i sin våldsdefinition i förhållande till utbildningsmässiga, erfarenhetsmässiga och organisatoriska faktorer. Resultatet av studien visar att socionomer känner en större trygghet att fråga om våld, inkluderar fler begrepp i sin våldsdefinition samt att deras grundutbildningen behandlat ämnet våld i nära relation i större utsträckning än behandlare med en bakgrund inom psykologi eller vård och medicin. Vad som även framkommer är att behandlare vars BUP-kontor implementerat riktlinjer för hur våld ska definieras inkluderar fler begrepp i sin definition av våld än behandlare som arbetar på kontor som inte implementerar sådana riktlinjer. I diskussionsdelen argumenterar vi till exempel för att en bredare våldsdefinition skulle kunna komma att påverka huruvida en orosanmälan till socialtjänsten utreds då våld är preciserat i anmälan.