Syftet med denna studie var att undersöka några elevers uppfattningar om idrott och hälsa i skolan och varför en del elever väljer att inte delta i ämnet. Frågeställningarna vi använde oss av var: Varför är idrott och hälsa ett ämne i skolan enligt eleverna? Vilken inställning har eleverna till idrott och hälsa? Vilka orsaker uppger eleverna till att inte delta i ämnet idrott och hälsa? I vår bakgrund redogör vi för de statliga styrdokumenten följt av en legitimering av ämnet. Därefter följer en presentation kring elevers inställningar, lärande samt deltagandet i ämnet utifrån tidigare forskning. Sist i bakgrunden beskrivs den fysiska, psykiska och sociala utvecklingen hos barn och ungdomar. För att kunna besvara vårt syfte använde vi oss av intervjuer som metod där vi intervjuade 20 elever i år 9. Intervjuerna har behandlat elevernas uppfattningar och tankar kring ämnet idrott och hälsa. Undersökningen visade att eleverna till största del var positiva till ämnet medan några få elever ansåg att ämnet var tråkigt och inte särskilt lärorikt. Det framkom många tänkbara orsaker till att elever inte deltar i ämnet idrott och hälsa, till exempel lektionsinnehållet, klasskamraterna och omklädningsrummen. En återkommande orsak var även att eleverna hade glömt idrottskläderna hemma eller att de helt enkelt inte orkade delta. Utifrån elevernas svar tyckte vi oss ibland kunna utläsa att eleverna uppgav en viss orsak till att inte delta, men att det i själva verket var någon annan orsak som låg bakom.

No description available.

Sammanfattning Syfte Syftet med min uppsats har varit att ta reda på vad det finns för orsaker till att en del elever inte deltar i idrottsundervisningen. Min förhoppning med detta är att öka förståelsen för dessa orsaker så att man lättare ska kunna få med dessa elever i sin undervisning. metod Jag har använt mig av intervju som metod. Åtta elever i årskurs 7-9 tillfrågades om de ville delta helt anonymt. Jag använde mig av en intervjumall under intervjun och ställde följdfrågor där det behövdes. Intervjuerna gjordes i ett rum där vi kunde tala ostörda och spelades in på min telefon. Resultat Av de 8 elever som jag har intervjuat kände sig 2 stycken rädda att förstöra för laget, att känna sig dåliga och de upplevde obehag då övriga ibland kunde skratta då de gjorde fel på något vis. Vanliga skäl att uppge för att inte behöva delta i idrottsundervisningen var att de var skadade eller sjuka, eller att de glömt kläder. Ett annat sätt att slippa delta var helt enkelt att inte närvara, det vill säga att skolka 2 av eleverna upplevde obehag inför att visa sig nakna i omklädningsrummet. Eleverna som jag har intervjuat kommer från familjer där idrott och motion inte har en självklar plats. Det visade sig också under mina intervjuer att undervisningen många gånger upplevdes som tråkig och att de fick göra samma sak under för många lektioner. De moment som kunde vara svåra att förstå som till exempel orientering upplevdes också som alltför tråkiga för att eleverna skulle delta. Slutsats Idrottsläraren står inför en svår uppgift att få alla elever att uppnå målen i ämnet eftersom det är ett ämne där det blir väldigt tydligt vilka som kan och inte kan. Rädslan för att misslyckas blir inte hanterbar för de elever som är svagare i ämnet. Detta gör att de undviker att delta trots att de är medvetna om att det inverkar starkt på deras betyg. Om eleverna känner sig trygga med sina klasskamrater och vågar misslyckas blir det lättare att bedriva undervisningen med gott resultat för fler elever. Om det är möjligt oftare erbjuda fler än ett alternativ för eleverna så att de känner att de själva har en valmöjlighet vore bra. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012</p>

Abstract Bakgrund &amp; Problem: Bemanningsbranschens utveckling och etablering har ökat kraftigt de senaste decennierna då allt fler företag använder sig av inhyrd arbetskraft. Vi vet att bemanningsbranschen är en vanlig företeelse i dagens samhälle samt att branschen har goda förutsättningar då den växer kraftigt i Sverige. Vi anser därför att det är viktigt att veta varför organisationer hyr in personal istället för att rekrytera då vi anser att fenomenet bemanning och bemanningsföretag är väldigt aktuellt i dagsläget. Av dessa specifika anledningar väcktes vårt intresse för studiens ämne med förhoppningar om att komma fram till ett resultat som skiljer sig från presumerade antaganden. Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse kring varför företag väljer att hyra in extern personal istället för att rekrytera samt att belysa vilka fördelar och nackdelar det finns med att använda sig av extern personal. Vi vill även bidra med insikten i hur organisationer påverkas av den inhyrda personalen. Syftet är också att kunna ge vägledning och rekommendationer vid beaktande av beslut med att hyra in extern personal. Avgränsningar: Då det finns olika sätt för företag att hyra in extern personal så anser vi det viktigt att avgränsa området i vår riktning. Företag kan exempelvis använda sig av outsourcing, där man hyr in personal för att sköta delar av organisationen. Detta kommer vi dock avgränsa oss ifrån och istället inrikta oss på företag som väljer att hyra in personal till olika avdelningar i form av kollektivarbetare. Metod: Vi har i vårt uppsatsarbete utgått ifrån en induktiv ansats samt använt oss av en kvalitativ forskningsinriktning där undersökningen främst gjorts genom semistandardiserade intervjuer. Vi har intervjuat fyra personer från fyra olika företag: Lennart Rubenson (Sapa Profiler AB), Jimmie Hofacker (Norden Machinery AB), Tommy Bergström (A-lackering AB) och Anita Petersson (Oxhagshemmet). Slutsats: Vår slutsats kring varför företag väljer att hyra in personal istället för att rekrytera är att företagen vill vara flexibla till omvärldsförändringar, ha tillgång till rätt kompetens, täcka upp frånvaro vid t.ex. sjukdom och slutligen för att klara av produktionstoppar.

Denna uppsats behandlar i första hand elever som är frånvarande från lektionerna i idrott och hälsa samt vilka anledningar de anger till att vara det. Vi har varit ute i sammanlagt sex klasser på yrkesförberedande program på två olika skolor där eleverna läser idrott och hälsa 1. Syftet var att utifrån ett motivationsperspektiv få klarhet i varför vissa elever är frånvarande från ämnet. Vi ville även belysa vad eleverna skulle vilja förändra i ämnet idrott och hälsa för att minska frånvaron, vilket har gett oss en inblick i vad de är nöjda/ missnöjda med. Resultatet visar att elever anger en viss anledning till varför de är frånvarande vid olika tillfällen och en helt annan till varför de tror andra elever inte är med på lektionerna i idrott och hälsa. Den vanligaste orsaken som eleverna själva nämner till att vara frånvarande är skada eller sjukdom. Jämför vi det med varför de tror att andra elever inte deltar så är det vanligaste svaret att de inte orkar. Eleverna vill också förändra lektionsinnehållet på så sätt att de vill ha mer av viss aktivitet och då speciellt bollspel.

Det finns elever som väljer bort skolan, väljer bort kunskap och social tillhörighet trots den svenska skolplikten. Vissa elever undviker enstaka lektioner andra går inte till skolan alls. Orsakerna är många och komplexa och kan hittas i skolan, hemmet och den omgivning eleverna befinner sig i. Konsekvenserna blir kostsamma för samhället då frånvaron riskerar att medföra ett utanförskap och minskar bidraget till vårt framtida samhälle.   Skolan måste här kunna identifiera de riskfaktorer som kan leda elever bort från skolan för att kunna skapa skyddsfaktorer för en högre skolnärvaro. För detta behöver skolan först och främst ha en likvärdig syn på frånvaro som ett riskbeteende, oavsett åldersgrupper på eleverna eller var i landet skolan är belägen. Skolorna behöver också ha ett likvärdigt dokumentationsverktyg för att snabbt kunna upptäcka ett frånvaromönster. En god dokumentation och profilbedömning kan skapa bättre möjligheter till verksamma förebyggande insatser.     Studien visade, utifrån en surveyundersökning med svar från 25 skolledare, att de flesta skolor upplevde problem med elever som inte kom på lektionerna. När frånvaron nådde 25 % ansåg en stor del av skolledarna den som ett riskbeteende, men nästan en lika stor del såg frånvaron som ett riskbeteende redan vid 10 %. Närvarodokumentationen på alla skolorna sköttes digitalt. Detta medförde, trots ett underlättande av administrationen, en svårighet att se helheten kring elevers frånvaro.   Skolorna beskriver tydliga rutiner och ärendegångar, samt elevhälsan, som insatser vid frånvaron. Dock saknas fortfarande åtgärder som kan göras i klassrummet och i den skolmiljö eleven ska vistas i. Vilka förändringar sker i skolan för att öka elevens motivation till ett lärande?

Abstract   Upper secondary school is not mandatory in Sweden, but if one starts an education in Secondary school presence in class is compulsory. Many students are absent from class for different reasons. Absence can lead to drop out from school and that might have an impact on further possibilities to get a job in the future. Schools are criticized by Swedish Schools Inspectorate for lack of planned actions to promote presence in school. It is in my interest to find out the cause of absence and what are the means to promote presence in class. The purpose of this study is to investigate if there is a connection between Principals and School Healthcare Team's view on causes for student absence and what successful actions there are to promote school attendance. The intention is that the result of this study should be looked upon as supportive to School Governors and School Management when it comes to planning to promote development efforts. This study is quantitative and a web survey has been used as a method of data collection from 101 respondents, consisting Principals and School Healthcare Team in 33 schools. The survey contains cases where respondent's answers questions about presence promoting actions. The result does not show any significant connections between profession and the view of cause of absence as well as profession and actions taken to promote presence. However, it is possible to find a consensus in respondent's view on attendance promoting actions.   Keywords:  upper secondary school, absence, presence,

I tidigare studier har framkommit att elever med omfattande frånvaro är en heterogen grupp som det finns bristfällig kunskap om både vad gäller deras kunskaper och behov. Det saknas således mer djupgående studier om sambandet mellan godkänt betyg i matematik och omfattande frånvaro och vad som kan vara viktiga aspekter att ta hänsyn till för speciallärares/specialpedagogers arbete med att stötta en elev som befinner sig i omfattande frånvaro. Syftet med den här studien är att beskriva vad som kan leda fram till ett godkänt betyg i matematik hos elever med omfattande frånvaro. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer använts där en elev med omfattande frånvaro, fem vårdnadshavare med barn som har omfattande frånvaro och fem matematiklärare intervjuats. Intervjuerna är transkriberade och tematiserade. Resultatet visar att ingen enskild faktor har betydelse utan det är flera faktorer som samverkar. De olika mönster vi kunnat utröna i studien som indikerar på framgång är undervisning, relationer och lärmiljö.Dessa är betydande för att elever med omfattande frånvaro blir godkända i matematik. Studien borde ha relevans för speciallärare, matematiklärare, elevhälsa och övrig skolpersonal som jobbar med elever med omfattande frånvaro.

När elever är borta från skolan vid många tillfällen eller under en lång sammanhängande period kan det innebära stora konsekvenser för elevens utveckling i skolan men också senare fram i livet. Vanligt är att många elever med hög frånvaro känner ett utanförskap som kan följa med hela livet (Gren Landell, 2018). Det finns en hel del forskning om hur man kan arbeta förebyggande och om vilka åtgärder som kan ska sättas in, vilka samtliga belyser hur viktigt det är att skolor har en tydlig frånvarorutin på skolan för att upptäcka frånvaron i tid. Det kommer även fram i den statliga granskningen ”Saknad!” SOU 2016:94 där vikten av att kartlägga och åtgärda frånvaron framgår. Denna studie tar avstamp i granskningen gjord av SOU 2016:94 och syftar undersöka hur ansvar och skyldighetsfördelningen ser ut med hjälp av diskursanalys. Studien syftar till att undersöka hur ansvars och skyldighetsfördelningen ser ut. Vem som har ansvaret och skyldigheten för att minska eller åtgärda den problematiska frånvaron och hur det beskrivs enligt den statliga granskningen “Saknad “SOU 2016:94. Genom att använda både Laclau och Mouffes diskursteori och Faircloughs kritiska diskursanalys.  Metoden som har använts i studien är en kombination av Laclau &amp; Mouffe (2008) diskursteori och Fairclough (2003) kritiska diskursanalys. Fairclough har en tredimensionell modell, i modellen ingår text, diskursiv praktik och social praktik. I den textanalytiska delen används Laclau &amp; Mouffes metod med hjälp en nodalpunkt. Nodalpunkten ett begrepp eller tecken som i sig är tom på betydelse men ges i ett sammanhang framträder betydelsen och kan då analyseras diskursivt. Därefter har Faircloughs andra två dimensioner diskursiv praktik och sociala praktiken använts för ytterligare gå igenom det empiriska materialet för en kritisk diskursanalys. Resultatet visar att det finns tydliga ansvars- och skyldighetområden samt vilka huvudmannens uppgifter är i detta arbete vad det gäller elevers frånvaro. Skolan har ett tydligt ansvar att se till att det finns tydliga rutiner i frånvaroarbetet. Det framkommer också att det finns oklarheter i vems ansvaret egentligen är och att det i vissa fall ligger på flera parter. Huvudman benämns i vissa fall som kommunen, i andra som staten och ibland bara som huvudman, vilket kan också kan ge en viss otydlighet om vem som egentligen har ansvaret för att på ett aktivt sätt arbeta med problematisk frånvaro.

The purpose of our study has been to investigate the phenomena that is “absence” from school. Using teachers and principals in Gotland as our starting point, we´ve used a qualitative research method to analyze their reasoning, in regards to absence. Together with a secondary analysis of already existing literature and studies. We´ve drawn our own conclusions while also considering all the themes which our method of analysis, Interpretative Phenomenological Analysis, which is based in the philosophical phenomenological perspective, has exposed from the interviews. The interviews were conducted in a manor where we, the authors, interviewed one principal and one teacher in two schools each. The interviews where then transcribed and analyzed. From the analysis, three main themes were identified, screen time, bad mental health and also the responsibility of caretakers and adults. These themes were exposed by our respondents as the most prominent causes to absence among students. These conclusions were that absence is a multi-dimensional concept which could be caused by a number of different factors, and that these factors for the most part coheres. They often contribute to one and other, absence could for example be caused by a bad metal health, which subsequently could be caused by screen time, which could be caused by a lack in responsibility from the caretakers. One recurring, smaller theme which was brought up throughout our study was neuropsychiatric function-disorder and the effects which could follow.