Elevers ogiltiga frånvaro från yrkesförberedande program på gymnasiet - Varför skolkar elever? / Students'unlawful absence from vocational programme in upper secondary School - Why do students skip school?

Belin, Mikael. (2005). En studie i vaneskolk. (A study in habitual truancy). Skolutveckling och ledarskap, lärarkunskap för lärare i yrkesämnen, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet är att få fram ett underlag för att hantera problemen med vaneskolkande elever. Arbetet ger en genomgång av den tidigare forskning som presenterats i ämnet. Detta baseras huvudsakligen på enkätundersökningar som visar att det finns mängder med yttre orsaker till att eleverna skolkar. Med hjälp av en kvalitativ studie på före detta vaneskolkande elever ville jag få svar på mina frågor. Dessa resultat visar inte att man kan se några yttre orsaker till vaneskolkandet. Istället visar resultaten att mina elever bland annat att de har en stabil social situation, de idrottar och har en positiv framtidssyn. Däremot har de känt sig väldigt trötta och i vissa fall väldigt lata. De anser också att ingenting utifrån hade kunnat få dem att gå tillbaks till skolan. De har själva tagit ett eget beslut att börja sköta sina studier.

I denna uppsats studeras ogiltig frånvaro hos före detta gymnasieelever, då det behövs förståelse för olika anledningar till den, för att kunna öka närvaron. Ogiltig frånvaro har visat sig ha samband med senare avhopp och utanförskap, vilket resulterar i stora kostnader för samhället. Syftet med denna uppsats är att identifiera och analysera vad som har påverkat före detta gymnasieelevers ogiltiga frånvaro. Frågeställningarna som valts ut är följande: hur samverkar gymnasieelevers anledningar till ogiltig frånvaro på samhälls- social- och individnivå samt hur påverkar den ogiltiga frånvaron gymnasieelevers psykiska hälsa. Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod med sex genomförda intervjuer. De teoretiska utgångspunkterna är Systems Theory Framework (STF) och teorin om en känsla av sammanhang (KASAM). Ett huvudresultat visar att två betydande anledningar till ogiltig frånvaro är det geografiska läget och psykisk ohälsa. Dessa anledningar samverkar i sin tur med individ- social- och samhällssystemet. Ett annat huvudresultat visar att den psykiska hälsan påverkades och blev lägre eftersom många informanter upplevde att livet kändes tufft under gymnasietiden.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur skolkuratorer arbetar och förstår processen med det förebyggande arbetet kring problematisk skolfrånvaro. För att besvara studiens syfte så användes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer, där fem skolkuratorer verksamma på högstadiet intervjuades. Empirin analyserades sedan med en tematisk analys. Studien utgår från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori som ser till hur människor utvecklas och påverkas av de olika utvecklingsnivåerna. Resultatet visade att de förebyggande insatserna skiljer sig åt beroende på vilken grupp elever de riktas mot, i resultatet presenteras de utifrån universella, selektiva och indikerade insatser. Resultatet visade även att man behöver se orsakerna till att eleven utvecklar en problematisk frånvaro och sedan planera insatser efter individen. Det beskrivs som viktigt att man ser elevens problematik från ett helhetsperspektiv, där skolfaktorer, individuella faktorer och familjefaktorer kan samspela. Därför beskrivs orsakerna som komplexa, individuella och ofta flera. I arbetet med problematisk frånvaro stöter kuratorerna på en del hinder men även möjligheter, dessa har beskrivits utifrån dessa fem teman: resurser, handlingsutrymme, samverkan, samarbete samt föräldrar och vårdnadshavare.

Detta projekt har skett med koppling till omställningen God och Nära vård på Landsbygden och mynnat ut till att fokusera på elever med problematisk skolfrånvaro.  Syftet med projektet är att skapa en produkt och tjänstedesignmässigt hjälpmedel för att förhindra ökningen av elever med problematisk skolfrånvaro. Ökningen beror på bland annat de allt högre krav som ställs i skolan, fler vikarier som håller lektionerna och kaos i klassrummet. Med hjälp av användaren i fokus har tjänstedesignprocessen använts för att komma fram till att elever saknar struktur, och därmed riskerar en problematisk skolfrånvaro bland eleverna. Detta resulterar i en klocka med fem funktioner: tid, dag och datum, hjälpknapp för att tillkalla skolpedagog, timer, ett skolbatteri och knappar för sova och vakna. Tillsammans skapar dessa funktioner en klocka som inte ser ut som ett hjälpmedel, och som vill användas av användaren. En klocka som, med fortsatta tester och utvärderingar, kan komma att bli ett verktyg som används av alla inom skolan.

The work in primary school, including promoting attendence, preventing absence and remedying problematic absence is formulated in laws and decrees, the regulatory documents of primary school as well as “policydocuments” on a municipaly level and the individual schools documents in form off action plans and routines. It is a very important work, but what is formulated does not always correspond to what is implemented.The purpose of the study is to analyze how the principal and the Student Health Team in grade 7-9 of primary school works with promoting all students attendence, preventing absence and remedying problematic absence. Two questions have been used.- The first question is about what the principal and the Student Health Team do in the concrete work with promoting all students attendence, preventing absence and remedying problematic absence.- The second question it is about what the principal and the Student Health Team do in the work with promoting attendence, preventing absence and remedying problematic absence, in accordance with the action documents such as plans and routines of the individual schools and the municipality.Previous research shows that it is mainly absence in relation to individual-related and social-related problems that is highlighted. Research on promoting attendance and what that work looks like in everyday school activities is not made visible to the same extent (Gren Landell, 2018).The theoretical starting point of the study is social constructionism. The social constructionism is also the starting point for the discourse theoretical approach and the discourse analysis. Three predetermined discourses have been used in the study and it ispromoting attendence, preventing absence and remedying problematic absence. The three predetermined discourses are defined in relation to the school's governing documents. The discourses stand in proportion to the responsibility and authority of the two sub-discourses, responsibility and power and talks and meetings, a collaboration. The theoretical starting point, which includes the three perspectives of special education: the category perspective, the quandary perspective, and the relational perspective has also been used.The chosen method is semistructured qualitative interwievs and anlysis of the schools documents in the form of action plan and routines. The results that are reported are basedon seven interwievs with principals, and seven groupinterwievs with representatives from the Student Health Team, along with eight differently documents.The most important results to emerge is that there is a difference between what the principals and the representatives of the Student Health Teams strives to accomplish, what they claim to be doing and what they actually are doing in the concrete school work. That means that the constructed thoughts, words and deeds do not correspond. The study shows that it is the work with promoting attendence that is desirable and that it visualizes a desirable reality. Meanwhile the study shows that it is the concrete work with preventing absence and remedying problematic absence that is given the most attention in school. The responsibility and authority of the two sub-discourses along with dialogue and meetings and a cooperative work stands in proportion to the overall discourses. It is surprising that what the principals and representatives construct largely corresponds with what the texts in the documents construct. There is a desire to work promotionally from the relational perspective, simultaneously, it is the preventional work in accordance with the categorical perspective that is given the most attention.

<p>I riksdagsvalet 2006 fick Sverige en ny regering med borgerligt styre. Förslag som utlovades i valrörelsen, särskilt från folkpartiet, som rör grundskolans senare år var bland annat att man vill införa betyg tidigare, använda sig av ett ordningsomdöme och att den ogiltiga frånvaron ska synas i betyget.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vad lärare och elever tycker om dessa förslag. Metoden som jag använt mig av har varit en enkätundersökning som genomförts i tre sjätteklasser och tre sjundeklasser samt att intervjua fyra lärare som tjänstgjort olika länge på grundskolans senare år. Resultatet visar att antalet elever är jämnt fördelade om de vill ha betyg tidigare eller inte medan två av tre elever vill att ett ordningsomdöme ska införas och att skolk ska synas i betyget. Någon större skillnad mellan årskurserna och mellan pojkar och flickor kunde ej uppmätas. Resultatet hos lärarna är att de flesta är positiva till att ha betyg tidigare än i årskurs åtta, tycker att förslaget med ett ordningsomdöme är en bra idé medan de är tveksamma till att frånvaro ska stå med i betyget oavsett om den är giltig eller inte.</p> / <p>In the referendum of parliament 2006 Sweden got a new government when the alliance with moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna and centerpartiet won. Suggestions that was promised in the election campaign, especially from folkpartiet, that concerns the elementary school later years, was among others to give grades earlier, make use of a grade in order and that invalid absence shall be noticed in the grades.</p><p>The purpose with this paper is to examine what teachers and pupils thinks of these suggestions.</p><p>The method I have used is an opinion poll that’s been carried through in three classes of the sixth degree and three classes of the seventh degree. I also interviewed four teachers who been working varying times in the elementary schools later year.</p><p>The result shows that the number of pupils are equal divided among them who wants grades earlier or those who don’t. Two of three pupils wants to have a grade in order and the invalid absence shall be noticed in the grade. Any kind of difference between the grades and between boys and girls couldn’t be measured.</p><p>The result among the teachers shows that most of them are positive to earlier grades compared to today. The most of them think also that the suggestion to have grades in order is a good idea but they are uncertain if absence shall be noted in the grades no matter how it is invalid or not.</p>

Frånvaro (av något, beskrivningar, tolkningar, svar) föder ett sökande, och sökandet innebär en engagerad närvaro. Allt konstnärligt arbete handlar i grund och botten om samma sorts ställningstaganden. Att lägga till eller lämna ifred. Att hitta balansen mellan beskrivningar och frånvaro av beskrivningar. Bildrutor och frånvaro av bildrutor. För mig har frånvaron kommit att betyda mycket. Det som är öppet tilltalar mig mer än det som är stängt. Frågor är mer intressanta än svar. I den här texten undersöker jag – med bas i mitt praktiska arbete med animation, teckning, video och ljud – relationer mellan närvaro och frånvaro, insida och utsida, rörelse och stillhet och också mellan ljud och bild. Jag beskriver hur jag har arbetat praktiskt med ett antal verk, hur tankarna rört sig i olika riktningar under arbetet och hur min mentala process ser ut, något jag ägnat mycket tid åt att försöka förstå själv. Intuition, rationalitet, beslut och tvekan. Texten, precis som mina verk, utgör ett både personligt och publikt arbete med att öva på att lyssna inåt, och att fokusera på process i motsats till resultat. Inom animationsbranschen där jag länge befunnit mig siktar man ofta långt, långt fram och arbetet innebär mikroskopiska steg mot det planerade resultatet. Här söker jag istället efter intuitiva och dynamiska metoder för att arbeta med film, animation och med rörelse i teckningar. Ett sorts kontinuerligt skissande, ett sökande utan slut, eller som Maria Sá Cavalcante skriver "...förberedelser utan ände, som förberedelser som inte strävar mot något annat än att fortsätta förbereda." (Sá Cavalcante Schuback - Att tänka i skisser, 139). Att spela in naturliga samtal mellan människor har alltid intresserat mig. Jag tycker om samtal och är intresserad av relationer, och att arbeta med inspelade dialoger gör att jag kan djupdyka i människors samspel. Det är komiskt, poetiskt, sorgligt, pinsamt och rörande. Att bildsätta inspelningarna fungerar som ett sätt att belysa dem, vända och vrida på dem. På samma sätt, men ändå så annorlunda, fungerar det att ljudlägga inspelade bilder. Jag har utforskat de här två olika arbetsordningarna, att börja med bilden och att börja med ljudet, och också att låta dem uppstå parallellt eller i samspel. Mitt arbete med filmen "Like, what do you sing to your children?", har varit ett frö till många av de här tankarna. Filmen uppstod ur ett slumpmässigt inspelat material som jag kommit att kalla Fårömaterialet, eftersom det spelades in på Fårö. Arbetet med filmen har fått mig att slita mitt hår, förlora mig i filosofiska avgrunder, ge upp, komma tillbaka, göra om. Det är ett arbete som ständigt leder mig vidare. Det är talande för hur jag vill arbeta. Att börja med att göra något, något som känns ovidkommande i stunden, kan visa sig bli avgörande för ett helt konstnärskap. Det som är till synes litet innehåller så mycket om man tittar noga. / <p>Opponent: Marius Dybwad Brandrud, doktorand på SKH</p>

Syftet med studien har varit att undersöka hur skolpersonal ser på skolrelaterade orsakerna till frånvaro samt vilka åtgärder de arbetar med för att öka närvaron. I vår studie har vi intervjuat och genomfört gruppsamtal med 10 personer som alla har lång erfarenhet av att arbeta med elever med omfattande skolfrånvaro. Vi har använt oss av ett relationellt perspektiv för att tolka materialet för att att förstå och analysera hur skolpersonal resonerar kring vilken betydelse lärmiljön kan ha för att elever utvecklar problematisk skolfrånvaro och vilka skolrelaterade åtgärder som kan vara betydelsefulla för att öka elevers närvaro.I undersökningen har vi lyft fram fem teman som samtliga av våra informanter har berört i intervjuer och gruppsamtal. De fem temana är ”att förstå skolfrånvaro utifrån komplexitet”, ”synen på det frånvarande barnet”,” det sociala sammanhanget”, ”lärmiljön- diversitet i hur den ska anpassas” och ”samhällets ansvar för elever med omfattande skolfrånvaro”. I analysen av dessa teman framkommer det att informanterna anlägger olika perspektiv när de lyfter fram förklaringsmodeller till varför elever hamnar i långvarig skolfrånvaro. De olika perspektiven påverkar även hur man ser på eleven och vilka åtgärder man lyfter fram för att åtgärda frånvaro. Vi kan se att ett kategoriskt perspektiv finns representerat där mycket av orsaksförklaringarna läggs på den individuella eleven och hens familj. Även det relationella perspektivet lyfts när informanterna betonar att orsakerna till elevens frånvaro är ett problem för skolan. Vi ser även att flera informanter lyfter fram ett perspektiv där de betonar “sårbarheter” hos den individuella eleven och skolans bristande förmåga att möta eleven. Detta har vi tolkat som uttryck för ett slag tredje perspektiv, där dikotomiseringen mellan de två perspektiven uteblir och man tar både individuella och relationella faktorer i beaktande.

Syftet med studien är att undersöka pedagogers erfarenhet av problematisk frånvaro i gymnasiesärskolan samt pedagogers erfarenhet att arbeta med lärmiljön för att förebygga problematisk frånvaro i gymnasiesärskolan. Den teoretisk utgångspunkten i studien är relationell pedagogik och salutogent perspektiv. Empirin utgår från åtta semistrukturerade intervjuer med pedagoger verksamma i gymnasiesärskolan. Resultatet visar att sju av åtta pedagogerna anser att de har erfarenheter av arbete med elever i gymnasiesärskolan med problematisk frånvaro. De anpassningar i lärmiljön som pedagoger menar är viktiga för att främja närvaro är kopplade till en god relation och samverkan till eleven och vårdnadshavare, mellan personal på skolan och mellan skola och aktörer utanför skolan. Pedagogerna uppfattar relationer och samverkan som en framgångsfaktor och ett hinder för att få tillbaka elever från problematisk frånvaro. Pedagoger beskriver de anpassningar som görs i gymnasiesärskolan utifrån fysisk lärmiljö, pedagogisk lärmiljö och social lärmiljö. Pedagogerna framhåller att anpassningar kopplade till den fysiska miljön handlar om klassrummets och lokalernas utformning. I den pedagogiska miljön beskriver pedagogerna anpassningar utifrån var elevs behov. Pedagogerna menar att den sociala lärmiljön anpassas utifrån att skapa ett tillåtande klimat i skolan och få eleverna att må bra.