In tune with the cross-border trade the infringement of intellectual property rights has become a growing problem in Europe and the rest of the world. In June 2008 negotiations about a new international agreement was initiated between Europe, its member states and ten other countries, which will restrict infringements of intellectual property rights. The agreement is called ACTA, which stands for Anti-Counterfeiting Trade Agreement. On January 26, 2012 the European Union (EU) and twenty-two of its twenty-seven member states signed a letter of intent to the agreement and the EU’s internal processes of the agreement began. Large protests against the agreement initiated around Europe in connection to this. The public campaigned for that the ACTA-agreement conditions regarding Internet restrict citizens’ freedoms and rights in the EU such as freedom of expression, freedom of information, privacy and data protection. After several protests and 2, 4 million signatures sent to the European Parliament, an uncertainty to the agreement arose among the EU institutions and national authorities. This caused that the European Commission sent the agreement to the European Court of Justice for a judgement. The question is whether or not the ACTA-agreement conditions, that will ensure the protection of intellectual property rights on Internet, are compatible with the EU’s fundamental freedoms and rights. In the following thesis the ACTA-agreement will be analysed to see if the agreement will restrict European citizen’s fundamental freedoms and rights regarding Internet, or if it is compatible with EUs legislation. The conclusion presented in this thesis is that the ACTA-agreement conditions on Internet are not compatible with EU’s fundamental freedoms and rights. / I takt med den gränsöverskridande handeln har intrång i immateriella rättigheter blivit ett växande problem i Europa och resten av världen. I juni år 2008 inleddes förhandlingar om ett nytt internationellt handelsavtal mellan Europa, dess medlemsländer och tio andra länder som ska hindra intrång i immateriella rättigheter. Avtalet heter ACTA, vilket står för Anti-Counterfeiting Trade Agreement. Den 26 januari 2012 skrev EU och tjugotvå av dess tjugosju medlemsstater under en avsiktsförklaring till avtalet och EU:s interna processer om avtalet inleddes. I samband med detta påbörjades stora protester mot avtalet runt om i Europa. Allmänheten propagerade att ACTA-avtalets regler avseende internet inskränker medborgares fri- och rättigheter i EU såsom rätten till yttrandefrihet, informationsfrihet, integritetsskydd och dataskydd. Efter flertalet protester och 2,4 miljoner underskrifter till Europaparlamentet orsakades en osäkerhet till avtalet bland EU:s institutioner och medlemsländernas myndigheter. Detta ledde till att Europakommissionen skickade avtalet till Europadomstolen för prövning. Frågan är huruvida ACTA-avtalets regler, som ska säkerställa skyddet av immateriella rättigheter på internet, är förenliga med EU:s grundläggande fri- och rättigheter. I följande uppsats kommer utredas och besvaras om avtalet kommer inskränka EU: medborgares grundläggande fri- och rättigheter avseende internet eller om det är förenligt. Slutsatsen som presenteras i uppsatsen är att ACTA-avtalets regler avseende internet inte är förenliga med EU:s grundläggande fri- och rättigheter.

The nature of the Swedish human rights legislation has undergone a significant transformation over the past decades. Whereas there was an overall consensus during the 20th century that the regulation and interpretation of human rights was best left to parliament, judicial review and strategic litigation has since come to play an ever larger role within the Swedish legal system. Throughout the 20th century the political majority viewed constitutional human rights as protection against potential anti democratic forces that were to come into play in times of crises. They were not primarily intended to be invoked to question regular legislation. A political majority considered human rights legislations to be too vague to hinder anything but blatant human rights violations, and thus their specific contents were deemed too political to be determined by anyone but the popularly elected parliament. Over the past 30 years, this attitude has shifted. The development of Swedish law has resulted in the view that even democratic parliaments are able to violate human rights in ordinary legislation. As such, the power to interpret and determine the scope of the human rights legislation has shifted from parliament to adjudicative organs through judicial review. At the same time, political activism through strategic litigation has grown in popularity and achieved significant legal changes. In summary, the modern human rights legislation has resulted in a redistribution of political power that is in stark contrast to what was envisioned when the Swedish constitutional rights were first developed. In this study, I examine the legal developments that have enabled the modern human rights legislation in order to create an understanding of its role within the Swedish democracy, over time and today. Through legislation, its legislative history, and court practice I chart and analyze the significant events surrounding the human rights legislation in the Swedish constitution and the European Convention on Human Rights and Fundamental Freedoms.

En utredning av begreppen begränsning i RF 2:20 och ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle i RF 2:21

The European Union consist of core principles and rights expressed in the Treaties of the European Union and by the Court of Justice of the European Union in its interpretations of Union law. Core principles such as the freedom to provide services and the right to take industrial actions are both expressed in Union law. When conflict arises between fundamental freedoms and fundamental rights it is within the jurisdiction of the Court of Justice of the European Union to decide which of these are considered more important than the other. The question is how to balance economic freedom with social rights. In most cases economic freedoms, such as the free movement of services, are considered superior to social rights such as the right to strike and take industrial action.

No description available.

Society must defend openness and respect for human rights as well as the fundamental values of democracy, which is threatened by terrorism. The purpose of the thesis is to elucidate and analyze whether there has been a change in Sweden's internal security policy with regard to combating terrorism, the terror legislation more specifically. This will be done by studying different positions in a new terrorist legislation. The essay will be based on realism and liberalism. In this essay, the scientific starting point will be qualitative content analysis in order to be able to analyze the work in the best possible way in order to be able to categorize the positions that partition before. Terrorism is one of the more serious threats to democracy and human rights. The terrorist act that took place in April 2017 has shown that we are not spared an attack, that the terror threat is real. The current situation in Sweden means that new political priorities and initiatives are needed to overcome the terrorist offenses.

<p>The topic of this master thesis in legal science is state law and constitutional law, or more specific judicalization, with the division of power and thus increased individual legal rights in various forms. Sweden has traditionally had a weak constitutional protection for the individual’s legal rights. The public power has been concentrated to the government and the courts have only played a marginal role. Since the implementation of the European convention of legal rights and with the ever-increasing importance of the legal system of the European Union, the Swedish legal system gone through changes of historical dimensions.</p><p>This master thesis is based on the legal dogmatic method where laws, preparatory work, case law and doctrines have been systemized. The purpose of this thesis is to exemplify a global trend; the judicalization and its following consequence and implication on the national legal system. The aim is also to evaluate the constitutional protection in Sweden after the propositioned changes of Regeringsformen in a de lege ferenda-perspective.</p><p>The conservative sovereignty of the Swedish people has been challenged by, from national standpoints, xenogeneic thoughts concerning division of power and increased power for the courts, which in turn puts the traditional democratic principles on their edge. An expert commission, Grundlagsutredningen, was put together to review the Swedish constitution, Regeringsformen. The review has resulted in a proposition which questions some important constitutional matters. The expert commission has propositioned a stronger judicial preview through the Swedish legal Counsel Lagrådet, and also suggested a stronger judicial review by changing the possibilities of the courts to try laws against the constitution. These changes, together with the fact that the autonomy and the increased power of the courts are stressed in a new chapter in Regeringsformen, imply that the political power has to take a step back. The development, the judicalization, clearly accentuates the judicial power on behalf of the courts. This in turn increases the protection for the individual’s fundamental human and legal rights. These incentives are of course hard to ignore as the Swedish constitution for once is competing on an international level. The new changes are positive as a corrective against for instance the abuse of power, and only case law can provide us with outcome in a prospective perspective.</p> / <p>Ämnet för denna magisteruppsats i rättsvetenskap är statsrätt och konstitutionell rätt, eller mer specifikt judikalisering, och därmed maktdelning och ökat rättighetsskydd i olika former. Sverige har traditionellt sett haft ett förhållandevis svagt skydd för individuella fri- och rättigheter. Den offentliga makten har varit koncentrerad till regering och riksdag och domstolarna har endast spelat en marginell roll. Inkorporerandet av Europakonventionen för mänskliga rättigheter och EU-rättens allt större inflytande i svensk rätt har medfört att det svenska rättsystemet genomgått förändringar av historiska dimensioner. Den hävdvunna folksuveräniteten har ställts mot artfrämmande tankar på maktdelning och ökad domstolsmakt, vilket i sin tur ställer demokratiprinciperna på sin spets.</p><p>Föreliggande arbete bygger på rättsdogmatisk metod där olika rättskällor tolkats och systematiserats. De rättskällor som i första hand har använts är lagar, rättspraxis, förarbeten och juridisk doktrin. Uppsatsen syfte är att beskriva en global trend; judikaliseringen, om dess implikationer på rättsutvecklingen och det politiska livet. Intentionen är vidare att de lege ferenda värdera det svenska grundlagsskyddet efter de föreslagna ändringarna av regeringsformen som nyligen lagts fram i propositionen, [En reformerad grundlag].</p><p>Häri innefattas i synnerhet Grundlagsutredningens arbete med att skapa en samlad översyn av regeringsformen. Grundlagsutredningen har efter ett regeringsdirektiv från 2004 kommit med förslag till en reformerad grundlag. Förslagen tar bland annat sikte på laggranskningen och normprövningen som båda stärks väsentligt i förhållande till tidigare utgångspunkter. Lagrådets förhandsgranskning görs obligatorisk och det så kallade uppenbarhetsrekvisitet för lag- och normprövning slopas. Dessa ändringar tillsammans med det faktum att domstolsmakten stärks, genom att frigöras från förvaltningen, medför att den politiska makten inskränks till förmån för den judiciella. Utvecklingen, judikaliseringen, som tydligt markerar ökad domstolsmakt och skyddet för den enskilde individens fri- och rättigheter medför således svårignorerade incitament i form av ett stärkt konstitutionellt rättighetsskydd. De nya bestämmelserna i regeringsformen är adekvata och endast praxis kan visa om dessa är tillräckliga i ett nationellt, internationellt och i ett prospektivt perspektivt.</p>

I studien undersöks individers olika behandling i det svenska skolsystemet utifrån etnisk, kulturell och religiös härkomst. Fokus ligger på skolans styrdokument och den teoretiska utgångspunkten är den universalistiska och mångkulturalistiska perspektiven på hur en individ ska behandlas och vilka fri- och rättigheter den ska kunna åtnjuta. Studien belyser de olika perspetiven och eventuella spänningar dem emellan. Slutsaten är att båda perspektiven finns representerade i styrdokumenten och att spänningar faktiskt existerar. Där till konstateras det att det universalistiska perspektivet alltid har ett övertag gentemot det mångkulturalistiska. Det redogörs vidare för hur riksdag och regering gjort det omöjligt för rektorer att bevilja befrielse från undervisning på etnisk, kulturell och/eller religiös grund. Avslutningsvis förs en diskussion om möjliga orsaker till den problematik som existerar i de svenska skolorna och vad vidare forskning inom området skulle kunna fokusera på för att lösa dessa problem. / The study examines differences in treatment on grounds of ethnic, cultural and/ or religious group affiliation in the Swedish school system. The aim is to highlight these issues from perspectives of universalism and multiculturalism, focusing on the school's policy documents. The study is carried out by highlighting the representation of the perspectives and the tensions that may arise between them. The conclusion is that there are representations of both perspectives and that tensions do exist. In addition, it is concluded that the universalist approach has a clear advantage and that differences in treatment based on the above reasons do not find support in the school’s policy documents. Finally, possible causes for the situation found in the Swedish school system where differences in treatment do exist are discussed.

<p>Individens rätt till rättvis rättegång inom skälig tid har sedan 1951 funnits i Europakonventionens mänskliga fri- och rättigheter, EMRK, för att försäkra individen om den grundläggande rätten. Rättsläget ser ut som sådant att Sverige inte alltid lyckas uppfylla konventionens innehåll, då flera mål varje år förenas med oskäligt långa väntetider mellan förundersökning till slutdom.</p><p>Uppsatsens syfte är att utreda hur svenska domstolar beaktar artikel 6.1 EMRK, varför rätten till rättvis rättegång inte har fått grundlagsstatus hittills i Sverige samt i vilken utsträckning de rättigheter i artikel 6.1 EMRK återfinns i svensk rätt. Syftet är även att besvara varför grundlagsreformeringen kan ha en positiv inverkan på rättsläget.</p><p>EMRK inkorporerades i svensk rätt 1995, då uppkom en diskussion om den nya lagens rättsliga status, men det avgjordes snabbt att lagen inte skulle få grundlagskydd. Ett starkt argument bakom beslutet var att det i sådana fall skulle innebära dubbelreglering på ett antal rättigheter som redan stadgades i regeringsformen. Författaren tror att rätten till rättegång inom skälig tid föll bort som en följd av regeringens argument, vilket idag orsakar ett antal konventionsbrott i Sverige. Staten är skyldig att gottgöra för konventionsbrotten enligt artikel 13 EMRK, genom att vidta åtgärder som en följd av brottet. Genom tiden har ett antal åtgärder uppkommit genom praxis, som ett komplement till lag för att gottgöra för de brott som begås på området. Utöver de kompensationsalternativ som diskuteras i uppsatsen finns lagen om förtursförklaring i domstol, där tanken är att mål som har dröjt oskäligt länge ska kunna förtursförklaras av domstol, detta för att gottgöra för förseningen innan det är för sent. Tillämpning av det alternativet skulle då leda till att ingen kompensation behöver utgå, då det i slutändan inte blir tal om ett konventionsbrott.</p><p>Propositionen ”En reformerad grundlag” är planerad att träda ikraft 2011, ifall förslaget röstas igenom för en andra gång. Däri stadgas bland mycket annat rätten till rättvis rättegång inom skälig tid. En reformering är enligt författaren en långsiktig lösning på problemet. Reformeringen kan resultera i minskning av antalet brott, vilket skulle innebära färre skadeståndsanspråk mot staten. Den planerade reformeringen är därmed enligt författaren nödvändig för att värna om medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter, vilket borde vara en självklarhet för en demokratisk rättsstat som Sverige.</p>

Individens rätt till rättvis rättegång inom skälig tid har sedan 1951 funnits i Europakonventionens mänskliga fri- och rättigheter, EMRK, för att försäkra individen om den grundläggande rätten. Rättsläget ser ut som sådant att Sverige inte alltid lyckas uppfylla konventionens innehåll, då flera mål varje år förenas med oskäligt långa väntetider mellan förundersökning till slutdom. Uppsatsens syfte är att utreda hur svenska domstolar beaktar artikel 6.1 EMRK, varför rätten till rättvis rättegång inte har fått grundlagsstatus hittills i Sverige samt i vilken utsträckning de rättigheter i artikel 6.1 EMRK återfinns i svensk rätt. Syftet är även att besvara varför grundlagsreformeringen kan ha en positiv inverkan på rättsläget. EMRK inkorporerades i svensk rätt 1995, då uppkom en diskussion om den nya lagens rättsliga status, men det avgjordes snabbt att lagen inte skulle få grundlagskydd. Ett starkt argument bakom beslutet var att det i sådana fall skulle innebära dubbelreglering på ett antal rättigheter som redan stadgades i regeringsformen. Författaren tror att rätten till rättegång inom skälig tid föll bort som en följd av regeringens argument, vilket idag orsakar ett antal konventionsbrott i Sverige. Staten är skyldig att gottgöra för konventionsbrotten enligt artikel 13 EMRK, genom att vidta åtgärder som en följd av brottet. Genom tiden har ett antal åtgärder uppkommit genom praxis, som ett komplement till lag för att gottgöra för de brott som begås på området. Utöver de kompensationsalternativ som diskuteras i uppsatsen finns lagen om förtursförklaring i domstol, där tanken är att mål som har dröjt oskäligt länge ska kunna förtursförklaras av domstol, detta för att gottgöra för förseningen innan det är för sent. Tillämpning av det alternativet skulle då leda till att ingen kompensation behöver utgå, då det i slutändan inte blir tal om ett konventionsbrott. Propositionen ”En reformerad grundlag” är planerad att träda ikraft 2011, ifall förslaget röstas igenom för en andra gång. Däri stadgas bland mycket annat rätten till rättvis rättegång inom skälig tid. En reformering är enligt författaren en långsiktig lösning på problemet. Reformeringen kan resultera i minskning av antalet brott, vilket skulle innebära färre skadeståndsanspråk mot staten. Den planerade reformeringen är därmed enligt författaren nödvändig för att värna om medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter, vilket borde vara en självklarhet för en demokratisk rättsstat som Sverige.