The question of drug policy is a controversial and much debated issue in the political sphere. It is my view that any judicial policy has to be based in an ethical idea about the individual, and that the connection and analysis between ethical perspectives on the individual and the enforcing of laws with regards to the actions of individuals has to be a well-established one. In this paper I will start from the assumption that this is not the case when it comes to drug laws, and I will therefore review two popular ethical theories about the individual, and then argue that philosophical liberalism, rather than communitarianism, is the superior ethical theory because of the inherent problems of relativism within communitarianism. I will then review some common arguments for and against the prohibition of drugs, to see how well they will fare, in terms of being compatible with philosophical liberalism. I will then return to communitarianism to look at its most valuable critique of the liberal position, to then offer a compromise position between the two theories that is fully compatible with philosophical liberalism, but that also takes into account the most valuable objection from communitarianism. It is my hope that the solution I offer will be grounded in ethical theories about the individual, and in fact, manages to be based in philosophical liberalism while also incorporating the strongest objection from the communitarianist position, thereby taking the strengths offered by both theories into account.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka vilken rollutomhusmiljön har för barnens utveckling i förskolans verksamhet. Studien var upplagd i form av en enkätundersökning om vad förskollärare anser att utomhusmiljön bidrar med till barnens utveckling, vilka förmågor de anser att barnen övar på i utomhusmiljön samt hur förskollärare uppfattar att utomhusmiljön kan utvecklas i verksamheterna och hur den ideala utomhusmiljön kan se ut. Den metod som användes under arbetet i studien var en enkät som skickades ut online i grupper på sociala medier där medverkan var frivillig.  Studien utgår från Fröbels pedagogik där leken har en stor betydelse för barnens lärprocesser. Fröbel använde sig av olika så kallade lekgåvor och dessa lekgåvor är olika objekt som barnen fick möjlighet att använda sig av på många olika sätt. Målet med dessa lekgåvor var att barnen skulle utveckla förstående för olika begrepp som matematik, geometri och begreppsbildning. Fröbel var även intresserad av den botaniska trädgården och i förskolan får barnen tillgång till naturen med vistelse utomhus. Fröbels pedagogik lever kvar i även dag i våra kommunala förskolor, med inriktning att arbeta tematiskt och med naturen.  Studiens resultat besvarades med en kvantitativ analys för barn i ålder 1–3 och 3–6 och en kvalitativ analys för barn i ålder 1–3 och 3–6. Resultatet visade att grovmotoriken är färdigheten som utvecklades starkast i båda barngrupperna. Förskollärarnas ideal när det kommer till utomhusmiljön i förskolan är att de vill att förskolans gård ska vara barnanpassad för de olika åldrarna samt att det ska finnas skydd från väder och vind. En stor vegetation som erbjuder grönska i olika former är något som förskollärarna ansåg att det skulle finnas mera av. Materialet utomhus skall erbjuda barnen en utmaning i deras lärande, även att förskollärarna vill att förskolans gårdar skall kunna delas in för att kunna bedriva undervisning ute utan att bli avbrutna av andra barn och pedagoger.

In writing the history of the modernising of Sweden in the middle of the 19th century, the liberal editor and publisher Lars Johan Hierta has gotten a prominent role. His newspaper Aftonbladet founded in 1830 has become a symbol for the new classical liberal free press. One aspect of Hierta as a political figure that has been largely overlooked within previous research is that he was also a member of parliament in Riddarhuset, the state of the nobility in Sweden. Aftonbladet has within previous research also been described as a central institution in, what Habermas has described as, the new public sphere in Sweden. Riddarhuset can also be described as a part of the old representative culture that according to Habermas preceded the new public sphere.  This study aims to analyse how Hierta adjusted his advocation for social and economic freedom after Aftonbladet and Riddarhuset as contexts. In doing so the study also seeks to describe the state the new public sphere and the old representative culture in Sweden in the 1830s, a topic that has been frequently debated in previous historical research. The study finds that Hierta had to adjust to the aristocratic conception of virtue in Riddarhuset, while he described the nobility as the main villain of society when writing in Aftonbladet. The study also finds that the representative culture and the new public sphere were historical contexts that existed side by side in the 1830s. But actors like Hierta moved between the two spheres, and brought ideas and concepts from the new public sphere into Riddarhuset which can be seen as the beginning of the crumbling of the old representative culture.

<p>Kreativitet och kulturella produkter får allt större betydelse i tillväxtekonomin. Det som skiljer den kulturella industri från andra, är bland annat den kreativa medarbetaren som känner ett stort intresse för det den arbetar med. Den kreativa medarbetaren har egna visioner och mål som denne strävar efter vilket kan uppfattas vara ett problem för företaget att leda medarbetaren i samma riktning som företagets visioner och mål. Uppsatsen syftar till att undersöka hur den kreativa medarbetaren leds samtidigt som dennes kreativitet bibehålls. Vi har tagit fram en modell som behandlar samverkan mellan ledarens påverkan på vision och uppfattad kreativitetsmiljö, organisationskultur och den kreativa medarbetaren. Denna modell visar på hur den kreativa medarbetaren leds inom den kulturella industrin. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer har gjorts på två företag inom musikbranschen där modellen testas i praktiken. Resultatet av undersökningen visar på att modellen stämmer överens med hur det fungerar i verkligheten. Att leda en kreativ medarbetare förutsätter att hänsyn bör tas till den frihet denne behöver för att bibehålla sin kreativitet. Den kreativa medarbetarens intresse för företagets kulturella produkt är av betydelse för att medarbetaren ska kunna relatera till företagets vision som leder denne till att arbeta i samma riktning som företaget.</p>

En god psykosocial arbetsmiljö är viktigt för de anställdas välmående samt arbetstillfredsställelse. Hur god en psykosocial arbetsmiljö är, har att göra med hur mycket kontroll, krav och social stöd en individ upplever att hen har. Syftet med denna uppsats är att undersöka de anställdas upplevda psykosociala arbetsmiljö på ett tekniskt företag som tillverkar mobilapplikationer i Stockholm, där frihet och beslutsutrymme är viktiga aspekter. Samt hur den psykosociala arbetsmiljön påverkar motivationen samt trivsel på arbetsplatsen. Detta är en kvalitativ studie av deduktiv ansats som genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med fem anställda. Resultatet visar att en god psykosocial arbetsmiljö är grund för de anställdas välmående, produktivitet, motivation samt trivsel på arbetsplatsen. Negativt upplevd psykosocial arbetsmiljö är en effekt av psykiska påfrestningar som stress.

No description available.

This bachelor thesis examines public librarian’s views on collection development and selection censorship in the public libraries today and how they work to raise awareness so that it does not constrain the selection. The subject belongs to collection management in the public library field. The study aims to investigate the librarian’s perception of different pressures on Swedish public libraries collections today and where they come from. The three questions posed in this study are: what pressures and controversies can public librarian’s experience in their work with selection? Where and in what way does pressure on Swedish public libraries selection arise from, according to Jacobsen and Thorsviks model: from above, below or sideways? How does the public librarians rise awareness in the selection process to cope with subjective and outward pressure? The method is based on four interviews with operating public librarians, and their thoughts and experiences on the subject. The theory used in this thesis is a model by Dag I. Jacobsens and Jan Thorsvik, called Features for the three institutional pillars. It is used to trace where pressure originates from within an organization. Here it is applied to public libraries and the impact on the selection, studied from three perspectives; above, below and sideways. The results show that the selection is guided by democratic laws about diversity, laws against offensive content as well as libraries mission to purchase on demand. The librarians seldom or never experience any oppression, aggression or organized that challenge the libraries selection or censorship. The main pressures are of individual origin, they are library users that challenge both the librarian’s expertise and the selection principles. In the selection process librarians discuss that they are subjective beings and that they hence can affect the selection with their own involvement through subconscious values. Being aware of this process makes it less problematic. The librarians rarely have anything substantial to go by in the selection process, like a formal strategic media plan, it tends to be either inadequate to use, outdated or not practically useful. The informants for this study experience mediaplanning takes time and effort, at the same time they have less resources and time to do so. Which makes it problematic to examine and have quality selections, for example it could lead to oppression on the professional role of the librarian.

Improvisationsteater är en teaterform där scenerna byggs upp gemensamt och skapas i samma ögonblick som den återges. Uppsatsens syfte har varit att undersöka varför människor vill improvisera samt vilka faktorer som utgör ett lyckat samspel och därmed kan skapa en scen. Samspelet i improvisationsteater ställs även i kontrast mot människans samspel i vardagen. Syftet besvaras med hjälp av två olika frågeställningar: dels varför informanterna vill hålla på med improvisationsteater och dels hur de gör för att tillsammans skapa, samspela och förstå varandra i ett sammanhang som hittas på och återges i stunden. Resultaten analyseras och diskuteras utifrån teorier om symboliskt universum och frame vilka är sprungna ur kunskapssociologin och den symboliska interaktionismen. För att möta syftet valde jag att göra en kvalitativ undersökning med explorativ ansats. Jag intervjuade fyra informanter som alla har en gedigen erfarenhet av att improvisera. På grund av det begränsade urvalet valdes dessa informanter med hjälp ett bekvämlighetsurval, något som var möjligt tack vare två nyckelinformanter. Utifrån de kvalitativa intervjuerna framkom temat ’Friheten att tillsammans skapa en ny värld’ som källa för intresset av improvisationsteater. Som svar på ett lyckat samspel i scenen genererades två teman; ’Den teoretiska verktygslådan’ och ’Improvisatörens nödvändiga förmågor’. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att improvisationsteater utgör en unik ’parantes’ kring verkligheten. Det är ett sammanhang där människor medvetet kan bete sig på sätt som inte hade varit möjligt i vardagen. På så sätt får de tillgång till unika upplevelser och erfarenheter. Dessa begränsas dock till förmån av inramningen och samspelet. Samspelet möjliggörs genom två ’grundpelare’. Den ena utgörs av improvisationsteaterns struktur som är utformad för att snabbt inrama situationen. Den andra utgörs av några centrala förmågor vars syfte är att möjliggöra en ömsesidig intrycksstyrning och teammaskopi. Genom improvisationsteater ges individen således möjlighet att fritt och ohämmat undersöka och öva på det sociala samspelet.

<p>Den moderna livsstilen i det senmoderna samhället påverkar i stor grad hur vi lever våra liv. Tidigare hade vi vårt hem och arbete i samma ort. Det var där vi hade våra vänner och det var där, i det lokala rummet, vi skapade våra identiteter. Pendling är ett resultat av den moderna livsstilen. Mobilitet och flexibilitet hör till vardagen och är något som alla förväntas vara. Arbetspendling är idag ett vanligt fenomen och du kan bo allt längre bort från din arbetsplats. Det är fullt möjligt att bo i Eskilstuna och jobba i Stockholm tack vare utvecklingen av färdmedel och kollektivtrafiken. Detta medför dock allt längre resor och att man är borta mer från hemmet. Jag kommer att använda pendling som exempel för att visa hur det moderna samhället påverkar människors liv. Syftet är att undersöka hur pendlaren, som representerar ett uttryck för det senmoderna samhället, själv reflekterar över sitt pendlande och hur pendlingen påverkar deras liv utifrån följande aspekter: familj, fritid, ekonomi och vänner. Jag kommer också använda fenomenet som ett konkret exempel för att visa hur pendling förstärker de förändringar som den senmoderna tiden har fört med sig. Dessa är bland annat åtskillnaden av tid och rum, identitetsskapande samt frihet och teknik.</p><p>Det jag kom fram till var att pendling påverkar människors liv ur flera aspekter, både synliga och dolda för pendlaren själv.</p>