This thesis is a case-study of an ongoing court case between the Swedish Competition Agency and Växjö Municipality about a set-up requirement to the long-distance heating system for newly built private houses on municipality owned land. This requirement was set up as part of the municipality’s long-term environmental goals; however the Competition Agency claims that the demand is damaging the free market in the municipality. The purpose of this thesis is to determine which normative assumptions the decision makers have based their actions and re-action on, and whether or not these assumptions are valid, thru theoretical ideal types. This is determined via method of textual analysis. Political theory regarding Liberalism, Utilitarianism, Ecology, Freedom and Exorcise of Power are all part of the theoretical framework.  After concluded study it is possible to say that the two plenipotentiary powers operate under different ideological assumptions and an understanding between them will be a difficult task, but none the less an important one for the possibility of future long-term environmental policies, both in the municipality of Växjö and the county of Sweden as a whole.

Title: Freedom through labor or freedom from labor? Labor-critique and the hegemonic discourses of labor This study is a critical discourse analysis of Frihetsförmedlingen – a contemporary Swedish project which takes a critical stand against labor markets in their current form. The study focuses on identifying and analyzing the labor-critical discourses in this project, what is being criticized within these discourses and, furthermore, how labor, labor-critique, freedom and lack of freedom is discussed and presented within and around the project. A premiss of the study is the notion that the labormarket and the Swedish ”work strategy” – arbetslinjen – enjoys a strong hegemonic position in the Swedish society today. In the analysis it is found that a kind of reversed discourse, reflecting and parodizing hegemonical labor discourse, is utilized by Frihetsförmedlingen as a strategy of resistance. Their labor critique is also found to be inspired by academic discourse and, furthermore, aimed at consensus rather than conflict with the hegemonic political discourse. Within the dominant labor discourse the labor critique is portrayed as obsolete and taking part in the labor market is considered a moral obligation. Because of the large difference in the premisses of these two discourses they seem to have a hard time meeting or at least establishing any form of constructive dialogue – one stressing freedom as attainable by joining the labor market and the other advocating freedom from the very same.

Studien syftar till att se chefers förhållningssätt till privata angelägenheter på jobbet samt se om det finns en skillnad i synsättet hos cheferna inom tjänstemanna- och arbetarsektorn. Hur cheferna förhåller sig till de privata angelägenheterna är en viktig aspekt när det kommer till att få en inblick i dagens arbetsliv. Studien grundar sig i de båda sektorernas chefers perspektiv genom åtta kvalitativa intervjuer, intervjuerna har sedan tolkas med hjälp av vår teoretiska referensram där vi har kopplat samman intervjusvaren med teori. För att ta reda på chefernas förhållningssätt och dess skillnader så har vi använt oss av teorier inom ledarskap, personlighetsteorier, samt teorier kring tillit och kontroll vilket har genererat en inblick i hur cheferna förhåller sig.   Resultatet visar på att det finns vissa skillnader mellan de olika sektorernas förhållningssätt till privata angelägenheter där frihet under ansvar är en central faktor framförallt inom tjänstemannasektorn. Studien visar på att det är mer accepterat med privata angelägenheter på tjänstemannasidan, framförallt om det rör sig om en högpresterande medarbetare. Arbetarsektorn präglas däremot av mindre autonomi och acceptansen för privata angelägenheter likaså. Vidare kunde vi inte se en alltför tydlig likhet mellan en chefs ledarskap och dess syn på privata angelägenheter. Istället kunde vi se att saker som arbetsflöde och hur arbetsuppgifterna är strukturerat spelade en större roll i både synen på privata angelägenheter och möjligheten att utföra dessa.

I bakgrunden beskrivs hemodialys i hemmet utifrån ett patientperspektiv med upplevelsen att utföra sin egenvård och behandling i hemmet. Personer som kräver hemodialys har i grunden en njursvikt som gör att njurarna inte kan filtrera bort vätska och slaggprodukter från kroppen. Den vård som beskrivs utgår ifrån en personcentrerad vård med egenvård som grund. Denna vård och behandling ställer höga krav på både personen som ska utföra sin egen behandling och på sjuksköterskan. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa individens levda erfarenhet med att ha hemodialys i hemmet. Artikelsökningar genomfördes i databaserna Cinahl, Medline, Google Scholar och PsycINFO. Artiklarna var vårdvetenskapliga med en kvalitativ ansats för att besvara syftet. Metoden genomfördes som en litteraturstudie. I resultatet beskrivs personens erfarenhet i tre övergripande teman: Välbefinnande- Hälsa, Frihet- flexibilitet, Trygghet- Säkerhet. I diskussionen diskuteras styrkor och svagheter i studien men även i metoden samt huvudfynden i resultatet.

Kvinnor har under lång tid kämpat för att ha samma rätt till lönearbete som män. Lönearbete har setts som en väg till frihet och självförverkligande. Idag är normen i Sverige att kvinnor lönearbetar men de finns de kvinnor som väljer att inte göra det. Denna uppsats utforskar kvinnors val att helt frångå eller minska sitt lönearbete för att istället ägna sig åt barnomsorg och hushållsarbete. Genom antropologisk värdeteori och Marxistisk feminism undersöks motiveringarna bakom dessa kvinnors val samt vilka värderingar som deras motiveringar grundar sig i. Studien är baserad på tre kvalitativa intervjuer med kvinnor som under perioder av sina liv valt att minska sitt lönearbete eller inte lönearbeta alls. Resultaten visar att huvudanledningen till att kvinnorna valt att vara hemma är att inte behöva ha sina barn i förskola. I deras resonemang syns att de värderar familjen och arbete i hemmet högt. Vidare framkommer att trygghet, stabilitet och lugn är värderingar som kvinnorna håller högt. Eftersom att stanna hemma upplevs som ett val och inte ett tvång blir det för kvinnorna inte en begränsning av frihet utan snarare en förutsättning för frihet och självförverkligande.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Idag lever cirka 20 000 samer i Sverige varav cirka 2500 har sin huvudsakliga inkomst från renskötsel. Livet som renskötare beskrivs som fritt men samtidigt präglat av konstant oro och stress inför framtiden. Diskriminering och bristande stöd hör till vardagen och senare forskning visar att ohälsan ökar bland renskötare. De flesta hälsoproblemen bland renskötande samer grundar sig i marginalisering och kunskapsbrist hos allmänheten gällande renskötsel och samisk kultur. Syfte: Att belysa upplevelser av hälsa bland renskötande samer i en sameby i Sverige. Metod: Semistrukturerade intervjuer med intervjuguide och följdfrågor kring upplevelsen av hälsa användes. Totalt 27 personer tillfrågades om deltagande och elva personer medgav samtycke. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Intervjuerna genomfördes under januari och februari månad 2016. Resultat: Tre kategorier och elva underkategorier identifierades utifrån informanternas upplevelser. Kategorierna som identifierades var; förutsättningar för en god hälsa, hinder för en god hälsa samt hälsa i framtiden. Resultatet visar på att renskötarna saknar stöd och förståelse från myndigheter samt ortsbefolkning och att det råder informationsbrist gällande den samiska kulturen. Dagens ökade exploatering och klimatförändringar skapar svårigheter i arbetet med renskötsel och det är en bidragande orsak till renskötarnas upplevelse av ohälsa. Slutsats: Resultatet av studien visar att det finns fortsatt behov av forskning inom området då renskötarna befinner sig i en utsatt situation vilket påverkar deras hälsa på ett negativt sätt. Resultatet ses som användbart till det fortsatta arbetet inom svensk hälso- och sjukvård samt aktörer såsom myndigheter och övriga befolkningen.

This thesis asks the question of which discourses are dominant for the concept development within Sweden’s international cooperation for development, specifically for Sida and their collaboration with the private sector. In doing so, the purpose is to find a temporary fixation of the different discourses behind the concept. The thesis presents four different discourses that are relevant to the field of development theory. These are: Development as economic growth, Development as Poverty Reduction, Development as Freedom and Development as Rights. In the analysis of the material three discourses have been dominant: Development as Economic Growth, Development as Poverty Reduction and Development as Rights.

No description available.