Utvecklingsarbetet syftar till att utveckla kamratrelationerna på fritidshemmet genom Lewins cykliska process inom aktionsforskning, samt aktiviteter utifrån Wengers sociala inlärnings teori. Arbetet riktades in på yngrefritids som består av förskoleklassen samt årskurs 1. I nulägesanalysen framgår det att en barngrupp bestämmer på fritidshemmet. Det gör att en del barn har kommit till pedagoger och velat byta skola om inte en förändring sker. Vi utgick därför ifrån tre utgångspunkter som vi ville att barnen skulle utveckla, social kompetens, värdegrund med inriktning på moralisk normpåverkan samt sammanhållning. För att samla in material använde vi oss av barnsamtal, intervju med fritidspedagog samt loggbok. Under de 5 veckor vi var ute i verksamheten kunde vi med hjälp av vårt insamlade material se en utveckling hos barnen, då förskoleklassen och årskurs 1 lekte betydligt mer tillsammans. I studien kan man även se att barnen har en god kunskap om värdegrund och hur man ska bete sig mot sina kompisar, men att de har svårt att använda sin teoretiska kunskap i praktiken.

Vårt utvecklingsinriktade arbete inspireras av aktionsforskning med syftet att genom en podcast få ta del av barns perspektiv på hur de upplever sin fria tid. Arbetet syftar också till att studera vad som sker när IKT införs i fritidshemmets verksamhet samt att låta barnen vara delaktiga genom processen. Tidigare forskning visar att digitala verktyg kan bidra till att utveckla barns berättelser. För oss har IKT varit centralt för att kunna ta del av barns tankar och upplevelser på ett sätt som tillåter barnen att komma till uttryck utifrån sitt eget perspektiv. Vi genomförde aktionen på två olika fritidshem vilket har gett oss en bredare bild av hur och vad barn väljer att samtala om, men också varför. Då vi själva har redigerat varje inspelat avsnitt har vi reflekterat och analyserat såväl barnens sätt att samtala som vårt eget. Vi har fått en större medvetenhet om hur ordval och tonfall påverkar en berättelse. Resultatet visar också att flertalet barn känner sig mer trygga inför att samtala i grupp efter att ha deltagit i podcasten. Den genomförande processen har fått oss att lyckas fånga barns tankar och samtidigt väckt nya frågor för att kunna utveckla användandet av podcast på fritidshem, i synnerhet då podcast i detta fall är ett relativt nytt tillvägagångssätt.

No description available.

No description available.

Abstract   The purpose of this study was to find out how leisure educator´s reason about children’s learning and development, and their view of their own role in the process. Four leisure educators were interviewed to answer these questions. The study is based on qualitative interviews, wich means that the interviewer must interpret and understand what the respondents want to say. This is to get a deeper knowledge of the subject.   The results show that the leisure educators believe they have a large and important role in children's development and learning. It is important that the correct conditions exist for them to be able to see each child's needs and interests. The conditions are that the presence of trained staff, adequate staff and a good working relationship with the school. However, all respondents believe that there is insufficient knowledge of principals and school management. They argue that we need more knowledge about their professional role in child development and learning. This is to carry out a solid work with the children.   Keywords: leisure centers, leisure educator, development of children´s learning

Studiens syfte var att undersöka hur fritidspedagoger/lärare i fritidshem talar om begreppen entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i fritidshemmets verksamhet. Vilken innebörd menar de att dessa begrepp har och i vilka aktiviteter stimuleras elevernas entreprenöriella förmågor? En kvalitativ undersökningsmetod användes där sex fritidspedagoger/lärare i fritidshem intervjuades. Resultatet analyserades genom det sociokulturella perspektivet eftersom det tydliggör hur viktigt det sociala samspelet är för lärandet och tillägnandet av kunskaper. Litteraturen som använts vid litteraturgenomgången är relevant för denna studies syfte och frågeställningar. I resultatet framkom att pedagogerna inte kände förtrogenhet med de båda begreppen och att kompetensutveckling saknats, delvis eller helt. Vid samtal framhåller pedagogerna hur viktigt samspelet, fri lek samt rollek med innehållet i leklådor är för elevernas entreprenöriella lärande. Pedagogerna anser även att eleverna ska ges möjligheter att pröva olika idéer och att det är okej att göra fel eftersom även det ses som ett lärande. Dessutom betonade flera av pedagogerna betydelsen av att stimulera eleverna att få tänka själva och därmed hålla tillbaka sin egen kunskap för att stimulera elevernas entreprenöriella förmågor. Pedagogerna talade också om vissa svårigheter med att utföra sitt pedagogiska uppdrag då antalet inskrivna elever i grupperna anses för stort.

Denna uppsats handlar om hur fritidshemmet arbetar med barns inflytande i fritidshemmets verksamhet där pedagogernas uppdrag inte bara är att lära barnen demokrati, utan att också bedriva verksamheten i demokratiska former. Syftet med vår studie är att vinna förståelse för barns uppfattningar och upplevelser av elevinflytande i fritidshemmets målinriktade och resultatstyrda verksamhet. I studien görs både en historisk tillbakablick på vad tidigare styrdokument har sagt om elevinflytande och hur dagens styrdokument är formulerade kring samma fenomen. Studien har arbetats fram utifrån en fenomenologisk vinkling av barns perspektiv, vilket här innebär att begreppet inflytande ses som ett fenomen som har brutits ner till de didaktiska frågorna vad, hur och när barnet uppfattar att, och upplever sig få, inflytande i fritidshemmets verksamhet. Vi har analyserat tidigare forskning, litteratur och skolans styrdokument samt sökt empiri i intervjuer förlagda som samtalspromenader och genom frågeformulär för att vinna förståelse i ämnet. Resultatet visar att barnen upplever att de får inflytande genom olika mötesprocesser, men att de är mindre delaktiga i verksamhetens planering. Vidare visar våra resultat att barnen sätter störst värde på inflytande över kompisarna och medbestämmande i leken och att pedagogens närvaro har stor betydelse för om inflytande fås i den fria leken på fritidshemmet.

Studien syftar till att nå kunskap om hur fritidslärare arbetar konfliktförebyggande på fritidshemmet och hur de arbetar med att lära elever att själva hantera konflikter. De forskningsfrågor som besvaras i studien är: Vilka metoder använder åtta fritidslärare i syfte att förebygga konflikter? Vilken typ av stöttning anser fritidslärarna att eleverna behöver för att hantera konflikter? Vilka metoder använder fritidslärarna för att lära eleverna att själva hantera konflikter? Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med åtta fritidslärare på sju olika fritidshem inom två kommuner. Studien visar att fritidshemmen arbetar konfliktförebyggande på olika sätt. Fritidslärarna nämner dock inga vedertagna metoder men däremot kan det som nämns i intervjuerna kopplas samman med befintliga metoder såsom medling och observation. Studien pekar också på att fritidslärarna anser att eleverna bör lära sig att själva hantera konflikter. Detta arbetar de med genom att diskutera och reflektera kring konflikter samt genom roll- och forumspel. När eleverna själva hanterar konflikter krävs det enligt fritidslärarna att det finns tillit elever och fritidslärare emellan, annars riskerar konflikterna att bli destruktiva.

Syftet med denna studie är att utifrån ett genusperspektiv undersöka om och i så fall hur barns val av lek och lekkamrater skiljer sig beroende på om de leker inomhus eller utomhus. Jag kommer också lyfta miljöns betydelse och utreda vilka faktorer som påverkar barnens val av lek. Studiens frågeställningar är; Hur skiljer sig barns val av lek ur ett genusperspektiv beroende på om de är inomhus eller utomhus? När och hur framträder könsuppdelning vid lek på fritidshemmen? Vilken betydelse har miljön och omgivningens bemötande i barnens val av lek? Studien utgår från att lek är del av fritidshemmets uppdrag och en viktig komponent i barns liv och utveckling, och grundas på barnens egna val. Studien innehåller både kvalitativa och kvantitativa metoder i form av observationer och enkäter som genomförts med barn på två olika fritidshem med fokus på verksamhet utomhus, respektive inomhus. Resultatet analyseras utifrån begreppen genuskontrakt och performance, genom att lyfta studien med hjälp av de tre olika nivåerna som återskapar genus. De slutsatser som studien uppvisar är att barnen lever efter tydliga könsmönster som påverkar deras val. Även om miljön och de lekmaterial som fritidshemmen erbjuder är tillgängliga för alla barn så väljer de utifrån könstillhörighet och förväntningar. Även om barnen till viss del leker gemensamt präglas leken av könsroller. Det krävs ett aktivt pedagogiskt arbetssätt för att utmana och förändra, som till viss del handlar om delaktiga pedagoger som öppnar upp leken för alla.

Denna uppsats undersöker hur lärare i fritidshem uppfattar utomhusmiljöer för att främja barns generella lärande. Studien har utgått från två frågeställningar som handlar om arbetet med utomhuspedagogik på fritidshem samt miljöns betydelse för elevers lärande. För att få fram ett resultat har vi intervjuat fyra lärare i fritidshem som jobbar med utomhuspedagogik på ett eller annat sätt. För att analysera och diskutera resultatet har vi tagit hjälp av studentlitteratur, artiklar och avhandlingar.  Resultatet visar att utomhuspedagogik främjar elevers lärande och är bra för hälsan. Att varva utomhuspedagogik med inomhuspedagogik är den bästa pedagogiken för att eleverna lättare tar till sig ny kunskap.