Vi har valt detta ämne på grund av att vi som så många andra tror att pedagogerna bemöter barnen olika utifrån deras kön. Detta är något vi själva har erfarit under våra tidigare VFU-perioder (Verksamhetsförlagd utbildning) och arbetserfarenheter. Vi anser att barnens könsidentitet formas genom sociala samspel. Både föräldrar, pedagoger och samhället i sig har en bidragande faktor, detta är ofta något som sker omedvetet. I och med vår undersökning hoppas vi att vi kan öppna upp ögonen för några pedagoger. Vi vill även ta reda på hur de tänker angående detta ämne och hur de som pedagoger anser att de bemöter barnen och om detta överensstämmer med verkligheten. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka om pedagogerna på förskolor och fritidshem förstärker barnens könsroller genom sitt förhållningssätt. Metod: Vi har valt att använda oss av strukturerade observationer och kvalitativa intervjuer som metod. Underlaget bestod av sex observationer och lika många intervjuer, där vi granskade pedagogernas förhållningssätt. Resultat: Studien visar att flertalet av de pedagoger som medverkat i vår undersökning har olika förhållningssätt till pojkar respektive flickor. De mest tydliga skillnader vi såg var ändring i röstläge, kroppskontakt och att de omedvetet hade vissa förväntningar på könen. Nästan all personal i verksamheterna har teoretisk kunskap inom genusämnet men saknar den praktiska. I förskolan var pedagogerna mer medvetna om sitt förhållningssätt än de var på fritidshemmet. De praktiserade sin kunskap i högre grad och bemötte barnen mer jämlikt.

Syftet med studien är att undersöka pedagogers genusarbete och jämställdhetsarbete i fritidshemmet. Frågeställningarna är: Vilka mål med genusarbetet har pedagogerna? Hur arbetar  pedagogerna med det sociala beteendet utifrån könstillhörighet på fritidshemmet? Detta är en kvalitativ studie som vill belysa begreppet genus och dess viktiga betydelse kring jämställdsarbetet. Studien tar upp tre pedagogers syn och arbetssätt kring genus och jämställdhetsarbete på fritidshemmet, detta görs genom ostrukturerade enskilda intervjuer. Jag intervjuade tre pedagoger som arbetar på ett fritidshem i utkanten av Stockholm. Mitt resultat visar att en av pedagogerna har ett medvetet arbetssätt och metod i sitt genusarbete. Enligt pedagogernas svar i intervjuerna finns det inga direktiv från ledningen på skolan hur pedagogerna ska arbeta med genus praktiskt i verksamheten. Studien visar på behovet av mera medvetenhet och kunskap om genusarbete hos pedagogerna. Mer utbildning i ämnet kan hjälpa pedagogerna att bli medvetna om vad de själva har för förhållningssätt och hur den pedagogiska verksamheten påverkar flickor och pojkar ur ett genusperspektiv på fritidshemmet.

No description available.

Denna uppsats syftar till att studera några fritidspedagogers uppfattningar av sina arbetsuppgifter i klassrummet och deras syn på sin framtida roll. Inledningsvis i forskningsbakgrunden beskrivs fritidshemsverksamhetens historia, fritidspedagogsutbildningen samt fritidspedagogens inträde i skolan. Vidare i forskningsbakgrunden beskrivs fritidspedagogens syn på sin yrkesroll och deras huvudsakliga arbetsuppgifter samt samverkan med övriga yrkeskategorier inom skolans verksamhet. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem (5) fritidspedagoger har vi fått fram material som vi sedan analyserat samt diskuterat i förhållande till litteraturen. Vårt resultat visar på att våra respondenter är medvetna om vad de gör i klassrummet och de trycker på att läraren inte klarar sig utan fritidspedagogen då grupperna blir allt större. Våra respondenter menar även att det är de som besitter kunskaper gällande social kompetens och de praktisk/estetiska ämnena men de känner också en osäkerhet över sin framtida yrkesroll.

Syftet med studien var att beskriva och analysera några fritidspedagogers attityder kring användning av datorer i fritidshemmet. Avsikten var även att studera eventuella samband eller motsättningar mellan fritidspedagogernas attityder till datorer och den faktiska datorverksamheten i fritidshemmen. Med utgångspunkt i syftet beskrivs fritidspedagogernas attityder till datoranvändning samt hur datoranvändningen ser ut i de fritidshem de arbetar inom. Studien är uppbyggd på kvalitativ information utifrån intervjuer och i resultaten visade det sig att syfte, attityd och användning hör ihop när det gäller datoranvändning i fritidshemmen. Det framkom även att fritidspedagogernas attityder inte är avgörande för hur datoranvändningen genomförs i fritidshemsverksamheten. Slutligen framkom det att avsaknad av utbildning och kunskap kan vara orsak till att det ser så olika ut i fritidshemmen vad gäller datoranvändning. Fritidspedagogernas attityder kring datoranvändning är därmed inte helt avgörande för hur datorverksamheten ser ut i fritidshemmen.

The study aims to contribute knowledge about children's perceptions of the leisure-time as a learning environment. The study can be seen as an attempt to highlight the possible learning in the leisure-time, formally or informally.The study is based on two group interviews with a total of 11 children and was conducted by an interview guide with question areas to be discussed freely so that the children could give as full an answer as possible.Main results of the study show that children feel that they are staying at the leisure-time to get care when their parents are working and that they primarily associate the leisure-time with playing. The results show however that children feel that they learn things when participating in the leisure-time teaches controlled activities.It is possible to draw conclusions about the child actually experienced the leisure-time as a learning environment, but it can be difficult to identify when and how learning actually occurs. However, children do not perceive that there is learning while they play. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om barns uppfattningar av fritidshemmet som lärandemiljö. Studien kan alltså ses som ett försök i att lyfta fram ett eventuellt lärande i fritidshemmet, formellt eller informellt.Studien bygger på två gruppintervjuer med sammanlagt 11 barn och genomfördes utifrån en intervjuguide med frågeområden att diskuteras fritt så att barnen kunde ge så uttömmande svar som möjligt.Huvudsakliga resultat i arbetet visar att barn upplever att de vistas på fritids för att få omsorg när deras föräldrar arbetar och att de främst förknippar fritidhemmets med lek. Resultatet visar dock att barn upplever att de lär sig saker när de deltar i personalstyrda aktiviteter.Det går att dra slutsatser kring att barn faktiskt upplever fritidshemmet som en lärandemiljö men att det kan vara svårt att uppfatta när och hur lärandet egentligen sker. Dock upplever barn inte att det sker ett lärande när de leker.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur fritidslärare synliggör informellt lärande på fritidshem för elever, föräldrar och övriga pedagoger i skolan samt att bringa reda i om fritidslärare har informellt lärande med som grundtanke i den dagliga fritidshemsverksamheten. I arbetet ges en beskrivning av bakgrunden till fritidshemmets framväxt och litteraturstudier om tidigare forskning om informellt lärande. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats genom intervjuer med sex yrkesverksamma fritidslärare. I det resultat som uppdagades framgick svårigheten att synliggöra det omätbara informella lärandet för elever då stora barngrupper och liten personalstyrka ger mindre tid för framför allt det enskilda samtalet men även för samtal i mindre grupper. Det framgick även att fritidslärarna anser att en god föräldrakontakt genom dagliga samtal vid hämtning och lämning samt att närvara vid skolans föräldramöten är det mest betydelsefulla i synliggörandet av det informella lärandet för föräldrarna. Det blev även tydligt att fritidslärarna anser att de har svårt att synliggöra sin verksamhet och lärandet som sker där för andra lärarkolleger på skolan då de har liten gemensam tid. Sammantaget underströk samtliga fritidslärare vikten av deras närvaro i barngruppen och i att vara ett stöd i barnens lärande men att det behövs tid till detta. Alla fritidslärare betonade vikten av samtalets betydelse i detta arbete. De var även överens om betydelsen av att synliggöra det informella lärandet än mer och var medvetna om att de måste uppmärksamma detta mer i sitt arbete framför allt med barnen, men även för föräldrar och lärarkollegor.

Jaghar i denna undersökning intervjuat fem pedagoger i en fritidsverksamhet isyfte att få fördjupade kunskaper om och hur pedagoger påett fritidshem konstruerar ålder och kön. Fritidshemmet jag har valt ligger imellan Sverige och är en medel stor kommunal skola. Studiens utformning utgick från ettsocialkonstruktionistiskt perspektiv där jag använt mig av semistruktureradeintervjuer med tolkande ansats. Resultatet i undersökningen presenteras i relation till tidigareforskning där jag medanalyshjälpmedlet intersektionalitet undersöker samspelet mellan ålder och köni synen på människan. I analysen har fyra kärnkategorier utformatssom kan sammanfatta om och hur pedagoger på ettfritidshem konstruerar ålder och kön. Pedagogernas syn på ålder, pedagogernassyn på kön, pedagogernas syn på ålder och kön som ett samspel i interaktionensamt pedagogernas syn på strukturerna som skapar förutsättningar för mötet. Slutsatser för denna undersökning är att pedagogernatolkas konstruera ålder och kön som en normaliseringsprocessi utvecklingssyfte i formandet av identitet, en identitet som jag mer ser somen social identitet. Denna slutsats för mig tillbaka till mitt intresse fördenna undersökning, bekräftar pedagogen etthandlande hos ett barn i utvecklingssyfte för att utveckla en trygg identitet.Eller bekräftas ett stereotypt handlande som omedvetet ses som en nödvändigheti utvecklingen att skapa sig en identitet? Denna undersökning bidrar till attpåvisa att fritidshemmen är en viktig verksamhet där unga individersidentiteter formas.

ABSTRAKT Syftet med uppsatsen var att undersöka hur fritidslärare synliggör informellt lärande påfritidshem för elever, föräldrar och övriga pedagoger i skolan samt att bringa reda i omfritidslärare har informellt lärande med som grundtanke i den dagligafritidshemsverksamheten.I arbetet ges en beskrivning av bakgrunden till fritidshemmets framväxt ochlitteraturstudier om tidigare forskning om informellt lärande. Undersökningengenomfördes med en kvalitativ ansats genom intervjuer med sex yrkesverksammafritidslärare.I det resultat som uppdagades framgick svårigheten att synliggöra det omätbarainformella lärandet för elever då stora barngrupper och liten personalstyrka ger mindretid för framför allt det enskilda samtalet men även för samtal i mindre grupper. Detframgick även att fritidslärarna anser att en god föräldrakontakt genom dagliga samtalvid hämtning och lämning samt att närvara vid skolans föräldramöten är det mestbetydelsefulla i synliggörandet av det informella lärandet för föräldrarna. Det blev äventydligt att fritidslärarna anser att de har svårt att synliggöra sin verksamhet och lärandetsom sker där för andra lärarkolleger på skolan då de har liten gemensam tid.Sammantaget underströk samtliga fritidslärare vikten av deras närvaro i barngruppen ochi att vara ett stöd i barnens lärande men att det behövs tid till detta. Alla fritidslärarebetonade vikten av samtalets betydelse i detta arbete. De var även överens ombetydelsen av att synliggöra det informella lärandet än mer och var medvetna om att demåste uppmärksamma detta mer i sitt arbete framför allt med barnen, men även förföräldrar och lärarkollegor.

Mitt syfte med detta arbete är att belysa vad fritidspedagogik är och hur de olika skolverksamma yrkesgrupperna ser på begreppet. Jag har valt att använda mig av enkäter för att samla in material till detta arbete. Enkäterna delades ut till lärare, anställda på fritidshem och rektorer på fyra skolor. Fritidspedagogik är enligt litteraturen och även respondenterna baserad på lek men innefattar även styrda aktiviteter. Skolinspektionen och även många av respondenter anser att de styrda aktiviteterna behövs för att guida barnen men framförallt för att höja kvalitén på fritidshemmen. Många av respondenterna anser dock att de styrda aktiviteterna ska var valfria. Fritidspedagogik är en blandning av det formella och informella lärandet där den sociala kompetensen är i fokus. En fritidspedagog bör vara flexibel och lugn eftersom barngruppen varierar och aktiviteterna behöver ändras. Något som många av de anställda på fritidshem påpekade var att statusen på yrkesrollen behöver höjas. Detta kan ske genom att synliggöra sitt arbete både för föräldrarna men även i media. En tredjedel av alla tillfrågade som arbetar på fritidshem anser att deras åsikt är mindre värd. Lärarna i denna studie efterfrågade mer samarbete med fritidshemmen. Ett utvidgat samarbete skulle också öka förståelsen för de olika skolverksamma yrkesgrupperna.