Enligt skolverket (2014) har leken en central plats i fritidshemmets verksamhet och bidrar till att skapa meningsfullhet för eleverna. Barn leker för att bearbeta upplevelser och träna sig inför livet och de leker oavsett livssituation. Studiens syfte är att undersöka, beskriva och redovisa ett antal fritidspedagogers uppfattningar om fri lek inom fritidshemmets verksamhet. Denna uppsats är skriven utifrån kvalitativ metod med inspiration av den fenomenografiska metoden, där intervjuer har använts för att samla in data utifrån syfte och frågeställningar. I vår studie har vi intervjuat sju stycken fritidspedagoger, varav två intervjuer är gjorda via e-post. Resultatet visar att fritidspedagogerna anser att den fria leken är en viktig del av fritidshemmets verksamhet där barnen tränar sig på det sociala samspelet och tillsammans lär sig inför livet. / <p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

Det är viktigt med bra relationer då barnen behöver en trygg och säker miljö att både lära och utvecklas i. Syftet med arbetet är att beskriva pedagogers uppfattning om hur man skapar bra relationer på fritidshem. Uppsatsen är en fallstudie där vi blivit inspirerade att arbeta utifrån kvalitativ metod, där vi använt oss utav intervjuer för att samla information. I vår fallstudie har vi valt att fokusera oss på två fritidshem och gjort tre intervjuer. Resultatet visar fyra gemensamma teman, dessa teman är trivsel, samhörighet, relationer och samverkan. Sammanfattning av dessa teman är att trivsel handlar om trygghet och välbefinnande och grunden för detta är att det finns ordningsregler och tydliga riktlinjer på skolorna. Samhörighet kan vara gemensamma intressen och att man gör saker tillsammans med varandra. Relationer är en grund för att skolan ska uppfattas som trygg och säker, detta görs genom att pedagogerna arbetar över gränserna med andra avdelningar och barnen får på så vis möjlighet att skapa nya relationer. Samverkan ska ses som ett långsiktigt arbete, där pedagogerna har tydliga roller och gemensamma mål. / <p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

Studiens syfte är att genom kvalitativa intervjuer med fritidshemspersonalen från både Sverige och Tyskland undersöka deras uppfattningar om det praktiska arbetet med läxor på fritidshem och deras uppfattningar om läxor på fritidshem. Dess vidare ska undersökas vilka skillnader och likheter som finns i personalens uppfattningar av det praktiska arbetet med läxorna på fritidshem och uppfattningar om läxor på fritidshem i Sverige och Tyskland. För insamling av det empiriska materialet användes kvalitativa intervjuer med hjälp av en intervjuguide. Tolkningen av det empiriska materialet skedde med en fenomenografisk inspirerad analysmetod. Undersökningens resultat visar att det finns betydande skillnader i arbetssätten med läxor på fritidshemmen i Sverige och Tyskland. På det tyska fritidshemmet finns obligatorisk läxläsning för alla fritidshemsbarn. På det svenska fritidshemmet utförs läxor sällan och endast på elevernas initiativ. Undersökningen visar att fritidshemspersonalen i både Sverige och Tyskland anser att läxor inte ingår i deras och i fritidshemmets uppdrag. Personalen från båda länder instämmer att läxorna har eller åtminstone kan ha negativa effekter på barnens lek och välmående. Den svenska fritidshemspersonalen är dock nöjd med deras nuvarande arbetssätt med läxor på grund av dess frivillighet och ringa omfattning. Den tyska fritidshemspersonalen förespråkar däremot avskaffandet av läxor och vill ersätta dem med alternativa, lekfulla inlärningsmetoder på fritidshemmet. / <p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka villkoren för fritidspedagoger att arbeta med informations- och kommunikationsteknik (nedan förkortat IKT) på fritidshemmet med hjälp av en kvalitativ metod (intervjuer). Det teoretiska perspektiv som studien utgått ifrån är fenomenologi, och därav blev resultatet av min uppsats tre livsvärldar inom IKT som informanterna i studien konstruerade. Dessa tre livsvärldar blev motivation, förutsättningar och kunskap. De informanter som konstruerat dessa livsvärldar är 4 fritidspedagoger och 3 personer som har IKT-ansvar som en del av sina arbetsdagar. Resultatet visade att de tre kategorierna gick in i varandra, men tyngdpunkten låg ändå i kategorin motivation. Fritidspedagogers arbete med IKT är beroende av hur pass motiverade och drivna de är som pedagoger kring just fenomenet IKT. Att vissa förutsättningar saknas, som till exempel planeringstid eller kunskaper kring området, påverkar också i hur stor utsträckning pedagoger använder IKT. Slutsatsen blir därför att användandet av IKT på fritidshem beror dels på hur motiverade fritidspedagogerna är kring att söka kunskap och arbeta med IKT, dels på hur starkt motiverad ledningen på skolorna är med att arbeta med IKT. Det vill säga hur pass motiverade de olika yrkeskategorierna inom skolan är för att ge bra förutsättningar till fritidspedagoger för att kunna arbeta med IKT.

Leken har kommit att bli ett verktyg för lärare med uppgift att utveckla kunskaper hos eleverna på ett roligt sätt. Att leken ska vara kul, frivillig och fantasifull begränsas av synsättet att den ska lära eleverna en mängd viktiga och nyttiga kunskaper som kan behövas i vuxenlivet. Syftet med studien är att synliggöra olika lärarkategoriers uppfattningar om lek och vad den har för betydelse för elevernas utveckling. De frågor som ligger till grund förarbetet är:         Hur beskriver de olika lärarkategorierna begreppet lek?         Vad har leken för betydelse för elevernas utveckling enligt de olika lärarkategorierna?  Studien baseras på en bred lekteori och har genomförts med semistrukturerade intervjuer. Lärarna i studien har en komplex och mångsidig syn på lek som kan ses som ett hinder. Genom att samarbeta över verksamhetsgränserna och diskutera uppfattningar som är förgivettagna kan lärarkategorierna få en större förståelse för varandras arbete och det gemensamma uppdraget.

Under de senaste åren har en stor mängd nyanlända barn kommit till Sverige som flyktingar. En hel del har skrivits och debatterats kring hur det påverkar skolan. I denna uppsats har jag valt att undersöka hur fritidshemmen anpassar sin verksamhet för att hantera nyanlända elever samt hur de arbetar med trygghetsskapande och språkutveckling? Studien har gjorts genom intervjuer på två fritidsavdelningar på en skola i Stockholm som tagit emot nyanlända elever som inte talar svenska. Resultatet visar att fritidshemmet inte arbetat efter någon specifik modell. En modell som skulle kunna användas som grund i fritidshemmens arbete med nyanlända elever är STOP-modellen. / During the last years many new refugees have arrived in Sweden, many of these are children. In media there has been many debates on how this would affect the schools in general. In this thesis I have chosen to examine how the schools recreation centres adopt their operations to cope with the newly arrived pupils with a starting point in the official curriculum. The study is based on interviews at two school recreation centres in Stockholm who have received newly arrived pupils who do not speak Swedish. The result shows that the recreational centres have not really used any specific model to plan their operations. One model that could be used by the recreational centres and their work with newly arrived pupils is the so-called STOP-model.

<p>Vi har valt detta ämne på grund av att vi som så många andra tror att pedagogerna bemöter barnen olika utifrån deras kön. Detta är något vi själva har erfarit under våra tidigare VFU-perioder (Verksamhetsförlagd utbildning) och arbetserfarenheter. Vi anser att barnens könsidentitet formas genom sociala samspel. Både föräldrar, pedagoger och samhället i sig har en bidragande faktor, detta är ofta något som sker omedvetet. I och med vår undersökning hoppas vi att vi kan öppna upp ögonen för några pedagoger. Vi vill även ta reda på hur de tänker angående detta ämne och hur de som pedagoger anser att de bemöter barnen och om detta överensstämmer med verkligheten. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka om pedagogerna på förskolor och fritidshem förstärker barnens könsroller genom sitt förhållningssätt. Metod: Vi har valt att använda oss av strukturerade observationer och kvalitativa intervjuer som metod. Underlaget bestod av sex observationer och lika många intervjuer, där vi granskade pedagogernas förhållningssätt. Resultat: Studien visar att flertalet av de pedagoger som medverkat i vår undersökning har olika förhållningssätt till pojkar respektive flickor. De mest tydliga skillnader vi såg var ändring i röstläge, kroppskontakt och att de omedvetet hade vissa förväntningar på könen. Nästan all personal i verksamheterna har teoretisk kunskap inom genusämnet men saknar den praktiska. I förskolan var pedagogerna mer medvetna om sitt förhållningssätt än de var på fritidshemmet. De praktiserade sin kunskap i högre grad och bemötte barnen mer jämlikt.</p>

This study aims was to examine if working recreation instructors and the technical literature have the same or different outlook on when the grown ups should attend in children’s play, and what it is that separate them. The work method has been qualitative interviews. The number of interviewed recreation instructors is four. The study shows that the working recreation instructors that I have interviewed consider that it´s important to protect children´s freedom in there play without the grown up´s interference. The technical literatures however stress the importance of the grown up´s interference, but that it should be with respect for the children´s play.

Syftet med studien har varit att undersöka huruvida fritidshemslärares kompetens tas tillvara under barns raster under skoltid. För att få en bild av fritidshemslärarens inställning till att vara rastvakt samt vilket arbets- och förhållningssätt hon tillämpar har vi använt oss av enkäter som skickades ut till tolv skolor i Jönköpings kommun. Studien bygger på ett obundet slumpmässigt urval som innefattar fyrtio fritidshemslärare och fyriotre tidigarelärare. Genom att ställa fritidshemslärares arbete i relation till tidigarelärares har vi fått en bild av vad fritidshemslärare faktiskt utför för arbete under barns raster. I resultatet kan vi se att det finns skillnader mellan yrkeskategorierna då det handlar om inställning till arbetsuppgiften och även i frågor som rör tidfördelningen. Vi kan även se att fritidshemslärare och tidigarelärare arbetar lika ute på barns raster och förhåller sig lika till arbetsuppgiften.

Syftet med studien är att undersöka hur fem före detta fritidsbarn upplevde sin tid på fritids. De frågor jag ställer mig är vad som framträder i deras beskrivningar av tiden på fritidshem och vilken roll pedagogerna spelade för dem. Många barn går idag på fritids och det är därför intressant att veta hur verksamheten kan upplevas av dem som nyttjar den. Vad är betydelsefullt och positivt respektive negativt ur ett fritidsbarns perspektiv? Jag har använt mig utav kvalitativ forskningsintervju med inspiration av begreppet LifeStory för att ta del utav fem före detta fritidsbarns uppfattningar om fenomenet fritidshem. Resultatet visar att ungdomarna jag intervjuat på det stora hela har en positiv upplevelse av sin fritidstid. Kompisarna och det rika utbudet av aktiviteter samt möjligheten att själv få välja sysselsättning var de största fördelarna. Det som framträder som det mest negativa var då det inte fanns så många kamrater att leka med, till exempel sena eftermiddagar eller när barnen kommit upp i åldrarna och en större andel barn inte längre gick på fritids. Miljöns betydelse är stor visar det sig, både den inre och den yttre omgivningen. Pedagogerna spelade en viktig roll, där engagemang, omsorg och bemötande är nyckelord. De hade en fostrande funktion och lärde barnen hur man skall vara mot andra. Lärdomar på det sociala området är det intervjupersonerna främst ser att de fått med sig från sin fritidstid.