Syftet med min studie har varit att synliggöra tolkningen av begreppet lärande i fritidshemmet enligt fritidspersonal och barngrupp. I min studie har det framgått på att det finns såväl enade som splittrade meningar om vad lärande innebär för verksamheten. Exempelvis gällande synen på vilka aktiviteter som var av relevans för barnens inlärning. Det har visat sig att socialt samspel, miljö, praktisk-estetisk verksamhet och fysisk aktivitet låg till stor grund för lärandeprocessen. Vad som begränsar fritidslärarnas arbete med sin verksamhet i fritidshemmet är utrymme i form av tid och rum för aktiviteter. Fritidslärarnas arbete kan ibland uppfattas som mindre meningsfullt än de övriga skolformerna. Problemet med lokaler och tid är dock inget som barnen verkar ha lagt märke till, då de verkar trivas bra oavsett miljö så länge den sociala sfären är väl fungerande. Oavsett vilken aktivitet som ska genomföras så har det planerats av fritidshemspersonal. Fritidslärarnas utformning av aktiviteter och verksamheterna har sin utgångspunkt ur barnens önskemål (i den mån att det är rimligt och genomförbart), samt av aktuella styrdokument.Nyckelord: barns uppfattning om sin fritid, fritidslärares yrkesprofession, fritidsverksamhet, lek och lärande, lärande i fritidshem

Denna studie använder sig av fokusgrupper för att undersöka hur utrymmet för HBTQ-frågor förhandlas fram i de tre besökta skolornas fritidshem. Deltagarna diskuterar hur ett HBTQ-arbete kan se ut under fritidshemmens förutsättningar, vilka hinder som kan finnas samt kopplingarna mellan genus och sexualitet som deltagarna gör. Teorier om performativt kön och hegemonisk maskulinitet ligger till grund för tolkningarna som görs. I samtalen framkommer att HBTQ inte varit del av deltagarnas grundutbildning eller kompetensutveckling och att de inte heller ser det HBTQ-arbete som sker vid skolorna. I samtalen uttrycks också en tydlig polarisering mellan elever av utomnordisk härkomst och etniska svenskar. Denna polarisering föreslås av författaren vara ett sätt att försvara att verksamheten inte lyfter HBTQ-frågor då man genom passivitet positionerar sig som neutral och tolerant då man inte vill distansera vårdnadshavare med utomnordisk bakgrund som man antar skulle ifrågasätta att man lyfte ämnet.

Syftet med denna studie har varit att försöka nå fördjupad kunskap om hur fritidspedagoger uttrycker att de arbetar med och hanterar elevernas upplevelser och erfarenheter av dataspel samt om hur fritidspedagoger ser på användningen av IKT i fritidshemmet. Inledningsvis skickades en kvalitativ enkät till alla anställda fritidspedagoger i en kommun. 103 av 246 kontaktade fritidspedagoger svarade. Enkäten kompletterades med intervjuer av fyra respondenter. Studien visar att fritidshemmet är en arena där fritidspedagoger samtalar med eleverna om deras upplevelser och erfarenheter av dataspel. Det framkommer även att fritidspedagogers åsikter om elevernas användning av IKT påverkar i vilken grad IKT- verksamhet förekommer på fritidshemmet. En slutsats som dras av studien är att användandet av IKT-på fritidshem skiljer sig åt på grund av olika förutsättningar och fritidspedagogers personliga åsikter om IKT. En fritidspedagog som är intresserad av IKT tenderar att låta IKT ingå i verksamheten medan en fritidspedagog som är mer negativt inställd tenderar att inte låta eleverna tillämpa och använda sig av IKT inom fritidshemmet.

Syftet med undersökningen är att beskriva och förstå hur fritidspedagoger arbetar med systematiskt kvalitetsarbete på fritidshemmet. Det finns inte mycket forskning inom det här området och det behövs åtgärdas. Det står tydligt, både i Skollagen (2010) och i vår läroplan, Lgr 11, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011b), att det är något som alla ska göra som är verksamma inom skolan/fritidshemmets värld. Därför är det intressant att se hur det ser ut i verkligheten. Har det blivit lättare efter förtydligandet i Skollagen (2010) när det gäller det systematiska kvalitetsarbetet på fritidshemmen? Undersökningsmetoden är kvalitativ och har en hermeneutisk ansats. Det har passat undersökning bäst att ha en blandning av struktrerade/semisttrukturerade intervjuer. Intervjuerna har skett med nio fritidspedagoger som arbetar på fritidshem i södra Sverige. Efter intervjuerna har den insamlade datan analyserats med hjälp av två teorier; ramfaktorteorin samt struktureringsteorin. Tidigare forskning och rådande styrdokument har även använts i analysen. Undersökningen har visat att det inte är många fritidspedagoger som arbetar med systematiskt kvalitetsarbete och att det till stor grad beror på okunskap, tidsbrist och bristande stöd från rektorerna. Sammanfattningsvis kan vi se att det behövs mer kunskap, stöd från rektorn, tid och delaktighet av alla i arbetslaget för att det systematiska kvalitetsarbetet ska fungera fullt ut på fritidshemmen.

Vår studie har som syfte att se hur fritidslärare använder sig av sin skolgård och om det som sker på skolgården främst är fri lek eller planerade aktiviteter. Syftet med studien var även att undersöka ifall det går att motivera eleverna till att spendera mer tid utomhus och hur fritidslärarna i så fall går till väga. I studien används en kvalitativ undersökningsmetod genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma fritidspedagoger på olika skolor i den aktuella kommunen. Våra resultat analyserades med hjälp av tre olika teorier: ramfaktorteorin, motivationsteorin och den sociokulturella teorin och även med hjälp av tidigare forskning.   Studien visar att de fritidspedagoger som ingick i vår undersökning är nöjda med den tid som spenderas utomhus, dock saknas tid och resurser till att deltaga i så stor utsträckning som de skulle vilja i elevernas lek. Skolgården används till största del som ett rum som kompletterar fritidshemmets inomhusmiljö. Studien visar att det finns svårigheter med att motivera eleverna till att leka utomhus, om eleverna inte vill själva, men att det till en stor grad inte verkar behövas då eleverna själva vill leka på skolgården. Det resultat som framkommer är att skolgården först och främst används som en organisatorisk lösning, då det är för få lokaler och för stora barngrupper. Resultatet visar även att fostransuppdraget fortfarande finns kvar på fritidshemmet och genom elevernas lek på skolgården så fostras de till att bli samhällsmedborgare. Vårt sammanfattande resultat visar att skolgården inte används för elevernas skull.

Under en period har Sverige tagit emot många nya samhällsmedborgare. Det medför att ett stort antal barn och ungdomar kommer till grundskolan och ska hitta sin roll i den svenska skolan. Med denna studie vill jag ta reda på hur lärarna i fritidshem uppfattar sin egen praktik när det gäller integration, men även hur nyanlända elever uppfattar fritidshemmet. Studien utgår från fenomenologin och genomförs med hjälp av den kvalitativa metoden fokusgruppsintervjuv samt genomförda samtalspromenader. I studien har nio lärare i fritidshem deltagit samt fem elever. Resultatet visar att interkulturellt förhållningsätt på fritidshemmet kan ha betydelse för nyanlända elevers möjlighet att lyckas i skolan. Utifrån lärares uppfattningar i fritidshem och elevers berättelser samt med stöd av tidigare forskning, visar studien att fritidshemmets praktik utvecklar språk och demokratiska värden.

Elever skall oavsett olikheter känna sig inkluderade i fritidshemsverksamheten. Elever med autism som finner utmaningar i det sociala samspelet är de som hamnar utanför. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i fritidshem arbetar med AST-elever för att de ska inkluderas i fritidshemsverksamheten. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra lärare från fyra olika fritidshem, val av respondenter skedde genom bekvämlighetsurval. Resultatet bearbetades utifrån en tematisk analys. Resultatet visar att respondenterna var eniga om att resurser krävs för en inkluderande fritidsverksamhet och att arbetet bör utgå från elevens behov och förmåga. Respondenterna försöker arbeta inkluderande i den mån de går för att utveckla elevernas sociala samspel. Det finns brister som påverkar deras inkluderingsarbete, exempelvis har de inte tillgång till resurser som specialpedagoger, lärarassistenter med mer, då sådana enbart återfinns i den obligatoriska skolan. Trots medvetenhet kring arbetssätt, som att inkludera övriga elever i gruppen, placera ut scheman till samtliga elever och använda sig av olika hjälpmedel, anser lärare i fritidshem att ifall de ska kunna arbeta förebyggande behövs både kunskap och utbildning om AST. Detta för att arbetet ska fortgå efter elevens behov och förutsättningar.

Studiens syfte är att synliggöra hur sex lärare i fritidshem resonerar om läsfrämjande arbete på fritidshemmet. Frågeställningarna som har utformats utifrån syftet och som använts i studien är; Bedriver lärarna i fritidshemmet ett läsfrämjande arbete och vad anser de att detta syftar till? Använder lärarna i fritidshemmet några strategier för ett läsfrämjande arbete och i så fall vilka? Anser lärarna i fritidshemmet att det finns utmaningar och möjligheter för att arbeta läsfrämjande i fritidshemmet och i så fall vilka är dessa? För att samla in data användes kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Sociokulturell teori ligger till grund för analys av insamlade data. Fyra av informanterna beskriver sig bedriva ett medvetet läsfrämjande arbete på fritidshemmet. Informanterna beskriver att läsfrämjande arbete syftar till att skapa återhämtning, motivera till läsning samt bidra med läsutveckling. Alla informanter beskriver sig använda varierande strategier. De strategier som beskrivs användas är utformandet av en läsfrämjande miljö, samtal om litteratur och texter mellan elever och lärare, analoga böcker, digitala verktyg och användandet av biblioteket. Fem av informanterna beskriver att det finns utmaningar. De utmaningar informanterna beskriver är att arbeta med stora barngruppers varierande intressen och behov, att bemöta, motivera samt utmana eleverna samt stödja flerspråkiga elever. Alla informanter beskriver att det finns möjligheter på fritidshemmet att arbeta läsfrämjande. Informanterna beskriver läsande förebilder, digitala verktyg samt att utgå från både elevers behov och intressen som möjligheter för ett läsfrämjande arbete på fritidshemmet.

Detta arbete syftar till att undersöka hur personal i fritidshemmet beskriver arbetet eller användandet av digitala spel i verksamheten. Arbetet utgår ifrån intervjuer med personal i fritidshemmet och jag använder mig av kritisk diskursanalys för att bearbeta det material jag har fått in. Målet är att undersöka vilka faktorer som personalen lyfter fram som viktiga för ett givande arbete med digitala spel. Jag fann att personalen återkom till tre faktorer som stod ut – ålder på personalen, spelens innehåll och personalens egna intresse. Från min analys så drog jag slutsatsen att dessa tre faktorer har en dialektal relation till varandra.

Syftet med min studie är att undersöka hur lärare i fritidshem uppfattar anpassningar som de gör i sitt arbete för att främja inkludering av barn i behov av särskilt stöd. men också att undersöka vilka hinder och möjligheter de uppfattar i arbetet med inkludering. Det är en kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats då studien handlar om att få fram just uppfattningar i ämnet. Jag valde semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod som efter genomförandet genomgått en kvalitativ analys som lämpar sig för fenomenografiska studier. I resultatet framkommer tre kategorier som beskriver de olika uppfattningar lärarna i fritidshem uttrycker i sina intervjuer. De handlar om individuellt, strukturellt och relationellt inriktade anpassningar som görs för att främja inkludering. De individuella anpassningarna kretsar kring det enskilda barnet. För att möta dess behov gör kompenserande insatser. Anpassningar görs ofta utifrån diagnoser eller kartläggningar av det enskilda barnet. De strukturella anpassningarna betonar verksamhetens struktur och upplägg och elevens behov som uppstår i mötet med fritidshemmet. Här görs anpassningar i verksamheten utifrån vilka förutsättningar som skapas för att motverka svårigheter. De relationella anpassningarna berör att alla barn ska få en god och likvärdig pedagogisk miljö. Verksamheten ska vara trygg och välkomnande för alla barn samt främja delaktighet och social gemenskap.