Denna studie undersöker, via ett experiment, om musik stödjer inlärning av Tecken som Alternativ och/eller Kompletterande Kommunikation. Människor kommunicerar på olika sätt och musik kan vara motivation för lärande. I Förenta Nationernas Konvention om rättigheter för människor med funktionsnedsättning står det om rätten till kommunikation. Människor med intellektuell funktionsnedsättning behöver ofta stöd av omgivningen i sin kommunikations- och språkutveckling. Deltagarna i studien var vuxna med nära relation till personer med intellektuell funktionsnedsättning som använder eller behöver tecken som alternativ och/eller komplement för sin kommunikation. Deltagarna (40 stycken) var indelade i fyra grupper. Grupperna tilldelades slumpvis fyra olika betingelser: musik eller inte respektive känd eller okänd sång. Sammanlagt genomfördes tre tester av teckenkunskaperna av 20 olika tecken. Testerna genomfördes vid tre tillfällen utspritt över fem veckor. Resultatet visade att deltagarna som för sin inlärning av tecken fått stöd av musik kunde flest tecken efter fem veckor. I studien ges en bakgrund till begreppen musik och musikterapi, kommunikation och språk samt forskning och diskussion av dessa begrepp. Studien ger även förslag på framtida forskningsfrågor inom ämnet. / This study examines, through an experiment, if music supports the learning of manual signs. People communicate in different ways and music can be motivation for learning. In the United Nations Convention on the Rights of Persons with Disabilities one can read about the right to communication. People with intellectual disabilities often need the support from the environment in their communication and language development. The participants were adults with close relation to people with intellectual disabilities who use or need manual signs as an augmentation and/or an alternative to their communication. The participants (40 in all) were divided into four groups. The groups were randomly assigned to four different conditions: music or not each condition with known or unknown song. In total, in three tests the skills of manual signs of 20 different signs were investigated. The tests were performed three times spread over five weeks. The results showed that participants in their learning of manual signs supported by music had retained most manual signs after five weeks. The study provides a background to the concepts of music and music therapy, communication and language, as well as research and discussion of these concepts. The study also provides suggestions for future research issues in the subject.

Denna studie undersöker om/hur genusmönster produceras i det verbala språket inom musikundervisning, ledd av musikterapeut, i grundsärskolans träningsinriktning. Undersökningen utgår från forskningsfynd gällande pedagogers reproducerande av genusmönster inom området skola och förskola och ämnar undersöka de av dessa fynd som faller inom ramen för den verbala kommunikationen inom kontexten musikundervisning i grundsärskolans träningsinriktning. Fem lektioner i fem klasser/grupper fördelade på tre musikterapeuter har studerats. Sammanlagt 23 elever, 9 flickor och 14 pojkar finns med i materialet. Lektionerna filmades och utskrifter av lektionerna skrevs, utifrån vilka analysen gjordes. Resultatet indikerar att samma genusmönster som observerats i tidigare forskning gällande förskola och grundskola endast observeras i enstaka delar av materialet samt att vissa genusmönster försvinner och andra förändras vilket indikerar att elever inom ramen för musikundervisning i grundsärskolans träningsinriktning befinner sig i en annorlunda kontext vad gäller genus än barn i förskola och grundskola. / This study investigates how gender is reproduced concerning verbal communication within music lessons led by music therapists in compulsory school for children with severe learning impairments. The study is based on earlier research regarding teachers reproduction of gender patterns within pree school and compulsory school, and aims to examine whether similar productions of gender patterns can be foundconcerning verbal communication in the context of compulsory school for children with severe learning impairments. Five lessons in five classes/groups conducted by three music therapists were included in the material. 23 pupils, 9 girls and 14 boys participated. The lessons were video recorded and transcripts were made of each lesson out of which the analyses were made. The result suggests that patterns similar to those observed in earlier research could only be observed in small parts of the material and that some of the gender patterns are not visible and others are different which suggests that pupils within the music education in compulsory school for children with severe learning impairments are situated in a different context regarding gender than children in preschool and compulsory school.

Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur diskussionerna kring avskaffandet eller behållandet av särskolan som skolform i relation till Carlbeck-kommitténs arbete har förts i Lärarförbundets (LF) tidningar. Studien ingår i forskningsprojektet From Salamanca to PISA. The professionalizations of special needs educators since 1990 from a comparative perspective. Projektet bedrivs i Stockholms universitets regi, lett av Wieland Wermke och Gabriella Höstfält.  Arbetet bygger på en kvalitativ innehållsanalys av artiklar från fackliga tidskrifter. Det empiriska materialet utgörs dels av artiklar i Lärarförbundets tidskrifter Specialpedagogen och Specialpedagogik och dels av Carlbeck-kommitténs del-, och slutbetänkande. I arbetets historiska bakgrund och forskningsöversikt identifieras två historiska spår gällande synen på organisation av undervisning för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Arbetets resultat påvisar att dessa historiska spår även fortlöper under den studerade tidsperioden. Vidare visar resultatet en tydlig avsaknad av engagemang i frågan om skolformens existens från professionen och fackliga företrädare. Möjliga orsaker till detta presenteras i diskussionsdelen. Studiens resultat indikerar hur särskolan blivit en säkerhetsventil för att avlasta den starkare målstyrda grundskolan. En av de slutsatser som framkommer i arbetets diskussion är att Carlbeck-kommitténs arbete utgjorde ett försök att föra samman Salamancadeklarationens tanke om en skola för alla med PISA:s mer målinriktade intention. / The aim of this study is to develop knowledge of how the discussions about the abolition or retention of special school in relation to the Carlbeck Committee have been conducted in the Swedish Teachers' Association's (LF) magazines. The study is part of the research project From Salamanca to PISA. The professionalizations of special needs educators since 1990 from a comparative perspective . The project is run under the auspices of Stockholm University, led by Wieland Wermke and Gabriella Höstfält.  This study is based on a qualitative content analysis of articles from LF member magazines. The empirical material consists partly of articles in LF member magazines Specialpedagogen and Specialpedagogik and partly of the Carlbeck Committee's partial and final report. In this study's historical background and research overview, two historical traces are identified regarding the view of the organization of teaching for students with intellectual disabilities. The results of the study show that these historical traces also continue during the studied period. Furthermore, the results show a clear lack of commitment to the issue of the existence of special schools for students with intellectual disability from the profession and union representatives. Possible reasons for this are presented in the discussion section. The results of the study indicate how the special school has become a safety valve to relieve the stronger goal-oriented primary school. One of the conclusions that emerges in the discussion of the work is that the work of the Carlbeck Committee was an attempt to bring together the Salamanca declaration's idea of a school for all with PISA's more goal-oriented intention. / From Salamanca to PISA. The professionalizations of special needs educators since 1990 from a comparative perspective .