Spelling suggestions: "subject:"funktionsnedsatẗttning"" "subject:"funktionsnedsattättning""
1 |
Omvårdnad av patienter med demenssjukdom på sjukhus : Sjuksköterskors perspektiv - en systematisk litteraturstudieYakob, Maysam, Jonsson, Marie January 2017 (has links)
Bakgrund: Demenssjukdom beror på kognitiv svikt i hjärnan, är kronisk och en av de mest snabbväxande sjukdomarna i Sverige. Problem: Utifrån patienters och närståendes perspektiv uppstår olika hinder när patienter med demenssjukdom vårdas på sjukhus. Dessa patienter har kognitiva och beteendemässiga symtom som kan förvärras i samband med sjukhusvård då dessa patienter hamnar i en obekant miljö och deras behov inte blir tillgodosedda. Det ställs högre krav på sjukvården då dessa patienter har ett större vårdbehov än andra. Syfte: Att beskriva vad som påverkar sjuksköterskors upplevelser i vårdandet av patienter med demenssjukdom på sjukhus. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultat: Det framkom två huvudteman (hämmande- och främjande aspekter i vårdandet) och sju subteman (brist på tid, fysiska miljön, brist på kommunikation och förståelse, brist på kunskap och utbildning, att bekräfta patienten genom beröring och närvaro, att vårda patienten genom engagemang samt att skapa förtroende i en vårdrelation) för att beskriva sjuksköterskors upplevelser i vårdandet av patienter med demenssjukdom på sjukhus. Slutsats: Att öka kunskaper om demenssjukdomar hos sjuksköterskor, anpassa sjukhusmiljön för dessa patienter, ägna mer tid till dem samt förbättra kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter kan bidra till bättre vård. Nyckelord: kognitiv funktionsnedsättning, kommunikation, sjukhusmiljö, sjuksköterskors upplevelser, vårdande.
|
2 |
Mellan gymnasiesärskolan och framtiden som vuxen : En kritisk studie av gymnasiesärskolans utbildningsinsatser för att utveckla elevers självständighet och delaktighet inför ett framtidan vuxenlivFröjd, Catrine January 2019 (has links)
The purpose of this study is to describe how staff at the upper secondary school's national pro- grams prepare their students for their upcoming adult life. What didactic and subject-related resources do they use in the process towards the pupils' independent adult life and how in- volved are the pupils in the transition to adulthood and future employment. My hope with this study is to contribute with knowledge about possible ways to support the students during their studies and the transition to adulthood. The study is based on qualitative interviews with four teachers, a study and vocational coun- selor and a work consultant who works at the upper secondary school. The study has its theo- retical starting point in a didactic perspective and in a relational perspective. These perspec- tives are intertwined in the analysis, as the informants in the study integrate both perspectives as mutually interacting aspects of learning. As an analytical method, meaning coding has been used and the answers are presented in five themes: how teachers vary their teaching, inde- pendence, collaboration, participation and influence and leisure time. The result shows that the staff at the upper secondary school work in a conscious manner to make the pupils as independent and involved as possible in the process towards adulthood. The staff collaborates with various actors who can support the pupil when it comes to employ- ment after graduation. In previous studies that I use in the study's research overview, on the other hand, shows that the group of people with intellectual disability does not feel that they have participated and had influence in their process towards adult life. This group should be given the opportunity to prepare for what the labor market demands, but when they make their choice to the upper secondary school they are referred to a limited number of programs. In or- der for students to achieve social justice and be able to establish themselves in the labor mar- ket, employers need to see them as a resource. Today, only 22% of those who have an intel- lectual disability are established in the labor market. Thus, cooperation during the high school years is not enough, it needs more efforts.
|
3 |
Matematiksvårigheter och diagnosen ADHD : En komplexitet i flera dimensionerSikström, Maria January 2019 (has links)
Denna studie är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som syftar till att undersöka hur åtta speciallärare från olika delar av Mellansverige ser på svårigheter som elever med diagnosen ADHD kan möta i matematik. Studien har fokus i tre huvudfrågor: Vad speciallärare identifierar för svårigheter, hur man förklarar dem och vilka anpassningar som speciallärarna medverkar i. Studien visar att matematiksvårigheter är ett komplext kunskapsfält, och att det kan finnas många dimensioner av svårigheter för elever som även har diagnosen ADHD. Det är därför av vikt att se på svårigheter utifrån såväl medicinska/neurologiska, psykologiska, sociologiska och didaktiska förklaringsbilder. Studien visade att eleverna med diagnosen ADHD kan möta flera utmaningar i matematik utifrån svårigheter kring uppmärksamhet och koncentration, men också semantisk språkförståelse, arbetsminne, uppgifter i flera tankeled, motivation, relationer och en begränsad tilltro till sin egen förmåga.
|
4 |
En lagom lätt text, det är så lagom lätt! : En kvalitativ undersökning av tio elevers textrörlighet inför texter från 8 SIDORBredhe, Anna January 2016 (has links)
Myndigheten för tillgängliga medier ger ut tidningen 8 SIDOR med nyheter på lättläst svenska, som riktar sig till alla med lässvårigheter. Uppsatsens syfte är att ta reda på om läsare i målgruppen och skribenter till texter i tidningen har samma syn på vad som är en lättläst och begriplig text, och vad de tycker förenklar och försvårar en text. Tio elever i årskurs 7-8 i grundsärskolan och grundskolan har fått samtala i tre fokusgrupper om tre texter från tidningens webbsida. Samtalen har analyserats utifrån begreppet textrörlighet, som är ett verktyg som analyserar läsarens relation till texten. Textrörlighet delas upp i textbaserad rörlighet, rörlighet utåt och interaktiv rörlighet. De två journalister som har skrivit texterna har intervjuats om begreppet lättläst, mottagaranpassning och texterna. I många fall resonerar elever och journalister lika, men eleverna önskar tydligare rubriker och i viss mån ämnen som är mer anpassade till dem själva. Det som fungerar bäst för elevernas textbaserade rörlighet är när texten är logiskt uppbyggd och har lagom svåra ord samt en välvald bild. För textrörligheten utåt fungerar det bäst när eleverna har intresse och förkunskaper i ämnet. Den interaktiva rörligheten fungerar inte särskilt bra inför någon av texterna, vilket kan bero på ovana vid att läsa tidningsartiklar och/eller ovana vid att reflektera över texter. Slutsatsen är att en tydlig mottagaranpassning är viktig och ger resultat, men är svår att genomföra när tidningen har ett stort urval av ämnen och många olika målgrupper.
|
5 |
Vad är en tillgänglig bostad? : En studie om funktionsanpassning i en bostad / What is an availble housing? : A study of functional adaption in a homeLindström, Lisa, Lätt, Julia January 2017 (has links)
Många människor lever idag med någon form av rörelsenedsättning. Att planera en bostad bör till stor del handla om tillgänglighet och användbarhet där alla människor ska kunna leva på lika villkor oavsett behov. Det här arbetet undersöker om de lagar och regler som redan finns angående tillgänglighetsanpassning är tillräckliga och vad som krävs utöver detta med fokus på entré, badrum, kök samt brukarens sovrum.
|
6 |
Sångundervisning med variation : Om sångpedagogers undervisning för personer med intellektuell funktionsnedsättningKrusevall, Rebecka January 2021 (has links)
Utgångspunkten för denna undersökning är att få fördjupande kunskaper om sångundervisning för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Tidigare forskning visar att personer med intellektuell funktionsnedsättning kan behöva längre tid för inlärning vid musikundervisning och att anpassningar kan behöva göras utifrån personens individuella förutsättningar. Syftet är undersöka hur sångpedagoger arbetar med sång och kör för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fyra verksamma sångpedagoger. Resultatet visar att sångpedagogerna ser att målet är att eleverna ska utvecklas musikaliskt, men att det också förekommer att de ser målet mer musikterapeutiskt. Det visar att de använder metodik och arbetssätt som de själva utvecklat genom att testa sig fram och att det finns pedagogiska utmaningar som rör elevernas koncentration och fokus, tid för lektioner, att hitta fungerande kommunikation och att lägga undervisningen på rätt nivå. Ett par av sångpedagogerna upplever att de ser karakteristiska röstkvalitéer hos en del personer med Downs syndrom, vilket påverkar artikulationen.
|
7 |
Daglig verksamhet enligt LSS : Hur resonerar ett antal deltagare med intellektuella funktionsnedsättningar kring sitt arbete?Halldin Lööw, Johanna, Wikström, Lina January 2013 (has links)
This essay aims to examine the meaning work at daily activity centers gives people with intellectual disabilities and the questions these people consider necessary to ask in quality surveys. This has been done by interviews with twelve respondents in various daily activitiy centers within a private care company in the Stockholm area. The theories that has been used to analyze the empirical data is SOC - sence of coherence, stigma and empowerment. The result shows that the meaning of daily activity is to create and maintain social contacts, feeling important and needed by others and an opportunity to feel “normal” and like everybody else. Furthermore, the results show that the possibility of self-determination, the fellowship with personal and other participants and to have tasks with moderate severity are necessary questions to ask in quality surveys. Another result shows that the respondents are aware that the absence of salary differs a regular job from work in a daily activity center.
|
8 |
Hjälpande makt : En studie om uppdraget som god man / Helping power : A studie about guardianshipOlofsson, Elina, Olsson, Jennie January 2015 (has links)
This study illustrates how the power relation between the trustee and principals are experienced and maintained in proportion to the missions design. The main focus lies on understanding of how trustee perceives and applies the mission`s cornerstones and how power can be expressed in the relationship between trustees and principals. Nine semi-structured interviews were conducted with trustees whose principals were mentally disabled. The interviews were then analyzed with the support of Foucault's concept of discipline, knowledge, control, surveillance and reward/punishment and Tilly's theory of persistent inequality We have obtained an understanding of the complexity of the assignment regarding the mission`s cornerstones who goes into every other, and all respondents agreed that the cornerstones should be considered as a whole. We concluded that the trustee on the basis of the mission's design possesses a power that is necessary and important to have regarding the relation to his principal and its social network. Half of the trustees were well aware of the power they possess; however, all agreed that power is a negatively charged word that not necessarily needs to be operated in the guardianship. We could, based on empirical data, see that the power is used in various ways, both directly and indirectly against their principals and its social networks.
|
9 |
Att balansera i gråzoner : En kvalitativ studie av personals upplevelse av självbestämmande för brukare inom Bostad med särskild service / Balancing in grey areas : A qualitative study of staff ́s experience of self-determination within housing with special serviceÖhrling, Sanna, Eriksson, Ellinor January 2022 (has links)
The purpose of this study was to increase knowledge of how staff within housing with special service handled the space between providing self- determination and help and the power that follows with the professional assignment. The study used a qualitative method with semi-structured interviews with seven interviewees, who work as care professionals in three municipalities in the south of Sweden. The study had a hermeneutic approach with the purpose of finding out the experiences of the care professionals. The method of the analysis was thematic and based on theories of power and empowerment. The study results were also analyzed in relation to earlier studies in the field. The result showed that the care professionals had a consistent view upon self-determination and what this means for the users. Furthermore, the study illustrates the complex experience for the staff around individuals with intellectual disabilities of self-determination and how this is challenged by the relationship with responsibility to ensure the health of the users. Despite guidelines and the LSS-law the staff experience is that theory and practice sometimes is far apart due to different factors, which makes is more difficult to provide an accurate self-determination for the users in their everyday life.
|
10 |
UTRYMNINGSSÄKERHET I STATLIGA BYGGNADSMINNEN : För personer med funktionsnedsättningSödergren, Gabriella, Lundin, Isabelle January 2016 (has links)
Background: Historical buildings in Sweden with the highest value of cultural heritage are administrated by the state and are protected by the directive SFS 2013:588. Also there are laws which demands that all public buildings which are administrated by the government should be accessible for everyone, with or without disabilities. This law also demands that in case of fire all visitors should be able to evacuate safely, including people with disabilities. This may be problematic to achieve without damaging the cultural value. Aim: The aim of this work is therefore to investigate a safe way for people with disabilities to evacuate in case of fire in buildings with high cultural value in Sweden, which are administrated by the state, with focus on the technical solutions. The aim is also to investigate improvement measures for the studied buildings and the laws in Sweden regarding the subject. Method: This work in bases on a literature study and a case study. The purpose of the literature study was to identify the previous studies and background information which was needed to find solutions to the problem. The case study were constructed to see how technical solutions are incorporated in actual buildings, but also to see how the evacuation can improve. Results: The work shows that all buildings in the case study has a sufficient evacuation plan for people with disabilities, but could be improved especially for people with visual disabilities without destroying the cultural heritage. Conclusion: One conclusion is that the focus often lies on technical solutions to make it possible for people with mobility impairments to evacuate, but the needs of people with visual disabilities are often overlooked. Therefore the laws regarding the subject should clarified that all people with disabilities also should have the same possibility to evacuate safety. Another conclusion is that it is possible to implement technical solutions in historical buildings without significantly destroying the cultural value. However, more research is required to develop new and improved solutions for these type of buildings.
|
Page generated in 0.1157 seconds