Abstract The aim of this study is to contribute knowledge of guardian´s experience of having a child in compulsory- and upper secondary school for learning disabilities. Research questions: How do guardians describe their lived experience of the phenomenon of having a child placed in the compulsory- and upper secondary school for learning disabilities? How do guardians describe the relationship between home and school? Research indicates a multifaceted complexity characterized by high level of stress among guardians of children diagnosed with intellectual disabilities (ID). Attitudes from the society in whole towards people with ID have a major impact. My study has a phenomenologically inspired approach, that aims to access and understand the phenomenon by addressing the source, the guardians. I have interviewed three guardians and learned stories from their existential worlds. They show faith in school, but also anxiety from complex situations that they are faced with. It is important that teachers in schools for pupils with ID are aware of these feelings when meeting the guardians, since they are important to build good cooperative relationships between school and home. Successfulness is based on good relationships and for this to occur, an understanding of the situations of the guardians is required. Keywords cumpulsory school for learning disabilities, upper secondary school for learning disabilities, guardians, phenomenology, lived experience, relationship between home and school, intellectual disability, ID. / Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om vårdnadshavares levda erfarenhet av att ha ett barn i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Forskningsfrågor: Hur beskriver vårdnadshavare sin levda erfarenhet av fenomenet att ha sitt barn placerat i grundsärskolan och gymnasiesärskolan? Hur beskriver vårdnadshavare relationen mellan hem och skola? Forskning visar på en mångfasetterad komplexitet som kännetecknas av en hög stressnivå hos vårdnadshavare till barn med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Omgivningens inställning till personer med IF har stor påverkan. Min studie har en fenomenologiskt inspirerad ansats vilket syftar till att förstå fenomenet genom att gå till källan, vårdnadshavarna. Jag har intervjuat tre vårdnadshavare och tagit del av berättelser från deras livsvärldar. I deras berättelser visar sig en tillit till skolan men också starka känslor i form av oro, frustration och komplexa situationer att förhålla sig till. Detta tolkar jag som en form av stress. Dessa känslor och erfarenheter behöver speciallärare i grundsärskolan och gymnasiesärskolan vara medvetna om i mötet med vårdnadshavare. Dessa möten är en viktig komponent som bygger samarbetet mellan hem och skola. Ett bra samarbete grundar sig i goda relationer och för att dessa ska uppstå krävs en förståelse för vårdnadshavarens situation. Nyckelord Grundsärskola, gymnasiesärskola, vårdnadshavare, fenomenologi, levda erfarenheter, relation mellan hem och skola, intellektuell funktionsnedsättning, IF.

Syftet med denna studie är att beskriva lärare och klassassistenters erfarenheter av TAKK som kommunikativt stöd för elever i grundsärskolan. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tre lärare och två klassassistenter, som i sin profession praktiserade TAKK i interaktion med eleverna. Som teoretisk utgångspunkt för metodval och analysbearbetning har inspiration och begrepp från det sociokulturella, samt det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (KoRP) inhämtats. Det sammantagna resultatet visar att lärarna och klassassistenterna beskrev TAKK som en kommunikativ, medierande resurs som gynnade elevernas kommunikation och interaktion med omgivningen, vilket av deltagarna ansågs vara grunden för kommunikativ och social delaktighet, samt grunden för elevernas lärande. Som artefakt ansågs TAKK övervägande innebära fördelar och möjligheter för elevernas kommunikation, delaktighet och lärande. TAKK praktiserades från och till under skoldagen, mestadels i formella kontexter i relation till lärare och klassassistenter. Spontant tecknande bland eleverna var inte vanligt förekommande. Lärare och klassassistenter hade tilltro till sin förmåga att kunna tillgodose elevernas kommunikativa behov och ansåg sig anpassa sitt tecknande utefter dessa. TAKK användes i verksamheterna tillsammans med andra alternativa AKK- redskap, vilka var under utvecklande i verksamheterna. Min förhoppning är att studien kommer bidra med större kunskap och ökad medvetenhet gällande TAKK i grundsärskolan. / The aim of this study is to describe teacher and class-assistents experiences of Keyword Signing (KWS) as communicative support for pupils in compulsory school for learning disabilities. Data were collected through semi-structured interviews with three teachers and two class-assistents, who in their profession used KWS in interaction with the pupils. The theoretical framework is founded on inspiration and theoretical concepts from both the sociocultural perspective as well from the communicative relationshiporiented perspective. The total result from this study shows that teachers and class-assistents described KWS as a communicative mediated resource that favored the pupil’s communication and interaction with the surroundings, as from the participant´s point of view is elementary for communicative and social participation, and learning. Over all the interviewed considered that KWS as an artefact was contributing advantages and possibilities concerning the pupils communication, participation and learning. KWS was practiced on daily basis during the schooldays, mostly in formal contexts in relation to teachers and class-assistents. Spontaneous KWS was rarely used by the pupils. Teachers and class-assistents had confidence in their own ability to support the communicative needs of the pupils. KWS was practiced in the classrooms among other alternative of AAC-tools, which were developing in the classrooms. My hope is that this study will contribute cumulative knowledge and awareness about KWS in compulsory school for learning disabilities.

Denna studie undersöker om/hur genusmönster produceras i det verbala språket inom musikundervisning, ledd av musikterapeut, i grundsärskolans träningsinriktning. Undersökningen utgår från forskningsfynd gällande pedagogers reproducerande av genusmönster inom området skola och förskola och ämnar undersöka de av dessa fynd som faller inom ramen för den verbala kommunikationen inom kontexten musikundervisning i grundsärskolans träningsinriktning. Fem lektioner i fem klasser/grupper fördelade på tre musikterapeuter har studerats. Sammanlagt 23 elever, 9 flickor och 14 pojkar finns med i materialet. Lektionerna filmades och utskrifter av lektionerna skrevs, utifrån vilka analysen gjordes. Resultatet indikerar att samma genusmönster som observerats i tidigare forskning gällande förskola och grundskola endast observeras i enstaka delar av materialet samt att vissa genusmönster försvinner och andra förändras vilket indikerar att elever inom ramen för musikundervisning i grundsärskolans träningsinriktning befinner sig i en annorlunda kontext vad gäller genus än barn i förskola och grundskola. / This study investigates how gender is reproduced concerning verbal communication within music lessons led by music therapists in compulsory school for children with severe learning impairments. The study is based on earlier research regarding teachers reproduction of gender patterns within pree school and compulsory school, and aims to examine whether similar productions of gender patterns can be foundconcerning verbal communication in the context of compulsory school for children with severe learning impairments. Five lessons in five classes/groups conducted by three music therapists were included in the material. 23 pupils, 9 girls and 14 boys participated. The lessons were video recorded and transcripts were made of each lesson out of which the analyses were made. The result suggests that patterns similar to those observed in earlier research could only be observed in small parts of the material and that some of the gender patterns are not visible and others are different which suggests that pupils within the music education in compulsory school for children with severe learning impairments are situated in a different context regarding gender than children in preschool and compulsory school.