Aim: To describe perceptions about written and verbal information regarding diet and physical activity in women with breast cancer and to study possible differences between ages and perception. Method: A cross-sectional study was conducted and consisted of 57 women with breast cancer stages I-III who started adjuvant chemotherapy within a year (2007-2008). A questionnaire, regarding their perceptions about the written and verbal information they had received about diet and physical activity, was responded to three months following treatment completion. Between 67-93 % of the participants responded to the questions. The answers was analyzed with descriptive statistics and Mann Whitney U-test. Results: Regarding perceptions of the written information the median were “totally agree” for every item and between “agree to some extend” and “agree largely” for the verbal. There were no significant differences (>0.05) between the age groups. The median differed in some of the items; young women rated the written information somewhat better than older women (>50 years). The outcome was inversely regarding the verbal. Conclusion: Perceptions regarding the written information were generally positive whereas the verbal was rated slightly lower. Some numerical differences were detected between the age groups. Based on the results it would be desirable if nurses would receive more education on how best to convey information.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs sju och åtta, på en specifikt utvald sex till nio skola i Mellansverige, ser på begreppet hälsa. Vilka kunskaper de har om kost och fysisk aktivitets inverkan på hälsan samt om det finns någon skillnad i kunskaper inom dessa områden mellan elever som går i idrottsprofilerade klasser samt elever i klasser med annan profilering. För att undersöka detta görs dels en intervjuundersökning av 16 elever samt en enkätundersökning vilken 163 elever deltog i. På skolan finns det sex klasser inom varje årskurs varav tre av dem har idrottsprofilering, medan de övriga tre har en profilering som inte har med idrott att göra. Av dessa sammanlagt 12 klasser i årskurs sju och åtta, deltog åtta av dem i enkätundersökningen. Ur dessa klasser valdes sedan en kille och en tjej ut, genom slumpmässigt urval, till att delta i intervjuundersökningen. Genom studien fann jag att en majoritet av eleverna kopplade hälsa till kost och fysisk aktivitet, medan faktorer som har med den psykiska och sociala hälsan kom i andra och tredjehand. De var få av de elever som deltog i studien som nämnde alla de tre faktorer som WHO inkluderar i sin tolkning av begreppet hälsa, vilka är de som nämns tidigare, det vill säga ”/…/fysisk, psykiskt och socialt välbefinnande” (Quennerstedt, 2006, s.45). Då det gäller elevernas kunskap om kost och fysisk aktivitet och dess inverkan på hälsan, visar studien att eleverna besitter ytliga kunskaper inom dessa områden. De har till exempel svårt att förklara positiva effekter av fysisk aktivitet och fysisk träning på djupet utan ger svar som till exempel ”man mår bra”. Elevernas syn på kost och fysisk aktivitets inverkan på hälsan visade sig inte skilja så mycket mellan de olika profilerna. Däremot kunde vissa mindre skillnader urskiljas, till exempel så visar studien att elever i idrottsprofilerade klasser ser på fysisk aktivitet ur ett psykiskt perspektiv i högre grad än elever i klasser med andra profileringar.

I denna studie undersöks tio utvalda förskollärares uppfattningar om begreppet fysisk aktivitet samt deras uppfattningar vilka förutsättningar barn i åldern 1-5 år i förskolan har till att utöva fysisk aktivitet när det gäller resurser såsom miljö, tid, material och personaltäthet. I studien tas det del av tidigare forskning kring fenomenet, olika perspektiv på och förutsättningar för fysisk aktivitet behandlas.  Studien genomfördes genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tio förskollärare på fyra olika förskolor. Frågorna som ställdes tog sin utgångspunkt i syftet och frågeställningarna för studien. Studien har en fenomenografisk ansats vilket innebär att det som varit centralt i undersökningen har varit att ta reda på variationer i uppfattningarna av fenomenet fysisk aktivitet. Resultatet visar att de tio utvalda förskollärarna har olika uppfattningar om vad begreppet fysisk aktivitet innebär. Det synliggörs även att förskollärarna uppfattar att barnen har olika förutsättningar för att utöva fysisk aktivitet på de olika förskolorna. Vidare framkommer likväl att det är upp till var och en som förskollärare att skapa förutsättningar samt att göra vad man kan av de resurser man har. Emellertid framgår att förskollärares kunskap kring fysisk aktivitet anses vara lågprioriterad samt att det förekommer en brist på personal vilket är en säkerhetsfråga i utförandet av fysisk aktivitet.

Studiens syfte är att undersöka hur åtta förskollärare ser på motorikens betydelse för förskolebarns utveckling och lärande. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Vilket syfte har verksamma förskollärare med att träna barns motorik? På vilket sätt används miljön för att ge barn stöd och stimulans i sin motoriska utveckling?På vilket sätt används motoriken i förskolan för att främja inlärning? Tidigare forskning visar att motorisk aktivitet i barndomen ökar förutsättningarna för en fortsatt god hälsa. Motoriken anses ha betydelse för kommunikationen och det sociala samspelet. Motoriska problem kan leda till sociala svårigheter som uteslutning eller mobbning.Forskarna är eniga om vikten av att rörelser automatiseras för att underlätta inlärning. Forskning tyder även på att många delar av vår motorik måste tränas upp. I studien presenteras mognadsteorier respektive teorier om miljöns påverkan på den motoriska utvecklingen. Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsansats med intervjuer som insamlingsmetod. Resultatet visar att förskollärarnas syfte med motorikträning är att stärka såväl fysiska egenskaper hos barnet som att öka barnets självbild och kroppsuppfattning. Förskollärarna betonar även vikten av att förbereda barnen inför skolstarten. Hos alla förskollärarna sker ett dagligt arbete med att stimulera och utveckla barns motorik genom både planerade och spontana aktiviteter. Utomhusmiljön lyfts fram som särskilt betydelsefull eftersom den ger en varierad motorikträning. Vidare är förskollärarna eniga motorikens betydelse för det sociala samspelet.  Förskollärarna önskar få en större kunskap om ett eventuellt samband mellan motorik och inlärning.

Uppsatsen syftade till att undersöka de anställdas motiv för att delta i friskvårdssatsningen. I uppsatsen skall det synliggöras hur de anställda motiverar sitt val till friskvård. Jag valde att göra en enkätundersökning som avsåg att mäta motivationsmönstret bland de anställda vid två olika företag Alla som fått en förfrågan om att delta i friskvården som företaget erbjuder, fick en enkät där det fanns 12 frågor att besvara. De vanligaste anledningarna för de anställda att delta i friskvården var för att bli piggare, stressa ner och bibehålla vikten/gå ner i vikt, de vanligaste anledningarna för det anställda att inte delta i friskvården var att det inte fanns några friskvårdalternativ som passade dem, de ville ha fler friskvårdsalternativ att välja bland. De ville även att friskvården skulle finnas vid företaget och/eller ske på arbetstid. Det som hindrade dem från att delta var tidsbristen för de anställda vid båda företagen. Men även skador, och orkeslöshet var ett stort hinder. En del var heller inte intresserade av friskvård.

Det finns idag cirka 300 000 personer med diabetes i Sverige. Varje år insjuknar cirka 200 vuxna av 100 000 vuxna i diabetes. Diabetes är en allvarlig sjukdom och medför en förkortad livslängd på grund av sjukdomen. Motion har vistats medföra positiva effekter och göra att personer med diabetes mår bättre då motion ger bättre balans i blodsockret. Det övergripande syftet med studien var att vinna mer kunskap om behovet av information om vikten av fysisk aktivitet riktat till diabetiker samt att vinna mer kunskap om behovet av åtgärder för att främja fysisk aktivitet. Det specifika syftet var att undersöka vilka hinder och möjligheter som diabetiker upplever för att kunna vara fysiskt aktiva. Undersökningen har utförts genom en kvalitativ intervjustudie som baseras på 4 stycken diabetiker. För att analysera resultatet användes kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att det finns ett behov av att göra insatser mot vården för att förbättra rådgivningen om hur diabetiker bör träna. Närhet till naturen och träningsanläggningar upplevdes vara viktigt för att möjliggöra fysisk aktivitet. Informanterna beskrev att mer hjälp från samhället vore bra för att skapa möjligheter till träning när det kan vara svårt att ta sig ut och träna själv. En åtgärd som bör belysas är riktade insatser med bidrag till träning eftersom informanterna beskrev att ekonomin inte alltid tillåter den träning personer önskar eller behöver. Informanterna i studien var fysiskt aktiva och detta kan bidra till att deras beskrivning av möjligheter och hinder inte är representativa för de diabetiker som är fysisk inaktiva. / There are currently about 300 000 people with diabetes type 1 and type 2 in Sweden. Every year about 200 per 100 000 adults get diabetes. Diabetes is a serious disease and leads to a shortened lifespan due to the disease. Exercise brings positive effects and makes people with diabetes feel better as exercise improves balance in blood sugar. The overall aim of this study was to gain more knowledge about the need for education about the importance of physical activity targeted to diabetics and to gain more knowledge about the need for measures to promote physical activity. The specific aim was to investigate the obstacles and opportunities that diabetics experience to be physically active. The study was conducted through a qualitative study based on four diabetics. To analyze the results qualitative content analysis was used. The result shows that there is a need to take action against health care to improve the advice on how diabetics should exercise. To be close to nature and training facilities was important to allow physical activity. The informants described that more help from the community would be good to create opportunities for training, when sometimes it can be difficult to get out and train yourself. One measure that should be highlighted is targeted action with contributions to exercise, because the informants described that the economy will not always allow training that people want or needs. The informants in this study are physically active and this may contribute to their description of the opportunities and obstacles are not representative of the diabetics who are physically inactive.

Sammanfattning Att den fysiska aktiviteten är självklar för mig innebär inte att den är det för alla. De senaste åren har vi hört och sett hur tidningar tar upp att personer blir mer överviktiga och att fler blir mer inaktiva. Jag är intresserad av att ta reda på hur det ser ut i våra fritidshem och hur de arbetar med fysisk aktivitet, att även se om de yttre förutsättningarna har någon positiv eller negativ påverkan i verksamheten. Genom att göra intervjuer och se hur det ser ut i olika fritidshem och hur de arbetar med fysisk aktivitet. Dessa intervjuer har jag kategoriserat in i inom tätorten och utanför tätort för att se om det finns skillnader i verksamheterna. Genom intervjuerna framkommer att pedagogerna har samma syn på vad fysisk aktivitet är och de arbetar på ungefär samma sätt. Resultaten visar att den fysiska aktiviteten främst är utomhus men att det kan vara planerad verksamhet och fri lek. Att de har några dagar planerad verksamhet i veckan och även mycket fri lek. Vad de gör på den planerade tiden varierar mycket. Alla fritidshem känner av att det har blivit kärvare tider för fritidshemmen med mer barn, mindre personal och stramare budget. Vilket har satt sina spår på vissa av fritidshemmens verksamheter. / Abstract I take physical activity for granted, but not everyone does. Increasingly, we hear and read about people becoming obese as a result of reduced activity and exercise. I am interested in examining the situation in our after-school programs and how they include physical activity. I also want to learn if external conditions affect their operation. By conducting interviews, I want to determine how the situations differ among after-school programs and how each incorporates physical activity.  In order to determine if there are any differences depending on a program's location, I have categorized these interviews based on whether or not each after-school program is located in a municipality. Through these interviews, it is becoming evident that all educators have the same ideas as to what physical activity is, and they all work in similar ways. The results show that physical activity mostly takes place outdoors and consists of both planned activities and free play. The exact composition of the planned activity varies greatly. All of the directors of the after-school programs in my study feel that larger classes, fewer personnel and tighter budgets are affecting their operation.

No description available.

Rekommendationerna för träning under graviditet förespråkar 30 minuter per dag. Elitaktiva kvinnor kan fortsätta sin träning under graviditeten med modifiering av sina träningsrutiner. Syftet mynnades ut i frågeställningarna hur träningsdosen förändras under och efter graviditet och hur snart efter graviditet återupptas träning, samt om det fanns ett samband mellan träningsdos och barnets födelsevikt därtill förekomst av graviditetsrelaterade besvär. Metoden som valdes var en enkätundersökning och enkäterna delades ut vid ett tillfälle till de 100 bäst rankade elitaktiva kvinnor inom en uthållighetsidrott. Resultatet visade att svarsfrekvensen blev 95 %, efter externt bortfall på grund av ej graviditet så analyserades 34 enkäter. Träningsdosen av låg, medel och hög intensiv träning var i snitt nästan 7,5 timme i början på graviditeten och sjönk till i snitt 1,5 timme i slutet. Träning bedrevs till och med vecka 37 prepartum och återupptogs vecka 2 postpartum. Inget samband sågs mellan träningsdosen och barnets födelsevikt. Majoriteten av de elitaktiva hade varken smärta eller urininkontinens pre- eller postpartum. Slutsatsen av studien visar att gravida elitaktiva kvinnor kan hålla en hög träningsdos högt över de generella riktlinjer.

Sammanfattning Syfte Syftet med studien var att analysera och jämföra de åtta system/modeller som finns bland Sveriges landsting, som beskriver arbetet med uppföljningen av FaR® mellan förskrivare och patient. Genom empirin, som grundar sig på ett flertal intervjuer med ansvariga för detta arbete, undersöktes vad som enligt de tillfrågade har lett till framgång respektive motgång i uppföljningsarbetet (mellan förskrivare och patient). Studien syftade även till att undersöka om, och i sådant fall i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på de teoribaserade beteendeförändringsmodellerna som FaR® har hämtat inspiration från. Frågeställningar Vilka svårigheter och möjligheter har påträffas med arbetet kring uppföljningen mellan förskrivare och patient? Hur är uppföljningsarbetet förankrat i ett teoretiskt perspektiv? (Det vill säga om, och i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på beteendeförändringsmodeller?) Metod En kvalitativ metod har använts där sju intervjuer med de landsting/regioner som innehar system/modeller över uppföljningsarbetet, ligger till grund för det presenterade resultatet. En innehållsanalys har sedan genomförts med de transkriberade intervjutexterna. Resultat Resultatet visade att svårigheter infann sig på både individ - (attityder) och organisationsnivå (journalsystem, dokumentation, statistik etc.). Möjligheterna visade sig vara dokumentationen som exempelvis leder till meningsfullhet i arbete. Möjligheter har också kommit sig av de samarbeten några av landstingen/regionerna använder sig av, som exempelvis god kvalité och sparande av tid och resurser. Systemen/modellerna var inte i någon högre utsträckning förankrat i de beteendeförändringsmodellerna som FaR® har hämtat inspiration från, eller någon annan teori. Dock var delar inom arbetet såsom motiverande samtal och ”ett patientcentrerat förhållningssätt” hämtat ur exempelvis forskning, eller FaR®-metoden i sig. Slutsats Goda förutsättningar finns för att följa patienten och dess recept. Förslaget är dock att finna mer strategier inom organisationsteori och implementering för lyckade system/modeller över uppföljningsarbetet mellan förskrivare och patient.