Titel: Vad underlättar respektive hindrar fysisk aktivitet hos personer med långvariga smärtor? – En kvalitativ intervjustudie. Författare: Malin Carlsson & Johanna Strömbom, Sjukgymnastprogrammet, Institutionen för Medicin och Hälsa (IMH), Linköpings universitet Handledare: Britt Larsson, Docent i yrkesmedicin, Lektor i klinisk smärtforskning, Institutionen för Medicin och Hälsa (IMH), Linköpings universitet. SAMMANFATTNING Bakgrund: Träning har visats ge positiva effekter på långvarig smärta, dock rapporteras dålig följsamhet hos personer med långvarig smärta. Tidigare forskning har påvisat ett flertal underlättande och hindrande faktorer till träning hos personer med långvarig smärtproblematik men betonar vikten av vidare forskning med en bredare ansats till fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera faktorer och förhållanden som verkar underlättande respektive hindrande för fysisk aktivitet som behandling mot långvarig benign smärta. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio deltagare rekryterade via en smärtklinik i södra Sverige. Insamlad data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Underlättande faktorer uppgavs vara individuellt anpassad, varierad och glädjefylld träning, samt stöd, gemenskap, smärtlindring, motivation, framsteg, viljan att förbättra hälsan, tillgänglighet samt kunskap. Smärta, tidsaspekter, brist på ork, svårigheter att komma igång, inte behov av träning, brist på tillgänglighet och kunskap, även pinsamhet, lathet, rädsla och motivationsbrist rapporterades vara hindrande. Konklusion: De faktorer som framkommit i resultaten styrker tidigare forskning. Denna studie presenterade ytterligare nya faktorer såsom svårigheter att komma igång samt att behov för träning inte fanns. Framtida forskning bör applicera framlagda faktorer vid utformning av behandling för patienter med smärta. Nyckelord: följsamhet, smärta, fysisk aktivitet, kvalitativ forskning. / Title: FacilitatorsandBarriers toPhysical ActivityamongPeople with Long-term Pain-A Qualitative Study. Authors: Malin Carlsson & Johanna Strömbom, Physiotherapy Programme, Faculty of Health Sciences, Linköping University, Sweden. Tutor: Britt Larsson, Docent of Occupational Medicine, Lector of Clinical Pain Research, Faculty of Health Sciences, Linköping University, Sweden. ABSTRACT Introduction: Exercise has been shown to have positive effects on long-term pain. There is, however, reported poor adherence in people with long-term pain. Previous research has demonstrated a number of facilitating and inhibiting factors to exercise for people with long-term pain but lay emphasis on the importance of further research with a broader approach to physical activity.Purpose: The aim of this study was to identify facilitating factors and barriers to physical activity as a treatment for long-term pain.Method: A qualitative study using semi-structured interviews was conducted with ten participants recruited through the Pain -and Rehabilitation Center in Linköping. Collected data was analysed based on a qualitative content analysis.Results: Facilitating factors were reported to be individually tailored, varied and enjoyable training, also support, fellowship, pain relief, motivation, progress, the desire to improve health, availability and knowledge. Pain, timing, lack of energy, difficulty initiating exercise, not having a need to exercise, lack of availability and knowledge, and furthermore embarrassment, laziness, fear, and lack of motivation were reported as being inhibitive.Conclusion: Factors that appeared in the results confirm previous research, this study presented additional factors such as difficulties initiating exercise and not having a need to exercise. Future research should apply presented factors in the design of treatment for patients with pain.Keywords: adherence, pain, physical activity, qualitative research.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett av de största folkhälsoproblemen i världen. I Sverige är vart femte barn i yngre skolåldern överviktig och fem procent utav dem är feta. Det är därför viktigt att veta hur stor påverkan föräldrar har på barns matvanor och fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur föräldrar påverkar barns matvanor och fysiska aktivitet. Metod: En systematisk litteraturstudie har gjorts med hjälp av databaserna PubMed och CINAHL. De inkluderade artiklarna (n=22) har analyserats och kvalitetsgranskats för att få fram ett så relevant resultat som möjligt. Dataanalys gjordes på artiklarna och dem var publicerade mellan 2009-2014. Resultat: Resultatet är redovisat i fyra temaområden om hur föräldrar påverkar sina barn och de områdena är föräldrars livsstil, föräldrars kunskap, föräldrars stöd och föräldrars regler och kontroll i hemmiljön. Dessa teman påverkar genom olika faktorer så som socioekonomi och utbildning, samt hemmiljön som påverkar både matvanor och den fysiska aktiviteten. Föräldrars kontroll och uppfostringsstil har en påverkan på matvanor medan stöd är det som har effekt på den fysiska aktiviteten. Implikation: Föräldrar behöver kunskap och medvetenhet om barnfetman och det kan uppnås med hjälp av ett högre socialt stöd. Det sociala stödet kan ges från skolan eller interventioner som involverar både föräldrar och barn.

Ann-Chatrin Åqvist förklarar att forskning av indviders vardag kan användas som ett redskap i samhällsplaneringen då tillvägagångsättet uppmärksammar sociala gruppers olika behov och funktioner som omgivningen i stadens delar har för indviderna (Åqvist i Erlander, 2001, s. 256). Att studera vardagen hos en del av populationen är ett sätt att ta sig an folkhälsofrågan på mikronivå.  Syftet med denna studie är att undersöka vilka fysiska aktiviteter som inkulderas i indviders vardag och analysera på vilket sätt samhällsfaktorer och invidens livssituation kan påverka indviden till att delta i fysiska aktiviteter. Teoretiskt hämtar uppsatsen synsätt ifrån tidsgeografin och struktureringsteorin. Insamling av det empiriska materialet realiserades genom kvalitativa metoder där fyra kvinnor skrev tidsdagbok under en vecka och intervjuer med Friskis & Svettis Uppsala och Upplans idrottsförbund genomfördes. Resultatet av studien visade att tiden är en dimension som sätter gränser för hur månnga aktiviteter kvinnorna kan förfoga över i sin vardag vilket begränsar deras handlingsutrymme. Vardagarna innehåller olika begränsningar för kvinnorna och många av dessa tycks ha med livssituationen att göra. Strukturer i samhället och kopplingar mellan olika platser  styr även kvinnoras handlingsutrymme. Projket görs möjliga i vardagen till följd av att kvinnorna effektiviserar tiden de har genom att till expempel kombinera ett projekt med ett annat i en rörelse. Hälsoorganisationer ser sin uppgift i att främja och underlätta för individer att aktivera sig fysiskt.

No description available.

Bakgrund: Senare års forskning visar att en stillasittande vardag kan vara utav bidragande orsak till flera livsstilsförvärvade sjukdomar och förtidig död. Individer i dagens informationssamhälle har god kunskap om hur de upprätthåller en bra livsstil. Men trots detta så fortsätter människor att leva osunt. Syfte: Var att belysa faktorer av betydelse för patienters följsamhet vid ordination av fysisk aktivitet på recept. Metod: En litteraturöversikt gjordes med hjälp utav litteratursökningar i databaserna Cinahl och PubMed. Vetenskapliga artiklar valdes ut genom bestämda inklusions- och exklusionskriterier för att senare genomgå en mer djupgående granskning. Efter granskningen resulterade det i 15 vetenskapliga artiklar i form av primärkällor, varav nio var kvalitativa och sex var kvantitativa. Analysen utgjordes i ett senare skede genom tre steg med inspiration hämtad ifrån Friberg (2012). Resultat: Resultatet visade att faktorer som påverkar följsamheten hos patienterna är ålder, kön, sysselsättning, sjukdom, motivation och stöd, träningslokaler samt hur väderförhållandena är. Diskussion: Som resultatet påvisar så beror patienternas följsamhet vid råd om fysiskt aktivitet på en mängd olika faktorer. Sjukdomen kan exempelvis i stor utsträckning påverka upplevelsen av det egna värdet. Det är sjuksköterskans uppgift att utgå ifrån patientens självuppfattning i arbetet med att stödja och hjälpa dem att upprätthålla och bevara sin hälsa. Slutsats: Patienter som får fysisk aktivitet på recept har alla olika behov utifrån de i resultatet påvisade faktorerna. Författarna föreslår därför en utveckling utav instrumentet mot en mer individanpassad ordination. Patienter med högt BMI kan förslagsvis ha ett större behov utav motivation medan patienter med högt blodtryck behöver få råd om att skapa mer tid i sin vardag genom en omprioritering av egna åtagandanden.

Inom de närmsta decennierna kommer depression att rankas som den näst största sjukdomen globalt sett. Det är av största vikt att sjuksköterskan har kunskap om hälsofrämjande åtgärder under depression och arbetar förebyggande för att kunna möta och hantera denna utmaning. Därför var syftet med denna litteraturstudie att belysa hälsofrämjande åtgärder hos personer med depressiva symtom. Vetenskapliga artiklar söktes systematiskt i databaserna Pubmed, Cinahl och PsychInfo. Det resulterade i 18 artiklar som svarade mot syftet. I resultatet framkom tre teman: alternativa kommunikationskanaler, utbildning och fysisk aktivitet. Webb och IT som en kommunikationskanal mellan patient och vårdgivare hade positiva effekter vid depression, i form av symtomlindring och ökad följsamhet till läkemedel. Strukturerad utbildning och kunskap ledde till ökad förståelse och lindring av symtom samt att åtgärder inspirerade av kognitiv beteendevetenskap bidrog till symtomlindring. Vårdguider och arbetsböcker användes som hjälpmedel till egenvård. Fysisk aktivitet lindrade depressiva symtom för vissa men mest för dem där träning ingick i program som bestod av flera delar. Hälsofrämjande åtgärder före och under depression bör vara sammansatta, strukturerade och individanpassade. Det finns ett behov av forskning kring hur sjuksköterskor kan ha terapeutiska relationer till patienten via webben då det tillhör framtidens vård.

Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka hur verksamma lärare i idrott och hälsa uppfattar och arbetar med hälsa i sin undervisning. Hur uppfattar lärarna hälsoperspektivet? Hur ser lärare i Idrott och hälsa på att undervisa om hälsa? Hur vill lärarna ta sig an hälsoperspektivet i undervisningen? Undersökningen har en kvalitativ ansats och resultaten baseras på fem intervjuer som gjorts med lärare i ämnet Idrott och hälsa. Samtliga intervjuer genomfördes på lärarnas arbetsplatser, samtalen spelades in med hjälp av mobiltelefon för att sedan analyseras. Fem verksamma lärare i åldrarna 30-58 år intervjuades, varav två undervisar i gymnasiet och resterande i grundskolan. Undersökningens resultat visar att de intervjuade lärarna inte hade en gemensam definition av hälsobegreppet, och att lärarna arbetar med hälsa på olika sätt beroende på vilken årskurs de är verksamma i. Lärarnas mål med undervisningen är att skapa ett livslångt hälsotänk hos eleverna. I ett framtidsperspektiv anser samtliga lärare att ämnet idrott och hälsa i skolan måste få mer tid till förfogande, för att de ska kunna ge eleverna en mer fördjupad undervisning om hälsa.

Syftet med denna studie är dels att undersöka vilka kunskaper de tre idrottslärarna som deltar i undersökningen vill förmedla till eleverna i årskurs 9 i ämnet idrott och hälsa. Dels att undersöka vilka kunskaper eleverna får i idrott och hälsa. Samt utröna om dessa skapat ett ökat intresse för fysisk aktivitet på fritiden. Två olika kvantitativa metoder användes i denna studie. Dessa var en enkätundersökning och intervjuer för att få svar på mina frågeställningar. I enkätundersökningen har 137 elever från tre skilda skolor deltagit och totalt från sex olika klasser. Förutom enkätundersökningen gjordes även tre stycken intervjuer med tre behöriga idrottslärare. Anledningen till detta var att jag ville få in både ett elevperspektiv och ett lärarperspektiv i min undersökning för att få en djupare inblick inom ämnet. Flest andel av eleverna svarade att de får en bättre hälsa genom fysisk aktivitet. Det framgick också att nästan hälften av eleverna var med i någon form av idrottsförening. Vid resultatet av intervjuerna kunde man se ett klart samband att alla idrottslärare ville förmedla kunskaper om idrott och hälsa som kan leda till fortsatt fysisk aktivitet i framtiden och att i alla tre intervjuer visar på att idrottslärare vill förmedla att rörelse och motion är hälsosamt för kropp och själ. En slutsats som kan dras från dessa intervjufrågor är att det stämmer bra överrens med vad eleverna svarar i enkätundersökningen. Att eleverna inser och förstår att det är viktigt med fysisk aktivitet för sitt eget vällbefinnande.

Syftet med den här studien är att få en inblick i hur pedagoger främjar barnens fysiska aktivitet och hur miljön på förskolan påverkar detta. De frågeställningar som ligger till grund för studien är följande:Hur uppmuntrar pedagogerna till barnens fysiska aktivitet? Hur påverkar inne- och utemiljön på förskolan barnens fysiska aktiviteter? Hur upplever pedagogerna att deras kunskap kring fysisk aktivitet ser ut? För att uppfylla syftet och undersöka frågeställningarna har vi intervjuat sju pedagoger i förskolan och analyserat svaren utifrån ett sociokulturellt perspektiv. De resultat som framkommit vid de undersökta förskolorna visar att pedagogerna är eniga om att miljön spelar stor roll för barns fysiska aktivitet. De anser även att det är av stor vikt att man som pedagog har ett inspirerande förhållningssätt och främjar fysisk aktivitet.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka om fysisk aktivitet eller föreläsning om fysisk aktivitet har någon påverkan på psykiskt välbefinnande hos personer med mild till måttlig depression och nedstämdhet. Frågeställningar: -Hur blir den direkta effekten av fysik aktivitet på psykiskt välbefinnande hos personer som lider av mild till måttlig depression? -Har föreläsning om fysisk aktivitet någon positiv effekt hos personer med nedstämdhet och mild till måttlig depression? -Finns det någon skillnad i effekt på psykiskt välbefinnande mellan de två olika behandlingsformerna?   Metod Sjutton personer deltog frivilligt i denna studie. Deltagarna var mellan 18 och 68 år och medelåldern var 50 ± 13,5 år. Personerna randomiserades till två olika grupper; a) en grupp (10 personer) fick ett träningstillfälle med 45 minuters fysisk aktivitet i grupp och b) en kontrollgrupp (7 personer) fick 45 minuters föreläsning om fysisk aktivitet. För att utvärdera om behandlingarna gav effekt på välmående användes en enkät med 13 frågor. 11 av dessa 13 frågor var bakgrundsfrågor och två var frågor om hur personen mådde just nu. De två sistnämnda frågorna besvarades före respektive efter behandlingarna. I sammanställningen jämfördes resultaten om psykiskt välmående mellan träningsgruppen och föreläsningsgruppen före respektive efter behandling, samt inom varje grupp före respektive efter respektive behandling. Resultat Generellt skedde en ökning av psykiskt välmående i båda grupperna efter, jämfört med före behandlingarna. En signifikant förbättring sågs efter behandlingen i frågan ”hur mår du idag? i både fysiskaktivitetsgruppen och föreläsningsgruppen. Efter att båda behandlingarna var utförda jämfördes träningsgruppen och fysisk aktivitetsgruppen  mot varandra, och ett Mann Whitney U test användes. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan grupperna efter avslutad behandling. Slutsats Både fysisk aktivitet och föreläsning om fysisk aktivitet, vid ett tillfälle, kan användas som behandlingsform vid nedstämdhet och mild depression. Eftersom en signifikant förbättring hittades i frågan hur mår du idag från innan behandlingen till efter behandlingsformerna rekommenderas att mer uppmärksamhet bör läggas kring att föreläsa om vad fysisk aktivitet för personer som lider av depression.