Syfte: Syftet med denna studie var att sammanställa patienters upplevelser av att leva med Multipel Skleros (MS) samt att undersöka vilka omvårdnadsbehov patienter med MS har. Metod: Uppsatsen har genomförts som en systematisk litteraturstudie. Inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara vetenskapligt granskade och inte äldre än fem år. Sammanlagt har 17 stycken artiklar använts till resultatet, av dessa var nio stycken kvantitativa studier och åtta stycken kvalitativa studier. Resultat: Trötthet och depression var de mest besvärliga och immobiliserande symptomen för personer med MS. Sjukdomen inverkade negativt på sexlivet. Symptom som inkontinens och urinträngningar upplevdes som ett stort problem, men själv-kateterisering ledde till färre urinvägsproblem. Smärta fanns hos hälften av MS-patienterna, av dem upplevde 70,5 % neurogen smärta. Balanssvårigheter var det största problemet gällande rörligheten, och ovissheten om hur symptomen varierar från dag till dag upplevdes frustrerande. En stor del upplevde att andra människor har svårt att förstå deras situation och ta den på allvar. Kvaliteten på information och kommunikation mellan patienterna och vårdpersonalen hade stor betydelse. Delaktighet i planeringen av sin vård var av stor vikt för patienterna med MS.

Denna uppsats behandlar hur Ovanåker kommun arbetar med jämställdhetsintegrering i den fysiska planeringen och de omständigheter som påverkar arbetet. Studien är uppbyggd av en kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod där den kvantitativa undersökningen bestod av en enkätundersökning och en undersökning av statistiska data. Den kvalitativa undersökningen bestod av intervjuer som har gjorts med en fysisk planerare, kommunfullmäktige, en gymnasielärare och en kyrkoherde. Resultatet visade att ett traditionellt genuskontrakt präglar kommunen och olika aktörer arbetar med jämställdhet på olika vis. Med ett fåtal undantag satsar samtliga aktörer på en jämn könsfördelning. Dessutom så diskuteras frågan inom skolan, planeringen och politiken för att alltid ha ett jämställdhetstänk med i olika projekt och processer. Det finns olika faktorer som påverkar jämställdhetsarbetet vilka bland annat är hur samhällets normer och genuskontrakt ser ut vilket i sin tur formar samhällets strukturer. Samhället är under en ständig förändring och både kvinnor och män anses ha förändrats. För att främja jämställdhetsintegrering är det viktigt att aktivt arbeta med frågan och diskutera kring den med olika parter för att den ska vidareutvecklas.

I denna studie där vi granskat rådgivningsmötet på en bank har vi kommit fram till att kundvärdet är en av de viktigaste delarna. Runt kundvärdet sker det en rad olika aktiviteter för att mötet ska bli värdeskapande både för kunden och rådgivaren. Den fysiska miljön och kommunikationen är två viktiga delar som vi anser påverkar kundmötena. Den fysiska miljön är det som kunden ser först och banken bör därför noggrant fundera vad de vill förmedla med den fysiska miljön. För att kommunikationen ska fungera och vara effektiv under ett möte kan det vara bra om det läggs ett större fokus på inventering innan mötet.   Detta har tagit oss fram till en modell där kundvärdet är den centrala delen som sedan påverkas av kommunikationen och den fysiska miljön.

Sammanfattning Den här studien syftar till att undersöka hur handledare upplever att de påverkas av att vara handledare. Detta görs genom att besvara tre frågeställningar; Vilka förutsättningar och hinder upplever handledarna när de skapar en läromiljö för praktikanterna? Hur ser handledaren på formandet av sitt eget lärande under praktiken? Hur ser medarbetaren att erfarenheter av att vara handledare påverkar och utvecklar yrkesrollen? För att besvara dessa frågeställningar har vi genomfört sju intervjuer med personer som är handledare inom vården. Den kvalitativa undersökningen har gjort att vi kunnat få en djupare förståelse av handledarnas tankar, reflektioner och erfarenheter kring själva handledningsprocessen. Analysen bygger på en fenomenologisk metodansats där teorin det sociokulturella perspektivet används med Roger Säljö som förespråkare. Studien tar även hänsyn till tidigare forskning om handledning såsom handledarens effekter av att var handledare och de möjligheter och hinder som tas upp gällande handledningsprocessen.   Den empiri vi fick ur intervjuerna kategoriserades utefter två teman; handledningsprocessen och det egna lärandet. Under handledningsprocessen framtogs fysiska aspekter, stress och tidspress, problem med ledning och svårigheter med studenten som underkategorier. Dessa visar alla ha en stor inverkan på handledningsprocessen när handledaren och studenten möts. Temat det egna lärandet identifierades med följande kategorier; förkunskaper och utbildning, pedagogiska utvecklingen och yrkesroll. Empirin belyser problematiken kring resursfrågan i handledningsprocessen men samtidigt visar den på hur handledarens personliga utveckling och professionella utveckling också påverkas av att vara handledare. De framträdande dragen vi har hittat i våra intervjuer är att handledarna känner en pedagogisk utveckling av att bedriva handledningen men även lätt kan känna stress pga. snäva tidsutrymmen med att ha en praktikant.

Syftet med vår studie är att ta reda på hur pedagogerna tänker och handlar kring barns delaktighet och inflytande i utformandet av den fysiska inomhusmiljön Som metod har vi använt oss av enkäter och intervjuer. Enkäterna består av svar från 30 olika arbetslag och intervjuerna består av svar från åtta förskollärare. Resultatet visade att pedagogerna i förskolan tycker att barns delaktighet och inflytande i utformandet av den fysiska inomhusmiljön är viktigt. Slutsatsen av vår studie är att pedagogerna arbetar aktivt med att se till barns intressen och önskemål, vilket sker genom samtal med barnen och observationer i verksamheten. Pedagogerna tycker över lag att barnen ska vara delaktiga och ha inflytande i utformandet av den fysiska inomhusmiljön.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om hur barns integritet hanteras i förskolan. Den valda metoden för studien är en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som genomförts med åtta yrkesverksamma förskollärare. För analys och tolkning används en teori hämtad från behaviorismen. Resultatet visar att det finns olika förhållningssätt och arbetssätt gällande barns fysiska integritet. Det som har störst betydelse är förskollärares närvaro, lyhördhet och kommunikativa kompetens. Slutsatsen är att ämnet är komplext. Förskollärares förhållningssätt och arbetssätt påverkar huruvida barns fysiska integritet respekteras, om barn får förståelse för den fysiska integriteten, de individuella integritetsgränserna samt om de lär sig respektera andras gränser.

I mitt arbete har jag undersökt och ifrågasatt mina invanda arbetsmetoder och rutiner när jag producerar musik. Jag har tidigare, i min gamla arbetsmetod, arbetat med mycket mjukvaruinstrument och sällan spelat in fysiska instrument. Detta trots att jag själv lyssnar på musik med fysiska instrument och strävar efter att nå det soundet. Jag har arbetat på det sättet eftersom jag trott att det är omständligt och tar mycket tid att spela in fysiska instrument. Syftet med studien är att utmana och problematisera mina invanda arbetsmetoder och rutiner samt mentala föreställningar. Detta för att ge nya insikter om hur jag vill jobba i framtiden som musikproducent. I min undersökning producerade jag två låtar enbart med fysiska instrument. Jag begränsade arbetet med att jag inte fick använda mig av mjukvaruinstrument. Jag började med att arrangera låtarna. Efter det tog jag kontakt med musiker och spelade in dem. Jag kom fram till att den nya arbetsmetoden gav mig mer kreativitet och en tryggare grund. Med min gamla arbetsmetod arbetade jag mycket på impuls, medans jag nu hade större överblick på produktionen tack vare arrangeringsfasen. Jag insåg också värdet av att spela in musiker. De gav en till dimension i produktion och präglade soundet. Den nya arbetsmetoden var mer tidskrävande, men det skiljde sig inte så mycket från den gamla arbetsmetoden som jag trodde. Den extra tid det tog var dock värt det, eftersom jag blev mer nöjd av slutresultatet. / <p>I mitt examensarbete har jag producerat musik skapat av Wilma Åkesson och Lukas Berkemar. Låtarna finns i bifogad mapp vid namn "Ölund Johan 2021-04-22".</p>

Förskolans fysiska innemiljöEn studie om hur fyra pedagoger resonerar kring den fysiska innemiljön och dess påverkan på barns lärande. / The physical indoor environment of the preschool A study concerning the reasoning of four pedagogues around the physical indoor environment and its impact on children´s learning.

No description available.

Digitaliseringen har inneburit förändringar inom handeln, vilket kräver att de fysiska butikerna anpassar sig till viss mån mot den konstant tillgängliga och flexibla e-handeln (Ott &amp; Sonneck, 2010). För att inte hamna helt i skuggan av den handeln som sker över internet är det idag viktigare än någonsin att hänga med i utvecklingen (Jeansson et al., 2017). Vidare kan den digitala transformationen beskrivas och att gränserna mellan den handel som bedrivs fysiskt eller digitalt har suddats ut, där konsumenten utvecklats till att handla multi-kanalt, genom många kanaler, där kunden önskar effektiv systemintegration där alla kanaler interagerar med varandra (Brynjolfsson et al., 2013).