Fysiska butiker har det tufft idag, på grund av E-handeln tvingas en hel del fysiska butiker att stänga ner sin verksamhet. E-handeln utgör en stor del av den totala detaljhandeln, därför är det viktigt för fysiska butiker att utvecklas och hitta nya lösningar för att fortsätta sin verksamhet på bästa möjliga sätt. Många människor väljer att köpa sina varor eftersom det både är billigt och varan når hem till köparen på bara ett par dagar. Detta minskar på fysiska butikers försäljning eftersom människor väljer en annan väg för att handla sina varor.  En kvalitativ undersökning gjordes i form av intervjuer, både med butikschefer men även med övriga kunder. Frågorna bestod av femton frågor till butikschefer där tio av frågorna var riktade mot butiken och fem personliga frågor till butikschefen. Därefter fick respondenterna svara på fem korta och snabba frågor.  Slutsatsen i denna undersökningen visar att fysiska butiker påverkas av E-handeln. E-handeln påverkar fysiska butiker genom det billiga priset som kan erbjudas till kunden. Det är något som fysiska butiker inte kan göra eftersom de har högre utgifter så det blir inte lönsamt att kunna erbjuda samma prisklasser som E-handeln kan erbjuda. Kunden lockas ändå till fysiska butiker för att kunna se och känna på produkten, det är något man aldrig kommer att kunna göra genom nätet, samt att fysiska butiker erbjuder den bästa möjliga service och shoppingkänsla till kunden så att kunden återkommer. Fysiska butiker försöker även hänga med i utvecklingen på nätet och exempelvis startar en webbsite för butiken på nätet där kunden även kan köpa sina produkter och få dem hemlevererade. Detta leder till att butiker har en försäljning både i en fysisk butik men även en försäljning genom nätet. / Physical stores have it tough today, due to e-commerce forced a lot of physical stores to close down their business. E-commerce is a major part of total retail, therefore, it is important for physical stores to develop and find new solutions to continue their business in the best possible way. Many people choose to buy their goods because it is both cheap and the goods reach the buyer in just a few days. This reduces the sales of physical stores because people choose another way to shop for their goods.  A qualitative investigation was conducted in the form of interviews, with store managers and also with other respondents. The questions consisted of fifteen questions to store managers that ten of the questions were directed at the store and five personal questions to the store manager. The respondents then had to answer five short and quick questions.  The conclusion in this study shows that physical stores are affected by E-commerce. E-commerce affects physical stores through the cheap price that can be offered to the customer. This is something physical stores can not do, because they have higher costs so it will not be profitable to be able to offer the same price as the E-commerce can offer to the customer. The customer is still attracted to physical stores to be able to see and feel the product, this is something no one will be able to do through the net, and the physical stores offer the best service and shopping feeling to the customer so they return. Physical stores also try to keep ut with the developments in the internet and for example, start websites for their stores online where the customer also can buy their products and get it home delivered. This means that stores have a sale both in a physical store and throigh the network.

Den traditionella detaljhandel har utsatts för en ökad konkurrens från e-handelsföretag och måste idag kunna erbjuda liknande förutsättningar för att behålla sina kunder. Idag är digitala betalningsmedel en allt mer förekommande betalningsmetod i affärer. Modehandeln är idag en av de växande branscherna där digitala betalningsmedel tar mer och mer plats. Tidigare forskning har studerat hur kundacceptansen är gentemot digitala betalningsmedel. Men det finns en bristfällighet i tidigare studier ur ett företagsperspektiv. Därav har denna studie valt att studera vilka faktorer som påverkar användaracceptansen till digitala betalningsmedel ur ett företagsperspektiv. Men även om butikers användaracceptans till ny teknologi och digitala betalningsmedel basers på samma faktorer som för konsumenterna. Studien är begränsad till att enbart studera fysiska butiker på två köpcenter. Studien har använda sig av två modeller som har varit centrala inom tidigare forskning. Den första modellen är Technology acceptance model är har varit en central modell vid analys av kundacceptans av ny teknologi. Den andra modellen är Technology-Organization-Environment och har varit central vid studier angående hur acceptansen av ny teknologi är ur ett företagsperspektiv. För att kunna besvara problemformuleringen har först en kartläggning utförts, av vilka digitala betalningsmedel som finns på marknaden. Intervjuer på de två utvalda köpcentrena, Emporia och Nova lund, har även utförts. Intervjufrågorna som har ställts är baserade på den egenskapade modellen i uppsatsen. Slutligen har uppsatsen kommit fram till att den egenskapade modellen är applicerbar. Variablerna bestämmelser ovanifrån, användarvänlighet och befintlig teknik är de avgörande faktorerna vid företags användaracceptans till digitala betalningsmedel.

<p>I detta examensarbete har fokus rört elevers olika inlärningssätt. Syftet med detta examensarbete var dels att finna exempel på inlärningssätt och dels att empiriskt undersöka hur lärare tillgodosåg dessa i den aktuella undervisningen. Uppsatsens empiriska del var av kvalitativ karaktär och innehöll två delar. En enkätundersökning som syftade till att kartlägga vilka olika inlärningssätt som existerade i den aktuella klassen, samt fyra observationer som syftade till att undersöka huruvida lärarna tillgodosåg dessa. Resultatet av undersökningarna påvisade att det dominerande sättet att lära sig bäst på utifrån de sociala faktorerna var att arbeta med en kamrat. Utifrån de fysiska faktorerna besatt majoriteten i klassen mest av den auditiva förmågan och den dominerande lärstilen var den aktiva. Andra resultat var också att skolans byggnader inte var anpassade efter den pedagogik som påvisas i Lpf 94.</p>

<p>Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka förutsättningar och möjligheter elever har att utöva fysisk aktivitet på två geografiskt olikt belägna skolor. Vår undersökning är baserad på observationer, en enkät och intervjuer. Resultaten visar att de båda skolorna skiljer sig åt både när det gäller utemiljön och innemiljön. Vidare framkommer det att rektorernas och lärarnas inställning till fysisk aktivitet, på de båda undersökta skolorna spelar en avgörande roll för barnens fysiska aktivitet under skoltid. Alla är överrens om att den fysiska aktiviteten är bra för eleverna men har olika åsikter om hur den ska bli ett naturligt inslag i skolan. Resultaten visar dock på att det finns en okunskap gällande skolans uppdrag som har med den fysiska aktiviteten att göra. Trots skolornas meningsskiljaktighet visar våra resultat att majoriteten av eleverna på de båda skolorna anser sig vara fysiskt aktiva under skoldagen samt fritiden. Vår slutsats är att båda skolorna har förutsättningarna till fysisk aktivitet men möjligheterna skiljer sig.</p>

<p>Större delen av vår skolgång tillbringar vi i olika klassrum. Ett klassrums utformning och inredning kan påverka hur vi trivs och kan även påverka inlärningen på olika sätt. Det här arbetet behandlar hur den fysiska klassrumsmiljön påverkar inlärningen. </p><p>Syftet med mitt arbete har varit att få fördjupad kunskap om hur man på bästa möjliga sätt kan inreda ett klassrum för att skapa ett gott inlärningsklimat. Jag har valt att undersöka hur elever vill att deras klassrum ska vara utformade och hur de vill att de ska vara inredda så att de trivs och inspireras till kunskapande. För att få svar på de frågor jag haft till grund för mitt arbete har jag låtit elever rita och beskriva sitt drömklassrum. Jag har också låtit samma elever fylla i en enkät som handlar om inlärningsmiljöer. Att jag valde undersökningssättet där eleverna med hjälp av bilden fick rita sitt drömklassrum var för att jag anser att bilden är ett språk i sig och ibland kan en bild säga mer än en intervju eller enkätundersökning. </p><p>I de litteraturstudier jag gjort har jag funnit att klassrummets färg, ljus, ljud, temperatur, luft och möblering påverkar hur eleverna trivs och kan arbeta i rummet. Det jag funnit när jag analyserat bilderna är att eleverna har många idéer och funderingar över hur de vill att deras klassrum ska vara inredda. Bilderna innehöll allt från klassrum med datorer och Tv-apparater till lugna rum med bokhyllor. Eleverna vill att det ska vara tyst när de arbetar och de föredrar att sitta i en mjuk fåtölj eller soffa. </p><p>Som lärare bör man ta hjälp av eleverna när man inreder ett klassrum eftersom de ofta vet hur de vill ha sin miljö för att kunna arbeta. Det är omöjligt att finna en miljö som passar alla, men man kan som lärare försöka att inreda klassrummet så att så många elever som möjligt känner att deras behov tillgodoses. Genom att bli medvetna om att klassrummets utformning och inredning påverkar inlärningen på olika sätt, tror jag att vi lärare kan börja fundera och sätta oss in i hur färger, ljus, ljud, luftkvalitén m m kan påverka våra elever och deras kunskapande.</p>

<p>Syftet med arbetet är att undersöka hur den fysiska omgivningen och fysiska behov påverkar inlärningen. Samt om eleverna i undersökningen är medvetna om hur de behöver ha det i sin fysiska omgivning och vilka fysiska behov de har när de skalllära sig något svårt och nytt. I litteraturgenomgången tar jag upp åtta olika faktorer som kan påverka inlärningen. Tyngdpunkten ligger på den amerikanske skolforskaren Jensens och den svenske adjunkten och gymnasieläraren Gudmundssons teorier, men jag tar även upp andra pedagoger och metodiker som är relevanta för ämnet. I studien har jag observerat 18 elever och intervjuat fyra elever för att försöka få svar på hur de behöver ha det i omgivningen och vilka fysiska behov de har. I diskussionen har jag försökt knyta samman min litteraturgenomgång med de observationer och intervjuer jag har gjort. Sammanfattningsvis kan sägas att eleverna har olika acceptans för olika faktorer, några elever påverkas mycket av något som en annan elev inte reagerar på eller har behov av. Eleverna har också olika medvetandegrad om sina behov.</p>

<p>Detta är en kvalitativ studie där vi har jämfört företag inom business-to-business (B2B) i Brasilien och Sverige. Alla företag måste givetvis uppmärksamma, samt förvalta kunder, men använder de samma hjälpmedel – och framför allt, gör de det på samma sätt?</p><p>Vi har studerat hur de har tagit kommunikationskanalerna Internet och Det Fysiska Mötet till hjälp. Verktygen som vi har fördjupat oss på har handlat om, bland mycket annat, reklam och relationsbyggande.</p><p>Att träffa kunderna ansikte mot ansikte är det urgamla och traditionellt säkra tillvägagångssättet. De senaste femton åren har Internet fått en alltmer viktig roll för företagen. Våra tankar inför studien var att Sverige troligtvis har kommit längre med arbetet att implementera Internet. Samtidigt fick vi, när vi besökte Brasilien, uppleva deras öppna och gemytliga kultur. Detta ledde till att våra tankar styrdes mot tron att brasilianska företag var bättre på behandlingen av Det Fysiska Mötet.</p><p>Vi ville därför undersöka om skillnaderna var så tydliga som vi trodde så att vi kunde placera in företagen i olika landsfack, eller om likheterna ändå var det mest överhängande trots allt.</p><p>För att undersöka detta intervjuade vi marknads- respektive kommunikationsansvariga på Altona och Altenburg i Brasilien, samt Tamro och Saab Microwave i Sverige.</p><p>Efter att ha analyserat intervjusvaren har vi fått fram slutsatser som vi inte hade räknat med. Uppenbarligen finns det oerhört mycket att jobba på när det gäller Internet. B2B-företag tenderar att jobba mer traditionellt än vad vi tidigare insåg. Vad vi framför allt har kommit fram till i denna studie är att likheterna är oerhört mycket tydligare än skillnaderna, varför landsfacksplacering inte är att tänka på.</p>

<p>Ungdomars hälsa och välbefinnande har under senare år hamnat allt mer i fokus och det är viktigt att lära ut grundläggande hälsovanor. Handslagets mål med skolsamverkan är att öka samarbetet mellan skola och idrottsföreningar. Syftet med studien var att studera vilka effekter Handslaget haft beträffande fysisk aktivitet och psykiska samt fysiska symptom bland en grupp skolungdomar. En totalundersökning med enkäter genomfördes 2003 i årskurs sex, på en skola i Halland, samt en uppföljning 2006 i årskurs åtta. Resultatet visade att flickor var mer ute på rasterna men att de blev mindre svettiga och andfådda under skoltid 2006. Dessutom hade fler flickor fått ont i ryggen samt att både pojkar och flickor sov mindre nu än vid första mättilfället.</p>

<p><p>Det här examensarbetet handlar om fysiska aktiviteter i fyra förskolor. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärare designar verksamhet i fysiska aktiviteter för förskolebarn. De övergripande frågorna som ligger till grund för detta arbete är vad fysiska aktiviteter i förskola kan vara och vilka förutsättningar för fysiska aktiviteter förskollärare skapar inom området fysisk aktivitet. Examensarbetes teoretiska utgångspunkt är det designteoretiska perspektivet som fokuserar sig på frågor som hur, på vilket sätt och med hjälp av vilka medel ges kunskapen form. Undersökningen genomfördes med hjälp av strukturerade intervjuer med sex förskollärare. Resultatet visar att de medverkande förskollärarna har liknande uppfattningar om fysiska aktiviteter med förskolebarn. Förskollärare designar verksamhet med fysiska aktiviteter utifrån de möjligheter och resurser som finns tillgängliga och deras didaktiska val är i stort sett överensstämmande med varandra. Det finns dock en del begränsningar som förskollärare upplever i sin verksamhet med fysiska aktiviteter.</p></p>

<p>Denna uppsats behandlar ämnet Försvarsmaktens Fysiska Standard. Uppsatsens syfte är att skapa ett underlag för att förbättra eller bibehålla möjligheterna för officerarna vid Artilleriregementet A9 att genomföra Försvarsmaktens Fysiska Standard (FM FysS). Detta för att uppfylla de krav som ställs avseende fysisk prestationsförmåga på en officer i Försvarsmakten. Den frågeställning som använts är <em>Hur uppfattar officerarna på A9 att de genomför FM FysS?</em></p><p>Den metod som använts är en enkätundersökning som genomförts bland officerarna på A9.</p><p>Resultatet från enkätundersökningen visar att det finns både positiva delar som bör bibehållas och förbättringspunkter för genomförandet av FM FysS. De huvuddrag som konstateras är att fördelningen mellan delarna kondition, styrka och rörlighet i träningen är god och skall bibehållas på regementet. Officerarna på A9 sätter i hög grad upp träningsmål för sin träning på arbetstid vilket är positivt. Förbättring bör ske inom uppföljning och utvärdering, samt genomförande av tester på tilläggskraven.</p>