Vi var intresserade av att undersöka hur förskolor i en stadsmiljö och förskolor i en naturnära miljö arbetar med planerade rörelser och vad det är för skillnad respektive förskolor uppvisar i detta avseende. När vi har varit verksamma på förskolor har vi fått uppfattningen att det inte är så mycket planerad rörelse på förskolorna. Förskolans uppgift är att tillgodose att alla barnen får möjligheter att vara involverade i fysiska aktiviteter samt att barnen får information om vad som är bra för hälsan. Syftet med vår studie var att undersöka hur mycket planerad rörelse det är på förskolor och om det är någon skillnad på förskolor i stadsmiljö jämfört med förskolor i en naturnära miljö. Syfte var vidare att få bredare kunskap om barnskötarnas och förskollärarnas arbete med planerade rörelseaktiviteter. Förskolan har en stor roll för de familjer och barn som inte har den ekonomiska möjligheten att bekosta en fritidsaktivitet eller där föräldrarna arbetar långa dagar så att det inte finns tid för någon fritidsaktivitet. Vi har tillsammans valt sex förskolor i Mellansverige där tre av dessa låg i stadsmiljö och tre låg i naturnära miljö. Resultat är uppdelat i 2 delar, den kvalitativa och den kvantitativa. Båda delarna var uppdelade i fem olika kategorier - personfrågor, pedagogens attityder, rörelsens utformning, den fysiska miljön och påverkan. De kvantitativa enkäterna redovisades med tabeller. I resultatet framgår det att de planerade rörelseaktiviteterna sker i större omfattning i stadsmiljö och i naturnära miljö sker de mer sporadiskt. I stadsmiljö är det fler typiska rörelsepass än i den naturnära miljön då skogen i naturmiljön används som ett redskap. Alla vill påverka miljön men förutsättningarna för det ser olika ut. Vi kom fram till att man inte använder för lite rörelse i förskolan men att den ofta sker omedvetet.Nyckelord: rörelse,

Bakgrund: Fysiska begränsningsåtgärder är vanligt förekommande inom särskilda boenden för äldre samtidigt som de negativa konsekvenserna är övervägande. Tidigare studier visar varierande resultat för vad som kan minska användandet. Syfte: Att studera relationer mellan undvikandet av fysiska begränsningsåtgärder och vårdpersonalens utbildning, erfarenhet, självskattad kunskap om de boende samt personcentrerad vård inom särskilda boenden för äldre. Metod: En kvantitativ beskrivande tvärsnittsstudie. I studien analyserades en enkät med frågor om personcentrerad vård, fysiska begränsningsåtgärder, vårdpersonalens kunskap om de boende samt bakgrundsdata. Totalt deltog 1237 deltagare från hela Sverige. Resultat: En hög grad av personcentrerad vård var relaterat till ett ökat undvikande av fysiska begränsningsåtgärder. Även när vårdpersonalen uppskattade att de hade en tillräcklig kunskap om de boendes sjukdom och behandling kunde ett samband ses med ökat undvikande. Utbildning och erfarenhet hade inget samband med undvikande av fysiska begränsningsåtgärder. Konklusion: Högre grad av personcentrerad vård samt tillräcklig kunskap om de boendes sjukdom och behandling kan ha betydelse för undvikandet av fysiska begränsningsåtgärder. Därför är studien betydelsefull för yrkesverksamma sjuksköterskor som vill undvika fysiska begränsningsåtgärder, samt styrker den positiva bilden av personcentrerad vård som förhållningssätt. Ytterligare studier krävs för att få vetskap om personcentrerad vård kan minska användandet av fysiska begränsningsåtgärder.   Nyckelord: fysiska begränsningsåtgärder, särskilt boende för äldre, personcentrerad vård, demenssjukdom, utbildning

I och med den pågående globaliseringen ökar trycket på företag och organisationer attminska sina kostnader och nyttja sina kompetenser mer effektivt. Ett sätt att göra detta äratt använda sig av ett globalt virtuellt team. En av de mest fundamentala förutsättningarnaför ett framgångsrikt arbete i ett sådant team är tillit mellan medlemmarna och i skapandetav tillit är kommunikation en viktig del. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilkenbetydelse olika sorters kommunikation har för skapandet av tillit samt den tillit som redanexisterar mellan medlemmar i ett globalt virtuellt team. För att undersöka detta har materialsamlats in genom semi-strukturerade intervjuer som sedan har analyserats med hjälp avrelevant teori. Resultaten visar att alla de undersökta kommunikationssätten på något sätt,om än i olika utsträckning, påverkar tilliten mellan medlemmarna. Särskilt stor roll visadesig fysiska möten spela då de flesta respondenter uppgav att detta var något sompåverkade, alternativt skulle kunna påverka, tilliten. Även social kommunikation visade sigha stor påverkan på tilliten.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

En statistisk kvalitativ studie av Allsvenskan 2015, där faktorers relationer och påverkan på den idrottsliga prestationen analyserats. Utöver kvantitativa mätningar på sekundär data från Allsvenskan 2015:s matcher analyseras detta utifrån ett kritiskt kvalitativt tillvägagångssätt där fotbollens komplexitet diskuteras. Fysiska aktioner, taktiska faktorer samt externa faktorers relation till idrottslig prestation är de områden som granskats. Träningslärans syn på idrottslig prestation och dess isolerade faktorer i samspel med studiens benämning av fotboll som en komplex idrott där kognitiva processer anses ha stor betydelse ligger till grund för de slutsatser och diskussioner som förs. Insamlad data sammanställd i Excel analyseras med hjälp av SPSS och granskas sedan mot teoretiska perspektiv och modeller. Fysiska aktioner påverkas av externa faktorer så som underlag och motståndarens presterade fysiska aktioner. Studien menar att enskilda isolerade faktorer inte kan förklara den idrottsliga prestationen utan behöver ses som en helhet. Vidare menas det förekomma hög- respektive lågintensiva matcher där hemma- och bortalags aktivitetsprofil inte skiljer sig markant, utifrån detta resonemang anses inte lag vara av hög- kontra lågintensiv karaktär utan flertalet faktorer påverkar om matchen bedöms som hög- eller lågintensiv exempelvis vilket underlag den spelas på.

Denna studie undersöker åtta pedagogers inställning och kunskaper inom naturvetenskap samt hur inställningen och de olika kunskaperna inom ämnet kan påverka den dagliga verksamheten. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger från fyra olika förskolor inom en kommun i norra Sverige. Studien visar att deras inställning till naturvetenskap varierar. Vi kan se att deras inställning kan ha ett samband med deras tidigare erfarenheter av ämnet. Beroende på vilken inställning och vilka ämneskunskaper pedagogerna har, tror vi att deras planering av den fysiska miljön påverkas. Pedagogerna anser att naturvetenskap bearbetas på olika sätt beroende om barnen befinner sig inomhus eller utomhus. Angående de åtta pedagogernas kunskaper om naturvetenskap har vi kommit fram till att många av de kunskaperna berör biologi. Vår studie visar även att pedagogerna anser att ämneskompetens inom naturvetenskap inte är något negativt att ha och pedagogernas intresse för naturvetenskap är viktigt för arbetet med det. De ämneskunskaper som flera pedagoger har, har de fått med sig via utbildning.

No description available.

Barnens inflytande över förskolans verksamhet är något som länge prioriterats här i Sverige. Läroplanen som förskolan ska följa poängterar även barnens rätt till inflytande över sin vardag, detta är dock ett problematiskt område då den inte specificerar hur inflytande ska se ut vilket gör att det är förskollärarens egna tolkningar som ligger till grunden för hur arbetet med inflytande ser ut. Syftet med denna studie är att undersöka vilket reellt inflytande barnen har, främst över den fysiska miljön men även i den övriga verksamheten så som i den fria leken och hur förskollärarna kommer fram till vad de ska arbeta med i exempelvis temaarbeten, då allt detta går in under barnens inflytande. Frågeställningen vi haft under detta arbete är vilket inflytande ges barn i den fysiska miljön i förskolan? Detta har undersökts via intervjuer med sex förskollärare där de fått berätta om sina verksamheter och hur de arbetar med inflytande för barn i förskolan. Resultatet av studien visar att nivån av inflytande som barnen får är sammankopplat med pedagogernas synsätt kring vad de ser som inflytande för barnen, samt vilja att släppa in barnen i beslutsfattningen. Av studien drar vi slutsatsen att möjlighet finns att låta barnen vara delaktiga i beslut rörande den fysiska miljön på förskolan. Detta då många av våra informanter berättar hur de via olika arbetssätt faktiskt ger barn inflytande inom detta område.

Syftet med den här studien är att undersöka förskollärares uppfattningar gällande barns behov av rörelse och fysiska aktiviteter. Studien kommer dessutom att redogöra för fyra teman som kan påverka barnens förutsättningar till utövande av fysiska aktiviteter. Teman i fokus är; Hälsa och välbefinnande i relation till rörelse, Förskollärarens förhållningssätt kring barns rörelse, Förskolans förutsättningar och erbjudande av rörelse och De dagliga rutinernas betydelse för barns rörelse. Valet av metod i studien är semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Studien genomfördes på tre olika förskolor med utbildade förskollärare. Det teoretiska perspektivet i studien har utgått från ett livsvärldsperspektiv. Resultatet visar att förskollärarna är medvetna om betydelsen av att barns rörelsebehov beaktas i verksamheten. Det framgår även att förskollärarna är medvetna om sin egen yrkeskompetens när det gäller att planera och genomföra aktiviteter som gynnar barns behov av att få använda kroppen fysiskt. Utevistelsen visades vara en tillgång för de fysiska lekarna i förskolan. De fysiska aktiviteterna har en positiv påverkan på barns motoriska utveckling. Studiens slutsats är att förskollärarna är medvetna om betydelsen av de fysiska aktiviteterna. De anser även att förskollärarens profession och kreativitet är avgörande för att de fysiska aktiviteterna ska ges tillräckligt utrymme i förskolan.

E-commerce is challenging the traditional trade in physical stores. Sales growth in the consumer goods trade has stopped while e-commerce continues to grow. Companies can use customer experience strategies in response to the challenge of remining profitable and avoiding a so-called store death. From a retail perspective, this study investigated how companies use customer experiences in physical stores. The study has identified several customer experience strategies applied by the companies but also why they chose to apply these strategies. It appears that the staff has a significant importance in the store and is likely to be an important factor as to why customers continues to buy their fashion goods in physical stores. / E-handeln utmanar den traditionella handeln i fysiska butiker. Omsättningstillväxten i sällanköpsvaruhandeln har avstannat samtidigt som ehandeln fortsätter att växa. Företagen kan använda kundupplevelsestrategier som svar på utmaningen för att återstå lönsamma och undvika en så kallad butiksdöd. Den här studien har utifrån ett detaljhandelsperspektiv undersökt hur företag använder kundupplevelser i fysiska butiker. Studien har identifierat flertalet kundupplevelsestrategier tillämpade av företagen men också varför de valt att tillämpa dessa strategier. Det framkommer att personalen har en väsentlig betydelse i butiken och torde vara en viktig faktor till varför kunder fortfarande fortsätter att handla sina modevaror i fysiska butiker.