Bakgrund: Butikerna inom detaljhandeln har svårigheter med att effektivisera utbytesplatsen. I och med den ökade konkurrensen som råder på marknaden blir det svårt för små- och medelstora företag att överleva. Detta tillsammans med att konsumenterna avskärmar sig från den stora massan av reklam och marknadsföring som de dagligen utsätts för har lett till att företag måste hitta nya unika sätt att marknadsföra sig på för att överleva långsiktigt. Problemformulering: Vilka faktorer är viktiga för att påverka köpprocessen i en butik genom att använda doft som marknadsföringsfenomen? Syfte: Syftet med vår undersökning är att studera kausala samband mellan hur vår oberoende variabel, doft, påverkar den beroende variabeln, köpprocess. Metod: Uppsatsen utgår från en deduktiv ansats. Vi kommer att göra ett experiment och utgå från en kvantitativ metod med kvalitativa inslag. Genom att göra detta får en djupare insikt i det fenomen vi undersöker. Teorier: Uppsatsen använder sig av följnade teorier; Köpprocessen, Upplevelseteorin, Mervärdesteorin, Involveringsteorin. Empiri: Empirin består av primärdata inhämtad via en enkätundersökning med semistrukturerade frågor från kunder från Garden Aquatica och Vackra Ting. Den består även av försäljningsstatistik från butikerna under experimentets genomförande. Analys: Genom att mäta konsumentens tid i butik har vi fått fram en signifikant förändring med och utan doft som marknadsföringsmedel. Via olika korrelationer har vi kan vi även se samband mellan konsumentens attityd till butiksatmosfären, humör, engagemang och merköp vid implementering av doft. Resultat: Doft som medel i marknadsföringen bidrar till en förlängd och effektiviserad köpprocess samt ökad försäljning Slutsats: En viktig faktor i butikernas långsiktiga överlevnad är att använda och utnyttja det fysiska rummet och med hjälp av doft som marknadsföringsfenomen öka företagens lönsamhet.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 20 000 personer med en stomi. De vanligaste orsakerna till att personer stomiopereras är att hon eller han lider av Ulcerös Colit, Morbus Crohn eller cancer i tjock- eller ändtarm. Vid en stomioperation leds tarmen ut genom bukhinnan och sys fast på huden. Öppningen täcks med stomibandage som samlar upp avföringen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med en tarmstomi. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Elva vetenskapliga artiklar erhölls efter systematisk sökning i databaserna Cinahl, Pubmed och Psykinfo. Studiernas resultat bearbetades och kategoriserades. Resultat: En fysiskt förändrad kropp ledde till psykiska reaktioner och känslor. Det var främst de psykiska upplevelserna som ledde till hinder i vardagen men det uppkom också rent fysiska hinder relaterade till att ha en stomi på buken. Slutsats: Fynden i litteraturstudien tyder på att en förändrad kropp, relaterat till en stomioperation, leder till fysiska och psykiska upplevelser. Upplevelserna beskrivs ofta som hinder i vardagen, många blir socialt isolerade eller lever i rädsla för att stomin ska lossna i en olämplig situation. Sexualiteten blir påverkad och betydelsen av det varierar beroende på person.

Bakgrund: Varje år drabbas 10 000 personer i Sverige av ett plötsligt hjärtstopp. Ett hjärtstopp innebär att hjärtats pumpförmåga plötsligt upphör. Att drabbas av ett hjärtstopp och även överlevt upplevas som traumatiskt. Det är viktigt som sjuksköterska att ha en förståelse och kunskap om patientens livsvärld för att kunna ge god omvårdnad.Syfte: Att få en förståelse för hur patienter upplever sin livskvalitet efter ett hjärtstopp.Metod: Metoden som har använts var en litteraturöversikt med kvantitativ och kvalitativ ansats. Studien baserades på 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Av de som överlever ett hjärtstopp kommer endast ett fåtal att leva en längre tid efteråt, eftersom överlevnadsprognosen är mycket låg. I resultaten av studierna framkommer det att majoriteten av alla som har drabbats av ett hjärtstopp och överlevt, upplever en god livskvalité efteråt. De har fått nya insikter och värderingar i livet och även prioriterat sitt familjeliv mer. Vanliga komplikationer är minnessvårigheter och trötthet, vilket har påverkat deras livskvalité.Slutsats: De som överlever ett hjärtstopp, känner en oerhörd glädje och tacksamhet över att ha överlevt och där med en god livskvalité. Trots denna glädje har många upplevt hela sin tillvaro som kaotisk och många nya tankar väcks. Faktorer som påverkar vår livskvalité är till exempel vår kognitiva och fysiska förmåga. Trots en begränsad kroppslig förmåga har många en möjlighet till att leva ett självständigt liv. Efter den traumatiska händelsen ser man livet ur ett annat perspektiv. Det är viktigt att följa upp och ge stöd åt de patienter som upplever ångest och sämre livskvalité.

Bakgrund: Att skapa bra förutsättningar och ta hand om idrottstalanger är angeläget i många länder, så också i Sverige. Ett led i att skapa möjligheter för våra idrottsungdomar har varit satsningen på idrottsgymnasier. Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka om de friidrottsungdomar som presterar bäst vid antagningstester till Friidrottsgymnasiet i Växjö även är de friidrottare som presterar bäst resultat som seniorer.  Material och metod: Totalt 207 friidrottare, i 15 års ålder, (100 flickor och 107 pojkar) som utfört ansökningstesterna till FIG Växjö och presterat ett friidrottsresultat som senior ingick i studien. Följande antagningstester ingick:30 meter flygande(snabbhet), kulkast framåt (explosivitet) samt plinthopp, 90 sekunder (styrkeuthållighet). Antagningstesterna jämfördes med friidrottarens bästa prestation utförd som senior. En jämförelse gjordes även grengruppsvis. Resultatet visade en ganska stark korrelation för flickor mellan 5 av de 15 undersökta sambanden. Sprint/häckgruppens friidrottsresultat korrelerade med flygande30 meter samt kulkast framåt (r= 0,6, p<0,05). Hoppgruppens resultat korrelerade med plinthopp samt flygande30 meter (r=0,5, p<0,05). Medel/långdistansgruppens resultat korrelerade med kulkast framåt (r=0,5, p<0,05). För pojkar sågs endast en ganska stark korrelation, sprintgruppen korrelerade med kulkast framåt(r=0,5, p<0,05).   Slutsats: De fysiska tester som använts i denna studie bör inte vara helt avgörande vid en antagning till ett friidrottsgymnasium, framförallt inte när det gäller pojkar.

Background Heart failure is an increasing chronic disease in the western world due to an aging population and a changed lifestyle. The basic treatment is pharmacological with substantial lifestyle changes. Much is known about physical exercise in middle aged and younger patients but in the patients over the age of 65, little is known. Aim The aim of this study was to investigate the effects of physical exercise on patients aged over 65 with congestive heart failure. Method A systematic review was undertaken in the databases Cinahl and PubMed. Seven articles were analysed from the systematic review. An unsystematic review in PubMed gave one article. Three articles from Cinahl and five from PubMed were analysed from their results of physical exercise in heart failure. Results The study revealed three major themes and two subthemes. The themes were increased quality of life, a better heart work and increased physical capacity. The subthemes were increased fitness and increased muscle strength. The quality of life improved significantly in the study. The increased physical capacity included the subthemes improved endurance and increased muscle strength. There are major opportunities for the elderly patient to improve the overall daily life according to the results of this study. Conclusion The effects of physical exercises in elderly patients are good but more research has to be made to find the optimal training form for the weaker patient.

<p>Syftet med studien är att undersöka förutsättningarna för lärare att integrera/inkludera elever med fysiska funktionshinder i klassen.</p><p>Hur förbereddes läraren innnan en funktionshindrad elev kom till klassen?</p><p>Vilka anpassningar av lokaler och utrustning är nödvändiga för att eleven ska kunna vara delaktig i klassen?</p><p>Vilket är elevens behov av personliga hjälpmedel?</p><p>Studien belyser också vilka möjligheter till pedagogisk utveckling läraren får genom att undervisa elever med fysiska funktionshinder.</p><p>Den metod jag använt är att genomföra fem kvalitativa intervjuer vid fem olika skolor. Jag har använt en frågeguide där det finns ett antal huvudteman med följdfrågor under varje tema.</p><p>Resultatet av min studie visar på att de intervjuade lärarna är samstämmiga i att de har förutsättningar att kunna integrera/inkludera funktionshindrade elever i klassen.</p><p>Elever med fysiska funktionshinder kan delta i de flesta aktiviteter under skoltid. När det gäller integrering/inkludering i den sociala och psykiska miljön säger lärarna att de tror att eleverna är delaktiga.</p>

Syftet med den här studien är att undersökaoch få en fördjupad förståelse för hur förskollärare ser på förskolans fysiska miljö och dessbetydelse förbarns utveckling och lärande. Frågeställningarna studien utgår ifrån är följande: Hur utformas förskolans fysiska miljö?och Hur uppfattar förskollärare den fysiska miljöns betydelse för barns utveckling och lärande?I studien intervjuades sex förskollärare från sex olika förskolor inom samma kommun. Resultatet av studien visar att samtliga förskollärare har en uppfattning att förskolans fysiska miljö är av betydelse för barns utveckling och lärande. Det förskollärarna framhåller som betydelsefullt är att den fysiska miljön både kan främja och hämma barns utveckling och lärandeexempelvis genomförskollärares syn på lokaler och deras syn på tillgängligheten av material. Utifrån resultatet går det att utläsa att en viktig del i förskollärarnas uppfattningomden fysiska miljöns betydelse för barns utveckling och lärande är samspel och samtal mellan alla som deltar i förskolansverksamhet. Genom samspel får barnen möjlighet att utvecklas och lära i gemenskap med andra samt bidra till andras utveckling och lärande. Samtaleti förskolan belyses som viktigt då det kan skapa möjligheter för barnensdelaktighet och inflytande när detgällerden fysiska miljön. När det handlar om utformningen av förskolans fysiska miljö har förskollärarna skilda uppfattningar kring vad de utgår ifrån. Några förskollärare utgår ifrån de intressen som barnen visar och några förskollärare utgår ifrån de behov som barnen har. Det finns någonförskollärare som anpassar förskolans fysiska miljö utifrån barnens ålder.

No description available.

I föreliggande studie fanns viljan att undersöka och analysera pedagogers erfarenheter av att jobba genusmedvetet i förskolan när det kom till att planera och utforma förskolans fysiska miljö.  Tanken bakom studien var att undersöka och att synliggöra för hur ämnet arbetas med och även hur det skulle kunna arbetas med. Samt synliggöra problematik och önskemål i arbetet med genusmedvetenhet ute i verksamheterna.     Syftet med föreliggande studie är att ur ett genusteoretiskt perspektiv undersöka och analysera förskollärares erfarenheter av att arbeta, planera och utforma förskolans pedagogiska miljö. Studien genomfördes med intervjuer som undersökningsmetod. Pedagoger intervjuades för att få fram resultatet av studien. Den insamlade empirin redovisas som en jämförelse där det synliggjordes skillnader och likheter bakom svaren på frågorna som ställts. Avslutningsvis drevs en diskussion utifrån den forskningen som det utgåtts ifrån gentemot det som framkommit under studien. Slutresultatet av studien visar på att informationen om genusfrågor finns hos samtliga pedagoger men att engagemanget fallerar i brist på intresse eller tidsbrist. Resultatet tyder på att man är medveten om ämnet ute i verksamheterna men att det inte jobbas aktivt med frågan. Däremot har många av de intervjuade pedagogerna uttryck att de skulle vilja ha mer kunskap om hur man skulle kunna jobba med genusmedvetenhet, de har även uttryckt att de önskar det hade funnits mer tid, om tiden funnits hade intresset ökat.

Syftet med den här studien är att beskriva hur planerade fysiska aktivitet kan se ut i förskolan för att öka mängd på barnens rörelse. Detta för att skapa en förståelse för hur förskollärare kan engagera sig i fysiska aktiviteter som är avgörande för barnens livslånga hälsa och välbefinnande. Enligt forskning kan ett beteende fyllt av fysisk aktivitet och som är etablerad i tidig barndom uppmuntra till fysisk aktivitet också senare i livet. Undersökningen genomfördes med kvalitativ datainsamling med hjälp av tre semi-strukturerade intervjuer av tre förskollärare, som är inriktade på motorik. Resultatet visar på lämpligheten att hänga upp planeringen på en modell. Viktiga punkter i modellen är att utgå ifrån övergripande mål och att vara flexibel utifrån didaktiska förutsättningar. Vid utförande är korta, intensiva, enkla och roliga pass lämpligt sätt att genomföra planerade fysiska aktiviteter på. Rörelse till musik är också ett inbjudande sätt. Resultatet visar att förskollärarens roll är att vara en förebild, vara deltagande och vara engagerad. Engagemanget kan man få genom att välja aktiviteter utifrån individuella intressen, egna och barnens. Det är också viktigt med ihärdighet genom att upprepa aktiviteten.