I denna uppsats har det utretts hur Stockholm, Göteborg och Malmö har betonat cyklism och tagit fram riktlinjer för framtida utveckling. För att möjliggöra en utvärdering av deras arbeten sattes i forsknings- och kunskapsöversikten upp riktlinjer som berör cykelns fördelar, vad som påverkar trafikvalet samt cykeln ur ett planeringsperspektiv där det bland annat utreds hur internationellt framgångsrika cykelstäder förhåller sig till cyklism. Med översikten som grund blev det därmed möjligt att analysera hur väl och på vilket sätt de tre svenska städerna planerar för cyklar. Examensarbetet har bedrivits som en flerfallsstudie där de undersökta fallen har analyserats och satts i relation till varandra för att därmed möjliggöra en identifiering av likheter och skillnader. Den applicerade metoden har varit innehållsanalys, empirin har därmed djupgranskas.I fallstudien identifierades att alla städerna planerar för en ökad cykeltrafik med flera av de strategier som applicerats i cykelframgångsrika länder. Malmö som har en längre cykeltradition har kommit längre i arbetet än Stockholm och Göteborg. Alla städerna har dock som mål att en större andel av resorna i framtiden ska ske med cykel. För att uppnå detta mål ska både hårda och mjuka åtgärder vidtas i form av fysisk planering samt beteendeförändringar. Inte förrän detta sker kommer resmönstren att förändras.

Med ökad inflyttning till storstadsregioner blir den byggbara ytan i urbana områden allt mer begränsad. Detta i samband med förändringar i det globala klimatet, med ökade havsnivåer och mer intensiva regn som följd, samt utveckling av ny teknik öppnas det upp för nya typer av lösningar. Följande examensarbete syftar till att utveckla ett koncept för byggnation av bostadsgrupp direkt på vattenspegel och sedan använda det som grund vid utveckling av ett gestaltningsförslag. Först utförs en litteraturstudie inom ämnet. Utifrån analys av denna, samt referensobjekt, skapas ett koncept innehållande de aspekter som bör tas till hänsyn vid byggnation av en bostadsgrupp direkt på vatten. Arbetet använder sig av metodik redovisad i boken ”Idea Work”, både för den teoretiska delen samt den kreativa processen. Med hjälp av det framtagna konceptet utvecklas ett gestaltningsförslag för en flytande bostadsgrupp. Förslaget placeras i Frihamnen i Göteborg, ett område som inom en snar framtid ska utvecklas till att bli en helt ny stadsdel. Förslaget följer även i största möjliga mån den vision som Göteborgs Stad satt upp för utvecklingsområdet Frihamnen. De flytande bostäderna är anpassade efter de lokala väderförhållanden som råder på platsen. Byggnadernas struktur är utformade så att de ska skydda från vind samt ge boende möjlighet att njuta av solen. Fasader med mycket glas skapar en visuell kontakt med vattnet precis utanför. Genom att aktivera taken och placera nödvändig grönska skapas där en grönblå struktur. En mindre park i mitten fungerar som en social punkt. Med varierande våningshöjder och arkitektur anpassas bostäderna efter den vision Göteborgs Stad utvecklat. Med ett fristående poolområde utnyttjas älvens vatten. Utgjutningar i pontonerna skapar direkt kontakt till vattnet, där ankring med allt från segelbåtar till kanoter möjliggörs. Gestaltningsförslaget är i sin helhet inte en fulländad lösning utan snarare en visualisering av hur ett bostadsområde på vatten kan tänkas se ut. Vidare studier behövs inom området för att ett slutgiltigt förslag ska kunna ta form. Förhoppningen är att inspirera till fortsatta studier inom ämnet. Resultatet kan ses på sidan 44 och framåt i rapporten. Slutsatsen av teori och gestaltningsförslag är att boende på vatten kan ha era fördelar för den urbana människan så som bättre närmiljö, möjlighet till ett aktivt liv, positiv påverkan på hälsa och en visuellt tilltalande omgivning. Att bygga på vatten öppnar således dörrar till nya möjligheter. Fortsatta studier inom alla delar framtagna i konceptet kan leda till en ännu bättre förståelse kring ämnet.

The purpose of this thesis is to get knowledge about how it is to work as a librarian at Gothenburg city library during a rebuilding process and during the time when they have worked in a temporary library so called niche library. Which part did they have in the renovation project and in the niche library? The aim is also to find out how the librarians have experienced their time in the niche library and if it has affected their profession and identity.The method that is used to answer questions of the study is semi-structured interviews with four public librarians. Through comparing previous research in building and rebuilding process I have analyzed the four public librarian’s part in the renovating process and the temporary library. I have analyzed how the librarians have experienced it during the time in the temporary library and how it has affected their profession and identity.The four librarians have been divided in different groups during the improvement process to discuss requests how they want it to look like in the library. In the end of the rebuilding process the librarians were rearranged into new groups based on competence and interest. The librarian’s requests have not always been fulfilled because of different participants have had different opinions. Because of some of the librarian’s short employment period and their activity in the professional field they have not been affected so hard by the reorganization. The librarians have had the opportunity to develop their work at the temporary library. But the temporary library has affected some of the librarian’s profession in a negative way and they have not had the opportunity to use so many identities as before as at the central library. / Program: Bibliotekarie

This master's thesis deals with the public library project called the GÖK-project, whichconcerned three Swedish public libraries: Linnestaden (Göteborg), Örnskoldsvik and Kalmar.The general outlines for the project were: reconsideration of the conception of the literaryquality, improvement of the library services, adjustment to the library user and reconsiderationof the conception of adult education to the public libraries of the 90s. The projectcaused a big national debate with effort put on the conception of the literary quality.The topic of this master's thesis is partly the GÖK-project and its general outlines, partly theaccomplishment of the project, the main point put on the public library in Linnestaden(Göteborg). / Sidnumrering och text på sidorna 25-27 motsvarar det tryckta exemplaret.

De senaste åren har varumärkets värdeskapande förmåga fått en allt större uppmärksamhet.Oavsett om det är produkter eller tjänster som ett företag erbjuder så kräver dagens ökandekonkurrens att man på ett effektivt sätt kan särskilja sig gentemot ens konkurrenter. Detta ärnågot som har lett till att varumärket som konkurrensmedel har fått en allt större roll förföretagen, då allt fler har insett att ett starkt varumärke är en förutsättning för att kunnakonkurrera på lång sikt.När man vill bygga och underhålla ett starkt varumärke bör ett av dem främsta målen vara attförsöka se till att företagets varumärkesidentitet överensstämmer med kundernasvarumärkesimage för att på så sätt minimera ett eventuellt gap mellan dessa två. Vårt syftemed denna uppsats har varit att närmare undersöka detta problemområde.För att åstadkomma vårt syfte har vi genomfört en studie av Taxi Göteborg. Vi har studerathur Taxi Göteborg arbetar med sitt varumärke, vilken varumärkesidentitet man har samt vaddet är man vill förmedla genom sitt varumärke. Sedan har vi jämfört företagets önskadevarumärkesidentitet med kundernas uppfattning av varumärket, så kallad varumärkesimage.Vår uppfattning av Taxi Göteborgs varumärkesidentitet grundar sig på en intervju som vigenomförde med Lena Dahlström som är anställd som försäljnings och kundansvarig påföretaget. Vi fick även tillgång till intern information som berörde företagetsvarumärkesidentitet. Uppfattningen om Taxi Göteborgs varumärkesimage har vi fått genomatt utföra en enkätundersökning med Taxi Göteborgs kunder. Vid analysen har vi sedanjämfört varumärkesidentiteten med varumärkesimagen för att få en bild av hur väl dessastämmer överens med varandra och om det finns eventuella skillnader. Vidare så har vi ävengjort en analys kring varför dessa likheter och skillnader har uppstått.Vår undersökning visar att det finns stora likheter mellan Taxi Göteborgs varumärkesidentitetoch varumärkesimage. Man vill uppfattas som pålitliga, tillgängliga och professionella, vilketäven vår kundundersökning visar att man faktiskt gör. Detta tror vi beror på att budskapetman vill sända ut genom varumärket grundar sig i företagets tre kärnvärden.Vi har även lyckats identifiera vissa skillnader som gör att det skapas ett visst gap mellanidentiteten och imagen. Dessa skillnader tror vi främst beror på att man tidigare inte har haften långsiktig varumärkesstrategi på företaget, vilket har lett till att vissa brister ivarumärkesuppbyggnaden har uppstått.

The aim of this study is to explore local cultural policy documents in the municipality of Gothenburg Sweden, and, more specifically, to investigate the concepts of cultural planning and instrumental cultural policy. Cultural planning is in this thesis seen as a result of an instrumental view of cultural policy. The theoretical framework consists of the theories of Danish cultural policy researcher Dorte Skot-Hansen. She describes cultural policy in urban areas as founded in motives such as economy, social issues, entertaining and enlightenment. A qualitative text analysis is performed in order to see if the purpose of the cultural policies is to focus on cultural planning as formulated in the document Kulturpolitisk strategi – version 1.0, adopted by the city council in 1998. The chosen city district committees are Centrum, Högsbo, Härlanda, Backa, Askim and Bergsjön. The result indicates that cultural planning in these districts only partly states the goals set by the city council. The city district committee of Bergsjön is an exception. This shows a lack of co-operation between the city district committees and the city council concerning cultural policy. The study shows that the major motive of cultural policy in the city district committees is, following the labels provided by Skot-Hansen, the social motive. In addition to the emphasis the social motive puts on democracy, integration and participation, the study points to the health issue as an essential motive in the cultural policies. / Uppsatsnivå: C

Destinationsmarknadsföring är en komplex marknadsföringsform då turistprodukten är sammansatt av upplevelser och händelser av en plats där produkten produceras och konsumeras samtidigt. För marknadsförare av turistdestinationer är det betydelsefullt att förstärka och förändra en destinations image och att vara uppmärksamma på en destinations behov för att vara attraktiv både lokalt som globalt. Destinationer står idag för ökade ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar som destinationen måste ta till vara på för att överleva och sätta sitt namn på kartan. Syftet med studien är att belysa och få fram hur de tre organisationerna Svenska Mässan, Göteborg & Co samt Got Event arbetar med sin destinationsmarknadsföring för att attrahera turister ur ett evenemangsperspektiv. Studien har även till syfte att belysa om evenemang bidrar till att stärka stadens image och varumärke då dessa två begrepp har en central roll i uppsatsen. Göteborg är en stad som kännetecknas av både närhet till skog och hav som bidrar till stadens särprägel. Göteborg är en stad där det mesta finns inom gångavstånd där begreppet ”within walking distance” har fått en betydelsefull roll för staden. Marknadsföringen av staden riktar sig till flera olika målgrupper då de olika organisationerna som arbetar med marknadsföringen av Göteborg har sina specifika målgrupper som de riktar sig mot. Göteborg marknadsförs genom ett unikt nätverk då de olika organisationerna inom området har byggt upp ett starkt samverkansnätverk där de tillsammans bidrar till bilden av Göteborg. ”One destination – One voice” har kommit att bli deras rättesnöre i marknadsföringen av staden. Studien är av kvalitativ karaktär och har sin utgångspunkt i empirin som syftar till att undersöka ett fåtal fall på djupet vilket kännetecknas av en induktiv ansats då undersökningsmetoden är en fallstudie. Förståelse snarare än förklaringar är vad som är centalt för uppsatsen då vi utgått ifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. Studiens empiriska resultat har belyst hur de olika organisationerna marknadsför staden och för att förstå denna process så har vi tittat på teoretiska begrepp som destinationsmarknadsföring, varumärke, image, marknadskommunikation samt evenemang. Genom analysen fick vi fram nätverkets betydelse vid marknadsföringen av staden där även närhet och begreppet trippel bottom line med de tre dimensionerna ekonomiskt, socialt och miljömässigt är av stor betydelse för staden och dess varumärke. Analysen bidrog dessutom till att lyfta fram Göteborg som en evenemangsstad där evenemang och upplevelser redan uppmärksammes på 20-talet vid firandet av Göteborgs 300-års jubileum vilket även blev startskottet för att sätta staden på kartan. Avslutningsvis återfinns egna reflektioner och förslag på fortsatt forskning inom området för destinationsmarknadsföring. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

<p>Detta examensarbetes syfte är att fördjupa våra kunskaper om ledningsrätt och alternativa upplåtelseformer för ledningar samt att undersöka hur dessa används i praktiken. Inledningsvis redovisas de olika upplåtelseformerna: servitut, ledningsrätt och olika typer av nyttjanderätter. Servitut och ledningsrätt är upplåtelseformer som är obegränsade i tid, medan nyttjanderättsupplåtelserna lägenhetsarrende, anläggningsarrende och annan nyttjanderätt är begränsade på kortare eller längre tid. Denna del avslutas med en enkel skiss över de olika formernas för- och nackdelar ur ett mark- respektive ledningsägarperspektiv. Därefter följer en del som behandlar vilka intressen som bevakas samt vilka upplåtelseformer som föredras av olika intressenter. Denna del är baserad på intervjuer med nio företrädare för olika bolag och förvaltningar med verksamhet i Göteborg. Här redovisas även en del av de avtal som finns i dagsläget. Vid intervjuerna framkom att ledningsägare är intresserade av att få långvarigt skydd till låg ersättning och därför ur den synvinkeln ser ledningsrätt som en önskvärd upplåtelseform. Denna form används dock mycket sällan inom kommunalägd mark i Göteborg då företagen vill undvika tvångsåtgärder och kommunen generellt sett är negativt inställd till att låsa upp mark genom att den belastas med rättigheter som är obegränsade i tid. Kommunen erbjuder sig istället att upprätta nyttjanderättsavtal. Hur dessa sedan utformas är en förhandlingsfråga som avgörs från fall till fall. Även om avtal i stor utsträckning har kunnat upprättas är de i samtliga fall kompromisser. I enstaka fall har inte ens avtal kunnat upprättas då parternas intressen står för långt ifrån varandra. Vår slutsats är därför att vi ser ett behov av en förändrad lagstiftning. Det saknas ett mellanting mellan nyttjanderättsavtal, helt baserade på frivillighet, och ledningsrätt som i sin nuvarande form är problematisk eftersom den ger fördelar för den ena parten på den andras bekostnad.</p> / <p>The aim of this thesis is to expand our knowledge of way-leave and other forms of tenures for conduits and to study how they are adopted in practice. By way of introduction the various forms of tenures; easement, way-leave and different types of usufructs are described. Easement and way-leave are forms of tenures not limited in time, whereas usufructs as leaseholds are limited to longer or shorter periods. This part of the thesis is concluded by a short summary describing the advantages and disadvantages of the different forms of tenure seen from the perspective of the landowner and that of the owner of the conduit. This is followed by a part showing which interests are guarded by the different parties and which form of tenure they prefer. This part is based on interviews with nine representatives from different companies and committees in Gothenburg. Some of the agreements that are in use are also described. During the interviews it became clear that the owner of the conduits main interests lie in reaching agreements that guarantee a long term legal protection at a low-cost and thus they see the advantages of way-leave. Despite this, way-leave is seldom used regarding land owned by the City of Gothenburg since the companies prefer to avoid tenure with compulsory elements. Furthermore the municipality is generally negative towards locking land by allowing rights unlimited in time. The municipality offers usufruct agreements as an alternative. How those are worked out in detail is negotiable and differs from case to case. Even though agreements are often reached they are always compromises. In some exceptional cases agreements have not been established as the parties have been too far apart. Therefore we have come to the conclusion that there is a need for new legislation. There is presently no cross between usufructs, wholly based on voluntary agreements, and way-leave which, in its present form, is problematic since it gives advantages to one on the expense of the other.</p>

Green Cargo driver idag ett antal terminaler i Sverige i syfte att främja transporter på järnväg och ser möjligheter i att utveckla en av sina terminaler i Göteborg, Göteborg Norra, till en så kallad dry port, alltså en intermodal terminal i inlandet. Detta gav upphov till projektet Terminal Göteborg Norra – en möjlig dry port? med målet att undersöka potentialen och omställningarna med att utveckla befintligt kunderbjudande på Göteborg Norra genom att utreda konceptet dry port samt undersöka efterfrågan på marknaden. Syftet med en dry port är att fungera som en förlängning av hamnen och bör enligt forskare erbjuda samma servicetjänster som en hamn, det vill säga förtullning, säker lagring av både lastade och tomma containrar samt underhåll och städning av containrar. En dry port kan ses som ett bra komplement till hamnar som ligger inne i städer och har problem med begränsade utrymmen i hamnområdet och svårt att expandera då ytan inte längre räcker till. Dessutom kan man minska utsläppen av CO2 genom att få mer gods transporterat på järnvägen. Att utveckla Göteborg Norra, som Green Cargo idag driver i egen regi, skulle innebära att befintliga tjänster behöver kompletteras med de tjänster som fullbordar en dry port. Projektet resulterade i en utredning med potentiella intäkter och kostnader som förväntas uppstå vid ett utvecklande av Göteborg Norra till en dry port. Det visade sig att kostnaderna med att utveckla Göteborg Norra till en dry port är fullt möjliga att tjäna in inom den bestämda tidsramen på två år. Trots det så anser projektet att det finns många delar i utvecklandet som talar emot ett fulländat dry port koncept på Göteborg Norra. Då projektet anser att terminalens läge inte är optimalt för en dry port och att det finns begränsade lagringmöjligheter, oklarheter gällande tulltjänster samt att hamnen inte visar något intresse för att utnyttja tjänsten så är det svårt att motivera omställningen till en fulländad dry port. Däremot finns det en del i dry port konceptet som projektet ser positivt till och det skulle innebära att Göteborg Norra tar emot lastade containrar för transport till hamnen. Då projektets marknadsundersökning visade att många speditörer anser att det är problem med långa köer för att hämta och lämna gods i Göteborgs hamn så skulle Green Cargo kunna erbjuda en tjänst där dessa kunder kan åka till Göteborg Norra och lämna eller hämta sitt gods. Detta under förutsättning att Green Cargo kan erbjuda en billigare lösning och att det inte uppstår köer i trafiken runt terminalen. Klarar Green Cargo detta har de ett bra argument som borde locka både speditörer och Göteborgs hamn att nappa på lösningen.

Ce mémoire traite de la pertinence d'utiliser les partenariats public-privé (PPP) en développement durable entre la ville et la grande industrie présente sur son territoire. Ceux-ci s'inscrivent dans un contexte de mondialisation où l'interdépendance de la ville et de la grande industrie peut avoir un impact sur leur positionnement à l'échelle internationale. Si le concept de partenariat public-privé peut être interprété de diverses façons et comporte de nombreuses formes hybrides, la revue de littérature fait ressortir deux grandes classes : les partenariats public-privé contractuels et consensuels. De même, si le développement durable est généralement compris en combinant les définitions de Brundtland (1987) et celle de l'Union Intemationale de la conservation de la nature (1980), les partenaires publics et privés s'impliquent différemment en développement durable, selon leurs responsabilités et leurs intérêts spécifiques. Dans le cadre de ce mémoire, c'est l'étude de cas qui a été choisie comme méthodologie pour analyser la pertinence pour la ville et la grande industrie d'utiliser des PPP qui pourraient s'avérer conformes aux principes du développement durable. Près d'une vingtaine d'entrevues semi-dirigées ont été réalisées afin de mieux comprendre le fonctionnement et l'intérêt pour la ville (public) et la grande industrie (privé) de conclure de tels partenariats public-privé. La recherche indique que leur interdépendance favorise l'émergence de PPP lorsque l'objectif est renforcer un positionnement commun à l'international, ce qui est facilité lorsque les réseaux sont bien établis et que le niveau de confiance est élevé en milieu local. Ces caractéristiques peut toutefois rendre difficile l'exportation de tels PPP dans des contextes locaux différents, du moins sans une adaptation au milieu. Basée sur le projet Biogas Väst, un partenariat public-privé entre la ville suédoise de Göteborg, les manufacturiers en transport AB Volvo et Volvo Car Corporation, de même qu'une quinzaine d'autres partenaires publics et privés, l'hypothèse est à l'effet que la société civile doit être partenaire pour que les partenariats public-privé entre la ville et la grande industrie s'avèrent conformes au développement durable. La recherche démontre que certains PPP peuvent être intégrés à la planification urbaine du développement durable comme projets visant à réaliser les objectifs d'un Agenda 21 local ou de la Charte d'Alborg. S'il n'est pas essentiel que la société civile soit partenaire pour que le PPP s'inscrive dans une planification de développement durable, la recherche indique qu'elle pourrait jouer un rôle de premier plan pour en augmenter les chances de succès. Faisant partie à la fois de l'électorat des partenaires publics et de la clientèle des entreprises privées, la société civile peut exercer son pouvoir pour défendre et promouvoir ces PPP, entre autres dans un contexte de compétitivité internationale qui intègre peu les questions sociales et environnementales. La pertinence des PPP consensuels en développement durable permet donc de repenser les modèles de partenariat économique afin de s'assurer que les initiatives responsables des entreprises constituent un atout et non un frein à leur compétitivité. La complexité croissante de l'interrelation entre les questions sociales, environnementales et économiques semble favoriser par ailleurs leur émergence comme approche de solutions durables. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : Partenariat public-privé, Agenda 21 local, Charte d'Ålborg, Développement durable, Ville post-industrielle, Göteborg, Suède, Volvo, Biocarburants, Biogaz.