Denna uppsats tar sin utgångspunkt i folkrörelsebegreppet och behandlar idrottsrörelsen som en folkrörelse under ”folkhemmets” första decennier 1945- 1960. Idrottsrörelsen har av Jan Lindroth beskrivits som relativ ideologilös, medan Johnny Wijk menar att idrotten har en tydlig konsensusideologi. Syftet med denna uppsats är dels att undersöka hur den sociala sammansättningen utifrån klass och kön såg ut i styrelsen och bland medlemmarna i Gefle IF och IFK Gävle och om den förändrades något under perioden 1945-1953/1954, dels att undersöka hur Gefle IF och Valbo AIF såg på ungdomen och sin roll som ungdomsfostrare för att besvara om idrotten kan benämnas som ideologilös eller om det fanns en ideologi bakom fostrande av ungdomen och om denna kunde skilja sig åt. Begreppet hegemoni är ett central för denna uppsats. Bakgrunden visar att en mängd förändringar skedde i det svenska samhället under mellankrigstiden och många av dessa var positiva för idrottens fortsatta expansion och popularitet. Uppsatsens källor är föreningarnas medlemsmatriklar/medlemskort, verksamhetsberättelser och olika jubileumsskrifter eller jubileumsdokument. Forskningsläget visar att åtskillig forskning om idrottsrörelsen har bedrivits, varav mycket angränsar till denna uppsats, men Johnny Wijk menar att det finns åtskilligt att fylla på i forskningsväg beträffande idrottens historia efter andra världskriget och Jan Lindroth påvisar att ytterst lite är känt om idrottsrörelsens sociala sammansättning. I metoden som använts i undersökningen av den sociala sammansättningen i Gefle IF och IFK Gävle har ett klassificeringsschema använts som har hämtats från Sven Lundkvist och modifierats dels av Kristina Udd, dels av Andreas Backström. Till den kvalitativa delen av undersökningen som rör Gefle IF:s och Valbo AIF:s syn på ungdomen och sin roll som ungdomsfostrare har jag använt mig av en metod som kan benämnas som en komparativ dokumentanalys. De teoretiska utgångspunkterna i denna uppsats är hämtade från Ferdinand Tönnies samhällsteori om Gemeinschaft och Gesellschaft, samt från Antonio Gramscis teori om begreppet hegemoni. Gramsci menar att borgerligheten inte behållit makten i samhället genom ekonomiska resurser eller politik utan genom kontrollen av ideal och idéer som de fört till de övriga klasserna genom exempelvis idrottsrörelsen. Uppsatsen utgår från en hypotes om att den borgerliga hegemonin inte utmanas i Gefle IF, men att den utmanas i IFK Gävle. Detta för att Gefle IF är äldre som förening än IFK Gävle och för att Gefle IF grundades av förmögna människor, medan ungdomar grundade IFK Gävle. Resultatet visar att Gefle IF både år 1945 och 1953 hade anslutna medlemmar från samtliga samhällsklasser, med en dominans av medelklassen i både föreningen och i dess styrelse (i styrelsen fanns inte en enda ledamot från arbetarklassen, men från överklassen). Utifrån en genusaspekt kan det sägas att föreningen hade få kvinnor anslutna, men väl en kvinna i styrelsen år 1953. IFK Gävle hade också anslutna från samtliga samhällsklasser år 1945 och 1953, med arbetarklassen som dominerande klass. Styrelsen domineras år 1945 av medelklassen, men med inslag av överklassen och en från arbetarklassen. År 1954 låg medelklassen på samma nivå i styrelsen som tidigare, men arbetarklassen och studerande hade ökat på bekostnad av överklassen. Beträffande genusaspekten hade föreningen många kvinnor anslutna år 1945, men år 1953 hade de tappat en stor mängd anslutna kvinnor och inte en enda kvinna fanns i styrelsen under undersökningsperioden. Gefle IF och Valbo AIF hade en positiv syn på ungdomen. Bägge föreningarna ansåg att idrottsrörelsens och således deras eget syfte var att fostra ungdomen. Dessutom proklamerade Gefle IF och Valbo AIF att de hade målen och verktygen för att lösa ”ungdomsproblemen” men att de behövde medlen. Det som skilde föreningarna åt var att Gefle IF hade en mer själv påtagen fostransroll och inte samarbetade med någon myndighet eller med kommunen i sitt arbete med ungdomen. Valbo AIF hade dock ett nära och uppskattat samarbete med Valbo kommun. Ideologin bakom fostrandet av ungdomen i Gefle IF kan sägas vara den borgerliga ideologin, medan Valbo AIF hade ”folkhemsideologin” som bakgrund vid fostrandet av ungdomen.

Abstract Titel: När rykten blir nyheter – Lokalpressen och Flashback Forum Författare: Anna Jernberg, Annica Hallquist Handledare: Anna Edin   Uppsatsen behandlar relationen mellan Flashback Forum och Gävles lokaltidningar Gefle Dagblad och Arbetarbladet. Om hur nära de jobbar varandra, medborgarjournalisternas betydelse, vem som sätter agendan och hur tidningarna jobbar med de etiska spelreglerna. I viss mån även ryktesspridning. Syftet med uppsatsen var att studera om och i så fall hur medborgarjournalistiken bidrar till morgondagens nyheter via Flashback Forum. De metoder vi har använt oss av för att nå vår slutats är komparativ metod och semistrukturerade intervjuer. Den komparativa analysen för att se i hur många fall lokalpressen använder sig av Flashback och hur våra informanter i intervjuer säger sig arbeta med detta forum. Materialet kommer från intervjuer med journalister, Arbetarbladet (AB) och Gefle Dagblads (GD) nätupplagor samt tråden på Flashback Forum Mord på kvinna, Gävle 20/9-14 som handlar om mordet på Stora Esplanadgatan. Avgränsningsperioden var från 2014-09-20 till 2014-10-20. Vårt svar på undersökningen är: de kriminalfall du läser om på Flashback idag kanske du får läsa om i morgondagens tidning.   Nyckelord: Flashback Forum, agenda setting, medie- och pressetik, ryktesspridning, medborgarjournalistik, Arbetarbladet, Gefle Dagblad.

Abstract Författare: Ronya Fredriksson Titel: ”En myndighet – två sidor”. En kvantitativ undersökning av medias rapportering och Gävlebornas åsikter om Arbetsförmedlingen” Nivå: C-uppsats, grundnivå (kandidatexamen) 15hp Huvudområde: Medie- och kommunikationsvetenskap Syfte: Arbetsförmedlingen är en myndighet som ofta uppmärksammas i media, dock inte lika ofta med positiva budskap. Syftet med den här undersökningen var att kartlägga vad media har skrivit om Arbetsförmedlingen under perioden 2012- 2014 samt att ta reda på vad Gävles befolkning tycker om myndigheten. Metod: Metoden som har använts är en kvantitativ innehållsanalys tillsammans med ett kodschema. Valet av den här metoden grundade sig på materialets omfång. För att se problemet ur två perspektiv så tillfrågades även Gävles befolkning om vad de tycker om Arbetsförmedlingen i en enkät. Personerna tillfrågades även om de har uppmärksammat myndigheten i media. Material: Materialet söktes fram och hämtades ifrån GD.se (Gefle Dagblad) och Aftonbladet.se. Materialet bestod av 155 texter; nyhetsartiklar, debattinlägg, krönikor och insändare. Resultat: Undersökningen visade att både media och människor bosatta i Gävle kommun har en negativ attityd och inställning gentemot Arbetsförmedlingen. Av de 155 artiklarna som undersökningen omfattade så var det endast 12 stycken som var positiva. Totalt så svarade 138 personer på enkäten och endast 21 uppgav att de hade en mycket eller ganska positiv uppfattning av myndigheten. Nyckelord: arbetsförmedlingen, aftonbladet, gefle dagblad, förtroende, myndighet, massmedia, kvantitativ innehållsanalys, kodschema, gävle, enkätundersökning

According to earlier studies, men dominates the sports pages in Swedish newspapers. The gender balance is far from equal and the purpose of this thesis is therefore to look into how Swedish local and regional newspapers covered gender in their sports pages during the year of 2013. The study also examines the news values of men’s and women’s sports, whether there are any differences compared to previous studies and whether there are any differences across the country. The study uses a quantitative content analysis and the result is based on editorial material from six randomly selected newspapers in 18 randomly selected days. We have analyzed 2005 separate units in 108 copies of newspapers. The study shows, as in previous studies, that the news feed is mainly concentrated on sports practiced by men, and it isn’t any significant differences across the country regarding the coverage of gender. Sports practiced by men also have a higher newsworthiness since it gets more space and are more promoted on the frontpages of the newspapers. The conclusion is therefore that sports practiced by women are marginalized as a deviation from the male norm.

<p>The role of the professional photographer is ever changing. The changes take place as the Swedish media industry itself, due to fluctuations in the economy, is forced to change. As the demand for printed news wane, the advertisers seek out other media and free newsprint & the internet take over large portions of the market, the newspaper industry is forced to cut issues and make drastic changes to stay in business. This changes directly affects the way news bureaus are organised and inevitably changes the working conditions of their employees. The two competing newspapers “Arbetarbladet” and Gefle Dagblad” in the Gävle district were affected by this kind of change in quite a unique way. To cut costs the photo departments of the two newspapers were merged, now providing pictures for both rivals and breaking new ground as a Swedish first in doing so. The purpose of this study was/is to research if, and in that case how, the roles of the professional photographers has changed as the departments were merged. We based our research on observations of the everyday tasks at the merged department using these observations to formulate questions for the affected photographers and their supervisors. These observations made it possible for us to gain an understanding of how the photographers dealt with their new working conditions. Observing and participating in the work was also important as it let us, as researchers, gain the respect of the photographers. Our observations and experiences forming the base of our interviews made it possible for us to ask the relevant questions. During the interviews the different ways in which these photographers roles have changed became more distinct. The photographers still perform all those tasks that form the base of their trade, producing pictures, meeting people and documenting important events, but the differences compared to their former roles were drastic. The photographers were no longer expected to take an active role in the journalistic creation of news as this would destroy the neutral balancing act between the two rivalling newspapers. They no longer went to a location with just one reporter, but often with two rivalling ones all in the same car. This major change damages the teamwork between the reporter and the photographer, who are no longer able to freely discuss the way they want to present the story to the readers. The photographers can see both improvements and drawbacks in their daily work after the merge and/but are all/still convinced that future changes are inevitable.</p> / <p>Den fotografiska yrkesrollen befinner sig i en ständig förändring. Det sker i takt med att mediemarknaden i Sverige omvandlas på grund av ekonomins svängningar. När efterfrågan på papperstidningar sjunker, annonsörer sviker och gratistidningar och internet tar över allt mer av marknaden, tvingas företagsledningar ta beslut om minskad upplaga och drastiska besparingsåtgärder. Detta har direkt effekt på redaktionsorganisationer och förändrar också oundvikligen villkoren för de som arbetar där. I Gävle drabbas fotograferna på de båda konkurrerande tidningarna Arbetarbladet och Gefle Dagblad på ett unikt sätt. För att spara pengar slogs de båda fotoredaktionerna samman och konkurrenterna blev därmed först i Sverige med att ha en fotoavdelning som skulle fungera som en bildbyrå.</p><p> </p><p>Syftet med studien var att undersöka om och i så fall hur fotografernas yrkesroll förändrades i och med sammanslagningen.</p><p> </p><p>För att få svar på syftet använde vi oss av observationer av de vardagliga sysslorna på den sammanslagna redaktionen och respondentintervjuer med de berörda fotograferna och deras bildchef. Deltagande observationer gjorde vi för att få insyn i hur arbetet för fotograferna fungerade. Observationerna var också viktiga eftersom de etablerade ett förtroende hos fotograferna för oss som forskare. Det vi såg och upplevde blev sedan viktigt när vi utarbetade intervjufrågor och gjorde det lättare för oss genomföra intervjuerna.</p><p> </p><p>I och med respondentintervjuerna kom vi fram till att fotografernas yrkesroll har förändrats på många sätt. Fotograferna förväntas inte längre delta i det journalistiska skapandet av nyheter. Eftersom deras förhållande till de två konkurrerande uppdragsgivarna, ska vara neutralt. En stor skillnad är att fotograferna på ”bildbyrån” numera inte bara har en reporter med sig i bilen på vissa uppdrag, de har två konkurrenter. Detta försvårar samtal mellan reporter och fotograf som inte längre öppet kan prata om vinkel på uppdrag. Men trots alla förändringar är fotograferna är fortfarande fotografer i den bemärkelsen att de fortfarande utför de idealsysslor en fotograf förväntas göra, framställa bilder, möta människor och dokumentera viktiga händelser.  Fotograferna ser både positiva och negativa effekter i sin yrkesvardag efter sammanslagningen, alla är överens om att det inte går att undvika förändringar i framtiden.</p>

<p><strong>Abstract</strong></p><p><strong>Titel:</strong><strong> </strong>Försöken att övertala respektive konsten att övertyga.</p><p>- En retorisk argumentationsanalys av hur två landsortstidningar använder retoriken för att rikta sig till sina mottagare</p><p> </p><p><strong>Författare: </strong>Malin Björklund</p><p><strong>Handledare: </strong>Eva Ekstrand</p><p><strong>Examinator: </strong>Margareta Rönnberg</p><p> </p><p><strong>Nyckelord: </strong>Retorisk argumentationsanalys, retorik, Gefle Dagblad, Västerbottens-Kuriren, kulturhuvudstad 2014, opinion, övertala, övertyga, landsortstidning.</p><p> </p><p><strong>Problem: </strong>Retoriken kan användas på två olika sätt, både för att övertala och för att övertyga sina mottagare. Används en text för att övertala, får mottagaren själv inte skapa sig en egen uppfattning. I journalistiken kan retoriken många gånger övertala, även fast det inte alls var journalistens syfte med texten.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med den här undersökningen är att se hur Gefle Dagblad och Västerbottens-Kuriren använder sig av retoriken för att nå ut till sina mottagare. Vilka argument och grepp används för att övertala och vilka används för att övertyga?</p><p> </p><p><strong>Frågeställning: </strong>Den övergripande frågeställningen är om Gefle Dagblad och Västerbottens-Kuriren använder retoriken för att övertala eller övertyga sina mottagare?</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Retorisk argumentationsanalys<strong> </strong></p><p> </p><p><strong>Slutsatser: </strong>Den starkaste slutsatsen är att Gefle Dagblad använder retoriken för att övertala sina mottagare, medan Västerbottens-Kuriren använder retoriken för att övertyga.</p><p> </p>

The role of the professional photographer is ever changing. The changes take place as the Swedish media industry itself, due to fluctuations in the economy, is forced to change. As the demand for printed news wane, the advertisers seek out other media and free newsprint &amp; the internet take over large portions of the market, the newspaper industry is forced to cut issues and make drastic changes to stay in business. This changes directly affects the way news bureaus are organised and inevitably changes the working conditions of their employees. The two competing newspapers “Arbetarbladet” and Gefle Dagblad” in the Gävle district were affected by this kind of change in quite a unique way. To cut costs the photo departments of the two newspapers were merged, now providing pictures for both rivals and breaking new ground as a Swedish first in doing so. The purpose of this study was/is to research if, and in that case how, the roles of the professional photographers has changed as the departments were merged. We based our research on observations of the everyday tasks at the merged department using these observations to formulate questions for the affected photographers and their supervisors. These observations made it possible for us to gain an understanding of how the photographers dealt with their new working conditions. Observing and participating in the work was also important as it let us, as researchers, gain the respect of the photographers. Our observations and experiences forming the base of our interviews made it possible for us to ask the relevant questions. During the interviews the different ways in which these photographers roles have changed became more distinct. The photographers still perform all those tasks that form the base of their trade, producing pictures, meeting people and documenting important events, but the differences compared to their former roles were drastic. The photographers were no longer expected to take an active role in the journalistic creation of news as this would destroy the neutral balancing act between the two rivalling newspapers. They no longer went to a location with just one reporter, but often with two rivalling ones all in the same car. This major change damages the teamwork between the reporter and the photographer, who are no longer able to freely discuss the way they want to present the story to the readers. The photographers can see both improvements and drawbacks in their daily work after the merge and/but are all/still convinced that future changes are inevitable. / Den fotografiska yrkesrollen befinner sig i en ständig förändring. Det sker i takt med att mediemarknaden i Sverige omvandlas på grund av ekonomins svängningar. När efterfrågan på papperstidningar sjunker, annonsörer sviker och gratistidningar och internet tar över allt mer av marknaden, tvingas företagsledningar ta beslut om minskad upplaga och drastiska besparingsåtgärder. Detta har direkt effekt på redaktionsorganisationer och förändrar också oundvikligen villkoren för de som arbetar där. I Gävle drabbas fotograferna på de båda konkurrerande tidningarna Arbetarbladet och Gefle Dagblad på ett unikt sätt. För att spara pengar slogs de båda fotoredaktionerna samman och konkurrenterna blev därmed först i Sverige med att ha en fotoavdelning som skulle fungera som en bildbyrå.   Syftet med studien var att undersöka om och i så fall hur fotografernas yrkesroll förändrades i och med sammanslagningen.   För att få svar på syftet använde vi oss av observationer av de vardagliga sysslorna på den sammanslagna redaktionen och respondentintervjuer med de berörda fotograferna och deras bildchef. Deltagande observationer gjorde vi för att få insyn i hur arbetet för fotograferna fungerade. Observationerna var också viktiga eftersom de etablerade ett förtroende hos fotograferna för oss som forskare. Det vi såg och upplevde blev sedan viktigt när vi utarbetade intervjufrågor och gjorde det lättare för oss genomföra intervjuerna.   I och med respondentintervjuerna kom vi fram till att fotografernas yrkesroll har förändrats på många sätt. Fotograferna förväntas inte längre delta i det journalistiska skapandet av nyheter. Eftersom deras förhållande till de två konkurrerande uppdragsgivarna, ska vara neutralt. En stor skillnad är att fotograferna på ”bildbyrån” numera inte bara har en reporter med sig i bilen på vissa uppdrag, de har två konkurrenter. Detta försvårar samtal mellan reporter och fotograf som inte längre öppet kan prata om vinkel på uppdrag. Men trots alla förändringar är fotograferna är fortfarande fotografer i den bemärkelsen att de fortfarande utför de idealsysslor en fotograf förväntas göra, framställa bilder, möta människor och dokumentera viktiga händelser.  Fotograferna ser både positiva och negativa effekter i sin yrkesvardag efter sammanslagningen, alla är överens om att det inte går att undvika förändringar i framtiden.

Abstract Titel: Försöken att övertala respektive konsten att övertyga. - En retorisk argumentationsanalys av hur två landsortstidningar använder retoriken för att rikta sig till sina mottagare   Författare: Malin Björklund Handledare: Eva Ekstrand Examinator: Margareta Rönnberg   Nyckelord: Retorisk argumentationsanalys, retorik, Gefle Dagblad, Västerbottens-Kuriren, kulturhuvudstad 2014, opinion, övertala, övertyga, landsortstidning.   Problem: Retoriken kan användas på två olika sätt, både för att övertala och för att övertyga sina mottagare. Används en text för att övertala, får mottagaren själv inte skapa sig en egen uppfattning. I journalistiken kan retoriken många gånger övertala, även fast det inte alls var journalistens syfte med texten. Syfte: Syftet med den här undersökningen är att se hur Gefle Dagblad och Västerbottens-Kuriren använder sig av retoriken för att nå ut till sina mottagare. Vilka argument och grepp används för att övertala och vilka används för att övertyga?   Frågeställning: Den övergripande frågeställningen är om Gefle Dagblad och Västerbottens-Kuriren använder retoriken för att övertala eller övertyga sina mottagare?   Metod: Retorisk argumentationsanalys   Slutsatser: Den starkaste slutsatsen är att Gefle Dagblad använder retoriken för att övertala sina mottagare, medan Västerbottens-Kuriren använder retoriken för att övertyga.

<p><strong>Aim</strong>: Social Entrepreneurship (SE) has been widely spread as a global phenomenon, although many researches have been done, the concept is still hard to define. However, it has been proved that SE has a positive effect on alleviating the social problems. The aim of this research is by the means of comparing three prevalent social enterprise models and analyzing the crucial factor in the social value creation process, to find out an appropriate mode for the Chinese organizations to develop SE, with twofold value creation: social and economic.</p><p> </p><p><strong>Method</strong>: Three companies are chosen as case study: Gefle Chocolaterie, Göranssonska Fonder and Lenovo. Face-to-face interview and phone interview are used to collect the primary data, also some books and articles are applied as secondary data. The analysis model is social enterprise models, and strategic triangle model.</p><p> </p><p><strong>Result & Conclusions</strong>: We find some advantages and disadvantages of social enterprise models, and come to a result that for each case company, because of the difference between crucial factor of the social enterprise model, their strategic triangle model are different as well. There is no fixed social enterprise model for Chinese companies to practice SE, each kind of the model should be adjusted to the specific situation of the company, only in this way, best results can be achieved.</p><p> </p><p><strong>Suggestions for future research</strong>: The information we got from the interviewees may be limited to their point of view, also, bias may occur in the research due to authors’ academic point of view. On the other hand, this research was only based on qualitative data, and the empirical study, which was not enough, hence, more quantitative data is needed in the future study.</p><p> </p><p><strong>Contribution of the thesis</strong>: After the study, according to the size of the company, we list the potential models for each of them to develop SE. It is valuable and helpful for managers to capture the SE practice model and embed it into the company behaviour.</p>

<p>Dagens värderings och redovisningssystem av spelare uppvisar brister när det gäller att utläsa en klubbs egentliga värde i en balansräkning. Spelarna får idag redovisas enligt en av de två alternativ som det Svenska Fotbollsförbundet ställt upp. Alternativen går dock främst ut på att periodisera kostnader, inte att spegla ett rättvisande värde av klubben.</p><p>Begreppet ”verkligt värde” är aktuellt inom dagens redovisning. IASB arbetar med att harmonisera redovisningen världen över och i deras arbete spelar begreppet en viktig roll. Inom flera olika tillgångsslag ges idag möjligheten till att värdera och redovisa en tillgång till dess verkliga värde, dess marknadsvärde. Skulle inte det på sikt kunna implementeras för fotbollsspelare?</p><p>Vårt syfte är att ge svar på om och i så fall hur en värdering till marknadsvärde skulle fungera. Vi ifrågasätter om dagens system kommit till som en tillfällig men fungerande lösning i väntan på något bättre. Vi har ställt upp tre frågor som ständigt fanns med oss under arbetsprocessen:</p><p>♦ Skulle en värdering till marknadsvärden kunna fungera som substitut till nu gällande regelverk för att ge en mer rättvisande bild av klubbarnas egna kapital?</p><p>♦ Hur bemöts detta av verkligheten, av SvFF samt de allsvenska klubbarna?</p><p>♦ Är dagens gällande redovisningsmetoder de bästa möjliga lösningarna?</p>