Syftet med den här uppsatsen är att uppmärksamma hur elever på gymnasiet tänker kringbegreppet gehör och vilka strategier de använder för att lösa gehörsbaserade problem. För attfå svar på mitt syfte har jag utfört kvalitativa intervjuer med fyra elever som går det estetiskaprogrammet med inriktning musik. En fenomenografisk ansats har använts för att få reda påhur elever upplever begreppet gehör och vilka strategier de använder. Inledningsvis har endeduktiv analys gjorts för att anknyta till olika befintliga begrepp inom ämnet. Sedan har eninduktiv analys gjorts för att påvisa utsagor som inte kunde kopplas till dessa begrepp.Resultatet visar att eleverna använder liknande beskrivningar av begreppet gehör där auditivinlärning av musik är den mest återkommande. Samtliga elever menar också att deninformation som inhämtats med hjälp av gehöret ska kunna återges på något sätt. Elevernadelar även in gehöret i intervall/melodilyssning, ackord och rytm. De strategier elevernaupplever att de använder är bl.a. att relatera intervall till kända melodier eller skalor, att lyssnaefter kvalitén hos enskilda ackord (dur/moll, färgningar) samt att relatera ackordprogressionertill olika ackordsfunktioner för att uppleva ett sammanhand.

No description available.

Har dyslexi någon inverkan på musikens område? Har notläsningsproblematik en koppling till de lässvårigheter som är vanliga hos personer med dyslexi? Jag ville ta reda på hur dyslexi fungerar i samband med musik och musicerande samt belysa de musikpedagogiska konsekvenser detta innebar. Det har jag gjort genom att gå igenom litteratur inom området och genom intervjuer med 9 musicerande dyslektiker. Jag har dessutom använt mig av mina egna erfarenheter och teorier som jag utvecklat genom att själv vara musicerande dyslektiker och jag har relaterat detta till allmän kunskap på området och till resultaten från intervjuerna. Kunskaperna inom området är ännu inte omfattande och Sverige verkar inte ligga i framkanten när det gäller att producera eller praktisera kunskaper kring dyslexi och musik. Resultatet av mina intervjuer överensstämde till stor del med litteraturen och mina egna erfarenheter. Musicerandet påverkas av dyslexi och framför allt utifrån det sätt som vi här i väst oftast valt att närma oss musiken och musikpedagogiken. Det sätt som man med dyslexi fungerar på, som resulterar i dyslektisk problematik runt läsning och skrivning, påverkar även musiken och framför allt användning av notskriften. Förmågan att tillgodogöra sig musik via noter är negativt påverkad, vilket är något som är oerhört viktigt att veta om. Detta särskilt för att man som elev inte skall kunna bli stoppad och utestängd inom musikens område på grund av missförstånd. Det tankesätt som man med dyslexi har, kan också påverka musicerandet positivt. Det snabba tänkande och den närhet till bilder och kreativitet som är typiskt för dyslektiker är ofta till fördel när det gäller musikaliskt uttryck. En frihet inom spel via gehör och improvisation beskrivs utförligt och positivt både i litteraturen och av informanterna i undersökningen. Denna effekt verkar vara primär och naturlig, den verkar inte kunna förklaras av dyslektikers kompensation för svårigheter de har på andra områden inom musiken. / Does dyslexia have any impact on the music field? Do music reading problems have a connection to the reading difficulties that are common among people with dyslexia? I wanted to find out how dyslexia works in connection with music and music performance and highlight the pedagogical implications this entailed. I have done this by literature studies in the field and by interviews with 9 musicians with dyslexia. I have used my own experiences and theories which I developed by myself from being a musician with dyslexia and I have related this to the general knowledge in the field and the results of the interviews. Knowledge in this field is not yet comprehensive and Sweden does not seem to be in the forefront when it comes to producing or practicing skills on dyslexia and music. The result of my interviews corroborated largely with the literature and my own experiences. Music is affected by dyslexia and above everything from the way we in the West most often have chosen to aproach music and music pedagogy. The way you work if you have dyslexia, which results in dyslectic problems with reading and writing, affects even the music and especially the use of notation. The ability to digest music through notes is adversely affected, which is extremely important to know, especially for the student who otherwise can be stopped, or locked out, in the music area by misunderstanding. The way of thinking that people with dyslexia have, can also affect music positivly. The quick thinking and the proximity to images and creativity that is typical of dyslectic people are often beneficial in terms of musical expression. A freedom while playing by ear or improvising is described positivly and in detail, both in the literature and by informants in the investigation. This effect seems to be primary and natural, it does not seem to be explained by the compensation of difficulties that people with dyslexia have in other areas of the music. / <p>Examensarbete 15 hp. Lärarexamen</p>

No description available.

Detta arbete har utifrån ett integrativt förhållningssätt undersökt hur improvisationstekniken strettokanon kan användas i gymnasiets gehörs- och musiklärarundervisning. En undervisningsmodell har prövats och utvärderats i ett undervisningsförsök på estetiskt gymnasium, och funnits vara ett väl fungerande tillvägagångssätt för att lära ut strettokanon på gymnasienivå.

Denna text behandlar plankning, det vill säga inlärning av musik ifrån inspelningar. Plankningåsyftar för det här arbetet både plankning av sitt eget instruments stämma i en given låt samtinlärning av den stämman. En annan vanlig betydelse – som inte berörs i detta arbete – är attplankning även innefattar transkribering, det vill säga att skriva ned det som plankas inotskrift. Studien har gjorts med en rockensemble med musiker på musikhögskolenivå.Deltagarna har fått planka totalt fem låtar enskilt och sedan spelat dessa låtar tillsammans utannoter eller minnesanteckningar. De plankade bara sina egna stämmor. Sedan har deltagarnaoch jag i grupp diskuterat hur deras plankning gått och hur de ser på resultatet, vilket i det härfallet var en genomspelning av en låt. I själva plankningsmomentet var däremot bådeminnesanteckningar och noter tillåtet att använda. Arbetet tyder på att det inte finns en givenstrategi för plankning som fungerar oavsett vilken låt man plankar eller vilket instrument manspelar. För den som bara plankar sitt eget instrument är fokus på att göra det så enkelt sommöjligt för sig, och bara memorera minsta möjliga mängd informationsmängd för att kunnaspela låten. Alla deltagarna tog hänsyn till låtarnas rytmer, groove, tempo och känsla i sinaplankningar. Utöver det var det flera saker som bara vissa av deltagarna behövde ta hänsyntill, beroende på vilken låt de plankade, såsom låtens form, ackordföljd, melodi, tonart, text,innebörd och dynamik.

Die Anhörung gehört auch im sozialen Verwaltungsverfahrensrecht zu den verfassungsrechtlich garantierten Grundsätzen. Sie lässt sich aus dem rechtsstaatlich begründeten Fairnessprinzip - konkret: dem Recht auf Waffengleichheit - in Verbindung mit Art. 1 Abs. 1 GG herleiten. Diese Erkenntnis führt zu einer engen Auslegung des § 24 SGB X sowie den Regelungen, die sich mit den Rechtsfolgen eines Anhörungsfehlers beschäftigen. Die Anhörung verwirklicht das Fairnessprinzip, indem sie dem Beteiligten eines sozialen Verwaltungsverfahrens Kenntnis darüber vermittelt, dass das gegen ihn gerichtete Verfahren kurz vor dem Abschluss steht. Damit wird diesem u.a. die Möglichkeit eröffnet, durch eine Inanspruchnahme des Akteneinsichtsrechts einen ihm gegenüber bestehenden Wissensvorsprung der Behörde auszugleichen. Ein "Recht auf Geheimnisse" kann der Behörde nur zustehen, wenn dies zur Verwirklichung einer anderen verfassungsrechtlichen Position, die den Fairnessgrundsatz im Einzelfall überwiegt, erforderlich erscheint. Zur effektiven Einflussnahme auf den Erlass des beabsichtigten belastenden Verwaltungsaktes - und damit zur Erreichung einer annähernden Waffengleichheit - ist es zudem erforderlich, dass dem Beteiligten das Recht auf Stellungnahme zu der beabsichtigten Entscheidung zusteht und die Behörde verpflichtet ist, diese Stellungnahme bei ihrer Entscheidung zu beachten. Auch dies gewährleistet die Anhörung. Eine effektive Stellungnahme setzt weiterhin voraus, dass der Beteiligte über die Tatsachen, die aus Sicht der Behörde die intendierte Entscheidung stützen, und die konkret beabsichtigte Rechtsfolge in Kenntnis gesetzt wird. Ein derart verstandenes Recht auf Waffengleichheit wird durch die Anhörung erreicht. § 24 Abs. 1 SGB X verpflichtet die Behörde zur Information über den Abschluss des Verwaltungsverfahrens, über die die Entscheidung aus ihrer Sicht tragenden Gesichtspunkte und - nach der in dieser Arbeit vertretenen Auffassung - auch über die konkret beabsichtigte Rechtsfolge. Der Beteiligte erhält Gelegenheit zur Stellungnahme, die Stellungnahme darf bei der abschließenden Entscheidung nicht unbeachtet bleiben. Damit erhält der Beteiligte die Möglichkeit zum Ausgleich eines Informationsdefizits und zur Einflussnahme auf Gang und Abschluss des Verfahrens. Die Anhörung ist das Mittel, um im fortgeschrittenen Stadium des Verwaltungsverfahrens Waffengleichheit herzustellen. Das Fairnessprinzip fordert jedoch Waffengleichheit - und damit u.a. Ausgleich des Wissensvorsprungs zur Ermöglichung einer effektiven Einflussnahme auf Gang und Abschluss des Verfahrens - in jedem Verfahrensstadium. Hierzu müssen andere Verfahrensrechte, wie das Recht auf Akteneinsicht, herangezogen werden oder, wie im Falle des Rechts auf Information über die Einleitung eines Verwaltungsverfahrens, erst entwickelt werden. Die Anhörungsverpflichtung bzw. das Anhörungsrecht gelten nicht schrankenlos, sondern müssen mit anderen verfassungsrechtlichen Positionen in Ausgleich gebracht werden. Der Gesetzgeber hat die Grenzen eines zulässigen Ausgleichs durch die Normierung eines abgeschlossenen Ausnahmekatalogs (§ 24 Abs. 2 SGB X) ebenso wenig überschritten wie durch die Normierung von Heilungsmöglichkeiten oder - entgegen der Rechtsauffassung des 4. Senats des BSG - durch die Erweiterung des Heilungsrechts bis zum Abschluss der letzten Tatsacheninstanz. / The constitution of the Federal Republic of Germany guarantees a citizen a hearing in a social administrative procedure. The right to such a hearing is based on the principle of fairness, in particular on the „principle of balance“ respectivly „principle of similarity of weapons“. The purpose of the hearing is to impact knowledge about the imminent social administrative act involving a burdon. This gives the citizen the opportunity to influence the intended decision e.g. by disclosing unknown facts. In order to be able to influence the authority´s decision, the citizen needs to have full knowledge of the concret imminent administrative act, espacially the intended decision and its causes in law. Precondition of exercising influence is the knowledge, that the social administrative procedure has been opened and the authoritie´s obligation to take the citizen´s objektions into consideration. The hearing guarantees an citizen this constitutional right and gives him fainess within the social administrative procedure. The hearing is guaranteed by the constitution; nevertheless, the legislator ist allowed to limit its scope in order to realize different constitutional positions. Neither the regulation of exceptions nor the regulation of curing of procedural defects violate the constitutional order.

This project aims to explore and substantiate the approach which I use in composing, practicing and improvising, from the perspective of me as a saxophone player with perfect pitch. This will be done through writing music and describing the process, my own practicing and the rehearsals in preparation for the examination concert. The approach relies on a musician´s ability to, like a painter, have a clear vision of the end result imagined. This is a big advantage as opposed to only knowing the rules and the norms regarding composing and improvising, as the musician then can have a clear idea of a sound which then can be performed, for example a musical melody that the musician can hear before playing it. The question I ask myself is how this ability can interact, and perhaps form a symbiotic relationship, with other abilities such as knowledge of music theory and the limits of my technical ability on my instrument and how I as a musician can learn from this in order to advance as an improviser and a composer. This project is done through my perspective as a saxophone player. / <p>Medverkande på examenskonsert:</p><p>Mikael Emilsson - Saxofon</p><p>Oskar Lindström - Piano</p><p>Jonathan Lundberg - Trummor</p><p>Henrik Linder - Elbas</p><p></p><p>Repertoar: </p><p>Stronger Prologue - Mikael Emilsson</p><p>Double Bag - Mikael Emilsson</p><p>Tryna Sleep - Mikael Emilsson</p><p>Giant Steps - John Coltrane</p><p>Looser - Mikael Emilsson</p><p>We Make Party When We See Us - Henrik Linder/Erik Linder</p><p></p><p>Konserten spelades in och ljudfil finns bifogad.</p>

Utvecklingsarbetet handlar om hur författaren skapade en lektionsserie för två gymnasieklasser inom musik i kursen gehörs- och musiklära. Under lektionsserien undervisade författaren om hur man kan planka musik, det vill säga hur man genom gehöret återger olika stämmor ur en låt. Att planka musik innebär dels att man med hjälp av ett instrument efterliknar det man hör, dels transkriberar musiken på noter, eller både och. Arbetet behandlar den transkriberade plankningen och vilka metoder man kan använda för att lära sig att höra olika stämmor inom en poplåt. Syftet med arbetet är att se vilka förmågor musikgymnasieelever utvecklar i gehörs- och musiklära under en lektionsserie där musik plankas. Elevernas kunskaper mättes genom ett screeningtest och ett slutprov efter fyra lektioner. Under lektionerna fick eleverna olika plankningsövningar på vanligt förekommande instrument inom popgenren som piano, elbas och trummor. Resultaten pekar på att det krävs förkunskaper om notation samt ett utvecklat gehör för att planka korrekt rytmiskt och harmoniskt.

När jag började Kungliga Musikhögskolan i Stockholm 2012 visste jag inte att det fanns något som hette notdyslexi. Då min vanliga dyslexi gjorde att jag hade svårt att hänga med under första året på min kandidatutbildning fick jag handledning av Susanna Cederquist som är dyslexikonsult och det var hon som berättade om notdyslexi. Jag pratade med en elev om detta som berättade att han träffat en professionell musiker med ett fast jobb som också hade notdyslexi. När jag väl förstått att det fanns upptäckte jag att jag inte heller var ensam. Med den här uppsatsen vill jag belysa att notdyslexi finns och de problem som kan uppstå för en musiker men även de styrkor som det kan innebära. / <p>Largo av Sixten Sylvan.</p><p>Katarina Stenberg, Valthorn</p><p>Mathias Kjellgren, Orgel</p><p>Titel och upphov:Largo [Musiktryck] : för horn och orgel. Utgivning, distribution etc.: Svensk Musik, Stockholm : 1981. Utgivningsår: 1981</p><p>Den klingande delen av arbetet utgörs av följande inspelning: Sixten Sylvan - Largo (inspelad i Mariakyrkan, Sigtuna augusti 2019). Coronavirussituationen vt 2020 har medfört begränsningar i inspelningsmöjligheterna.</p>