Detta arbete har sin utgångspunkt i ett återkommande problem för kyrkomusiker; att bli ersatt av förinspelad musik. Det kan vara ingångsmusik till ett bröllop eller en avliden persons favoritlåt som spelas under en begravning. Den utbildning och kompetens som musikern erhåller blir åsidosatt, och hen får inte utföra sitt jobb. Syftet med arbetet är att transkribera musik från olika genrer till orgel och få det att låta som om musiken är orgelmusik i grunden. Detta för att förbereda mig på min kommande roll som kyrkomusiker och hur jag ska lättare kunna parera olika situationer där förinspelad musik önskas. Den ena metoden är partiturbaserad, vilket innebär att jag transkriberar den musiken jag ser på partituret framför mig. Den andra metoden är gehörsbaserad, och det innebär att jag transkriberar den musik som jag hör. Arbetet har resulterat i fyra transkriptioner av stycken i olika genrer. I arbetet beskriver jag hur transkriptionsprocessen har gått till för varje stycke, och resultatet av transkriptionerna skildras i form av partitur och ljudupptagningar. Som blivande kyrkomusiker tycker jag att det är viktigt att diskutera den levande musikens betydelse och min förhoppning är att den som läser inspireras till att stå upp för sin egen kompetens och utbildning.

Denna uppsats redovisar en explorativ undersökning och studie av fenomenet och frågeställningar kring hur musik kan bli visuell och hur rytm och ton relaterar till färg. De två teorier som jag använder är intermedialitet och synestesi. Jag gör en kvalitativ intervju med olika kompositörer verksamma på folkhögskolor, musikhögskolor och universitet. Fokus i frågorna ligger på tekniska medier, de inre skeendena, kropp/känsel, gehör och visuell konst. Vad som kan konstateras genom denna studie är att den visuella aspekten av musik är mycket viktig för och flitigt använd av kompositörer. I denna uppsats får vi en inblick i deras process av detta visualiserande i komplext musikskapande. Jag diskuterar hur rytm, ton och färg har en del gemensamt. Även om rytm inte direkt för en synestetiker alstrar färger på samma sätt som toner kan göra, så tolkar jag det som att rytmen finns med i det mönster av färger de kan uppleva tillsammans med dessa klingande toner. Vidare finner jag att medier och sinnen hos kompositörer blandas hela tiden. Det kroppsliga, det auditiva och det visuella är ständigt delar av en kreativ process allt efter en kompositörs inre vision för sin musik.

No description available.

Absolut gehör (AG) är förmågan att identifiera eller frammana en specifik tonhöjd utan användning av en referenston. AG kan vara till stor hjälp för de som har det, men det kan även orsaka problem när musik transponeras eller stäms i andra stämningar än vad vi är vana vid. Syftet med denna studie är att få djupare förståelse för vilka musikaliska hinder AG- innehavare kan möta och hur kör- och gehörsundervisning kan förbättras för dem. Tre personer med självidentifierat AG intervjuades om hur deras gehör påverkar deras musicerande och hur de har upplevt gehörsundervisningen under sin musikaliska utbildning. Resultaten visade att transponering generellt utgjorde ett problem för alla tre medan musik i olika stämningar generellt inte gjorde det. Det framkom också att den gehörsundervsning de hade erfarenhet av inte hade anpassats tillräckligt. Resultaten diskuteras utifrån hur man som körledare och gehörslärare kan anpassa sin undervisning för att bättre kunna inkludera AG- innehavare med hjälp av bland annat god tonartsförberedelse och transponerade övningar.

Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

Syftet med undersökningen har varit att utveckla min förmåga inom jazzimprovisation med hjälp av ett valt övningsschema och genom att pröva en sångmetod (Weir, 2001) där förmågan att höra tonartsförändringar tränats. Övningsperioden varade i fyra veckor, med totalt 20 övningspass. Med hjälp av att föra loggbok under övningens gång och genom jämförelser av egen improvisation före och efter övningsperioden följdes läroprocessen. En egen analys av inspelade vokala improvisationer och reflektioner från en yttre bedömare visade hur den egna vokala improvisationsförmågan utvecklats. Sångmetoden visade sig vara ett effektivt verktyg som ökade min förmåga att kunna följa harmoniska förlopp, både gehörsmässigt och teoretiskt.

Med en bakgrund som jazzimprovisatör och med utgångspunkten att frångå teoretiska koncept är syftet med denna studie att undersöka möjliga användningsområden av improvisation inom musikproduktion och hur det påverkar musiken. Frågeställningarna i studien har lydigt: ”Hur kan jag använda improvisation som verktyg för att producera musik? Hur påverkar det i sin tur resultatet? Vad händer med musiken om jag frångår teoretiska koncept och genreideal och låter gehöret leda vägen?”. För att svara på dessa frågor har jag utforskat olika tillvägagångssätt för att använda improvisation och intuition inom musikproduktion. Detta har resulterat i tre musikaliska verk och två konkreta metoder: användandet av befintliga pianoimprovisationer som utgångspunkt för nytt musikaliskt material och en iterativ process för vidareutveckling av musikaliskt material som tar avstamp i improvisation och impulsivitet. Vidare, har denna studie resulterat i breddad kunskap angående improvisation som koncept.

No description available.

No description available.

Jag har under ett halvår undersökt huruvida mitt gehör förbättras av att planka musik. Det vill säga instudera musik med gehöret utan noter. Syftet bakom arbetet var att jag blev anlitad som musiker i ett salsaband och var tvungen att lära mig en hel repertoar utantill genom att bara lyssna på gamla inspelningar. Detta väckte ett intresse av att undersöka hur bra mitt gehör hade utvecklats om jag fortsatt arbeta på samma sätt. Jag tog hjälp utav videologgar samt skriftliga loggböcker för att dokumentera min övning och min förbättring vilket ledde till att jag nu inte bara har ett betydligt bättre gehör än jag hade för ett år sedan. Jag har också en noga studerad metod för hur jag gått till väga för att förbättra det. / I have during a six-month period studied how well my musical ear has improved by transcribing music by ear without the help of sheet music. The purpose of the study was because I was hired by a salsa band and had to learn an entire repertoire by ear. Just by listening to old recordings. This sparked an interest to see just how good my musical ear would develop just by keeping up the same work. I used video-logs and written notes to document my practice sessions and my improvement, which didn’t just improve my musical ear dramatically. I now also have a well-studied method of how I did it.