Studien undersöker hur självupplevt absolut gehör (SAG) påverkar musikundervisningen i skolan. Fyra musikpedagoger med SAG har intervjuats och gett sin syn på fenomenet; hur de anser att deras SAG färgar/påverkar musikundervisningen och deras didaktik samt hur det påverkar deras eget musicerande. Semistrukturerade intervjuer har använts som metod. Resultatdelen visar att SAG är till stor nytta vid transkribering av musik, vid ensembleundervisning och i det personliga musicerandet. Informanterna menar att SAG gör dem mer fria och mindre pappersbundna när de musicerar med andra. SAG kan dock vara en belastning vid körledning/körsång (särskilt då körens tonhöjd stiger eller sjunker) och i situationer då transponerade instrument används. Informanterna anser inte att deras SAG har haft några negativa effekter på deras relativa gehör (RG).

I det här arbetet har jag undersökt hur fiollärare med förankring i folkmusiken undervisar samt vilka eventuella områden som de lägger vikt vid och varför. Jag valde att göra en kvalitativ intervju med fem informanter. Mitt mål var att välja fiollärare med utbildning från musikhögskola, men för övrigt med så varierande bakgrund som möjligt. Jag har ställt intervjusvaren mot några klassiska fiolmetoder. Jag har inte kommit fram till några nya perspektiv eller infallsvinklar i folkmusikundervisningen. Jag ser istället likheter mellan informanternas undervisning och de klassiska metoderna. Momentens syfte kan dock variera. I folkmusikundervisningen används gehörsundervisning i alla åldrar. Informanterna tycker det är viktigt att eleverna tycker det är kul att spela fiol och musicera och att man lättare når fram till musicerandet om man utgå från gehöret. / In this study, I will examine how violin teachers with roots in folk music teach, and if there are any areas which they prioritize and why. I chose to make a qualitative interview with five interviewees. My goal was to choose violin teachers who had studied at a colleges of music, but also with as varied a background as possible. I have set interview responses against some classical violin methods. I have not reached any new perspective or angles in folk music teaching. Instead, I see similarities between the interviewees’ teaching and the classical methods. The aim for the methods may vary. In folk music, ear training is used among all ages. The interviewees think it is important that students enjoy playing the violin and to make music. It is easier to understand and grasp the music if you begin with ear training.

Aural skills, design theory, learning process, semiotic resources, violin, folk music, video observation, self-observation

No description available.

Syftet med denna forskningsstudie är att undersöka hur fenomenet gehör kan uppfattas och förstås på olika sätt, vilket i sig ligger till grund för hur gehör och harmonik kan läras ut. Studien genomförs med en fenomenografisk ansats med tre stycken kvalitativa intervjuer med gehörslärare från olika bakgrunder, arbetserfarenheter och utbildningar för att jämföra och kartlägga deras undervisning. Tidigare forskning visar att begreppet gehör kan vara mångtydigt. Begreppet beskrivs som förmågan att höra, minnas och gestalta olika musikaliska strukturer men också som förmågan att kunna musicera frasmässigt korrekt eller som en ren underkategori till det bredare begreppet musikalitet. Resultatet visar att gehör kan uppfattas från såväl ett praktiskt som ett abstrakt synsätt och att undervisningssättet i vissa avseenden påverkas av uppfattningen av begreppets betydelse. Informanterna anser att musikteori och gehör är nära sammankopplat och att det mest effektiva sättet att förstå harmonik är genom att spela ett ackordinstrument, men även andra typer av metoder för att arbeta med gehöret presenteras och dessa kan fungera som ett utmärkt komplement till spelandet. Denna uppsats förmedlar en insikt i dagens gehörsundervisning och ger förslag på undervisningsmetoder till framtida gehörslärare med fokus på harmonik.

No description available.

No description available.

Denna uppsats handlar om konsten att uppöva förmåga till improvisation på orgel. Den tar upp frågor kring hur de s.k. musikaliska parametrarna spelar in vid improvisation, vilken plats improvisationen kan ha vid en gudstjänst samt hur jag gick tillväga för att uppöva en förmåga till Preludium innehållande trio och fuga. Det bestod i en klar kombination av teori via litteratur och föreläsning samt praktik med eget övande och analyserande. Reslutaten visar att det går att uppöva ändamålsenlig förmåga till improviserat spel på orgel, att det de musikaliska parametrarna spelar en central roll samt att gudstjänsten erbjudet tillfällen för organisten att improvisera.

Syftet med denna studie är att utreda vilka kunskaper och färdigheter olika lärare i folkmusik tolkar tillhör begreppet gehör och i detta belysa hur de själva använder sitt gehör i eget musicerande samt i sin undervisning. Tidigare forskning visar att gehör kan betraktas från många olika vinklar; både som metod eller strategi i undervisning och inlärning, som ämne i olika skolformer och som medfödda eller förvärvade kunskaper och färdigheter. Semistrukturerade intervjuer har använts för att insamla data som sedan analyserats tematiskt. Resultatet visar att lärarna delar uppfattningen om att en musiker som lyckas sammanföra musikteoretiska och genrespecifika kunskaper med speltekniska färdigheter i det egna spelet och i musicerande med andra har ett gott gehör. I detta är medvetenhet, reflektion och kommunikation viktiga parametrar. Diskussionen behandlar de viktiga gehörsmässiga kunskaper och färdigheter som informanterna presenterat. Detta i relation till olika skolformers undervisning och hur den sociala kontexten runt den svenska folkmusiken skapar värde i mötet mellan människor och musik. / The main goal with this study is to get closer to an understanding for what knowledge and skills that different teachers in Swedish folk music reads in to the word by-ear learning and/or oral skills as well as to shine a light upon how they use their own oral skills when playing music and when teaching. Earlier studies show that oral skills can be looked upon from different angles; both as a method or strategy in education or learning, as a subject in different forms of schools and as inherited or acquired skills and knowledge. Semi structured interviews has been used to collect data that has been analyzed thematically. The results of the study show that the teachers share the opinion that a musician who successfully is able to combine knowledge of music theory and genre specifics with instrumental technical abilities when playing solo and with others has well developed oral skills. Self awareness, reflection and communication are key elements in this process. In the discussion of the study the different knowledge and skills presented by the teachers are put in relation with how differents schools in Sweden structure their teaching of oral skills. The chapter also discusses how the social context surrounding Swedish folk music creates value in the correlation between people and music.

Målet med den här undersökningen är att undersöka hur yrkesverksamma musiker lär sig nytt material. Undersökningen baseras på fem kvalitativa intervjuer som har genomförts enligt metoder från Kvale (2009). Intervjuerna har sedan tematiserats och analyserats baserat på nyckelord som uppmärksammats under intervjun. Det teoretiska perspektivet som används i undersökningen är baserat på John Deweys pragmatism. Undersökningen visar på, bland annat, att alla deltagare lär sig nytt material till största grad på gehör. Undersökningen visar även att alla deltagare var väldigt fokuserade på just den specifika låten de skulle lära sig, och att de till och med använde sig av den låten när de ville lära sig annan musik för sin egen fortbildningsskull. Tidsbrist var även en tydlig faktor under lärandeprocessen, vilket kan leda till allvarliga negativa konsekvenser för musikerna i framtiden. / The aim of this study is to describe how professional musicians learn new material. The investigation is based on five qualitative interviews that has been conducted with a method described in Kvale (2009). The interviews are then thematised and analysed based on keywords found in the interviews. The theoretical frame of the investigation is based on John Deweys pragmatism. The investigation shows, among other things, that the participants based their learning of new material mainly by ear. The investigation also shows that every participant was very focused on the particular song they wanted to learn, and that they even used that song to practise different exercises for their own personal musical development. Time restraint was also a distinctive factor which could supposedly lead to severe negative consequences for the musicians.