Denna uppsats är skriven inom jämställdhetsprojektet NättochJämt. Uppsatsens första syfte är att med jämställdhetslagen som grund kartlägga och analysera en organisations arbetsmiljö och möjligheten till intern rörlighet genom kompetensutveckling. Det andra syftet är att tolka de anställdas förslag på jämställdhetsåtgärder ur ett genusvetenskapligt perspektiv. Hirdmans teori om genusordningen och Johanssons teori om segregering och integrering fungerar som uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Analysen bygger på en enkät som besvarats av 101 anställda inom organisationen och hanterats i statistikprogrammet SPSS. Analysen baseras även på de skriftliga kommentarerna kring hur organisationens jämställdhetsarbete kan utvecklas. Detta relateras till de föreställningar om kön som kommit till uttryck i informella samtal med anställda. Resultatet visar att förhållandena inom organisationen både sammanfaller och avviker från tidigare forskning om arbetsmiljö och genus. Få vill prova arbetsuppgifter som annat kön än det egna utför, fler män än kvinnor kan dock tänka sig detta. Lika stor andel kvinnor som män vill kompetensutvecklas. I de anställdas förslag, som bland annat handlar om att fler kvinnor behövs på ledande positioner, förekommer ibland ett egenskapstänkande kring kön där mannen blir norm och kvinnor framstår som avvikande och annorlunda. I lika hög grad förekommer dock förslag grundade på ett maktordningstänkande vilket tolkas som en nödvändig förutsättning för att arbeta vidare med jämställdhet. / This essay is part of a project between Södertörn University College and the Equality-project NättochJämt. The first aim of the study is to examine and analyse work environment and possibilities for internal movement by competence development from the view of Swedish Equality Law. The second aim is to interpret employees own gender equality measures from a gender perspective. Hirdman’s theory about gender structures and Johansson’s thoughts about segregation and integration have been used as a theoretical framework. The analyse is built on a questionnaire which has been answered by 101 employees in the organisation and handled in the statistic program SPSS. Written replies about how the organisations equality work can be developed is also analysed. This is related to the informal conversations with the employers, in which assumptions about gender inequalities has been unveiled. The result shows a shattered pattern where the relations concerning work environment inside the organization both coincide with and diverse from earlier research in work environment and gender area. Few people wanted to try work tasks that mainly are performed by other gender than thier own, with a preponderance of men. Both men and women wanted to develop their competence. The employees own suggestions, which for example concerns more women in leading positions, reveals a conception in which the male is norm and in which women are held as divergent and different. But also, suggestions which seem to be grounded in a gender perspective do occur. This is interpreted as a necessary prerequisite for future equality work.

<p>In many developing countries including South Africa, there is an overwhelming number of people infected with HIV/AIDS in the hospitals, which the health care workers are unable to cope with. Therefore, an urgent need to develop alternative community based activities such as support groups, home based care programs and placement of&nbsp / orphans, for the provision of social health care services to the HIV client, arises. However, a deeper understanding of the challenges facing community organizations when&nbsp / providing home based care is crucial and necessary in order to formulate effective and relevant care services. The aim of the study was to explore the challenges faced by Umtha&nbsp / elanga Community Organization (UWCO) in the provision of HIV/AIDS home based care. The objectives of the study were to assess the current home based care of the UWCO and to explore the challenges that community based organizations have to face when providing care services to people being infected and affected by HIV/AIDS. The research design undertaken was the case study of UWCO. The qualitative approach with in-depth interviews with the&nbsp / management staff and home based caregivers was utilized. Data analysis began immediately after the interviews by transcribing and translating the audio-taped data. Thematic analysis was used in which data was coded and categorized. The findings of the research&nbsp / indicated that the home based care programme assists PLWHA clients in their natural home setting. All home based carers work voluntary and get supported by the organization as&nbsp / ell as by the department of social development and health such as the social workers. Finances appear to be, both for the organization and the home based carers, a huge&nbsp / hindrance. Research indicated that the organization experiences various challenges to provide the service to their community. It is recommended that Government must ensure that&nbsp / home based care workers get recognition, credit and support for their valuable contribution. Training for HBC employers needs to be extended to expose and add more skills. This&nbsp / will ensure that they are equipped for their tasks. Home based care workers must become registered and paid better salaries by the government.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka kvinnors erfarenheter av konkurrens och avund kvinnor emellan inom Försvarsmakten. Tidigare forskning redovisar att friktioner mellan kvinnor skapas på grund av samhällets genusordning, att kvinnor är det underordnande könet vars prestationer inte värderas samma som männens.  Det visar sig också att kvinnors behov av bekräftelse och identifikation genom andra kvinnor skapar slitningar. En enkätundersökning ifylld av kadetter på alla Försvarsmaktens skolor visar att avund och konkurrens är ett tämligen vanligt förekommande fenomen. De kvinnliga kadetterna upplever att männen bidrar till att skapa avund och konkurrens kvinnor emellan. De uppger även att de i högre grad känner konkurrens gentemot männen på grund av att Försvarsmakten är en organisation gjord av män för män och en frustration bland kvinnorna är uppenbara på grund av kvinnors och mäns olika förutsättningar i Försvarsmakten. / The purpose of this study is to examine women's experiences of competition and envy between women in the Swedish Armed Forces.Previous research shows that the friction between the women is created because of society's gender policy; women are the subordinate sex whose achievements are not valued the same as men. It also turns out that woman’s needs for confirmation and identification by other women, creates tension.A questionnaire completed by cadets from all the Armed Forces schools shows that envy and competition is not an everyday phenomenon, however, the majority of the female cadets feel that the men, creates competition because the Swedish Armed Forces is an organization made ​​by men for men and a frustration among the women is obvious because of women's and men's different conditions.

No description available.

Syftet med arbetet är att undersöka hur föräldrar från postsovjetiska länder som har flyttat till Sverige uppfattar begreppet jämställdhet, hur uppdelningen av deras vardagssysslor ser ut, hur deras medvetenhet kring det jämställdhetsarbete som förskolan enligt läroplanen ska utföra ser ut samt om deras uppfattning om begreppet är likadan med vad Läroplanen för förskolan säger. I studien intervjuades fyra föräldrar från två postsovjetiska länder, resultatet analyserades med hjälp av fenomenografisk ansats. I resultatet framkom det att föräldrarnas uppfattning om begreppet jämställdhet kan vara helt annan än den som står i Läroplanen för förskolan. De föräldrar vars uppfattning om jämställdhet skiljde sig från den svenska uppfattningen menade att jämställdhet är ett påhittat problem eftersom kvinnor och män har lika rättigheter i ett modernt samhälle, dock skyldigheterna är olika och det är biologiska skillnader som ligger till grund för det. Främst syns det i hushållsysslornas fördelning där den traditionella arbetsfördelningen finns kvar. Alla informanter var välmedvetna om att det är en stor skillnad mellan hur jämställdhetsarbetet ser ut i Sverige och hur det var i deras respektive länder. Ingen av de intervjuade föräldrarna visste vilka jämställdhetsmål som finns i Läroplanen för förskolan, inte ens alla visste att det finns ett dokument som styr förskolans verksamhet. Man kan dra slutsats att föräldrar från postsovjetiska länder med en annan uppfattning om jämställdhet, utan intresse för jämställdhetsfrågor samt bristande samverkan mellan förskola och hem, istället för att stödja och komplettera förskolans uppdrag kan motverka förskolans jämställdhetsarbete. / The aim of this study is to find out how parents from former soviet republics who emigrated to Sweden understand the concept of gender equality, how their distribution of daily chores looks like, how their awareness about gender equality work, which the pre-school should be carrying  out according to the curriculum, looks like and if their understanding of gender equality concept is the same with the pre-school curriculum. In this study there were interviewed four parents from two former soviet republics. The result was analyzed by phenomenographic approach. The result  showed that the parents’ understanding of gender equality concept could be completely different from what the pre-school curriculum means. Those parents who didn’t  agree with the pre-school curriculum description of gender equality meant that the concept of gender equality was a made-up problem, because men and women have the same rights in a modern society, but their obligations are different and that depends on biological differences. It is foremost visible in distribution of daily chores where the traditional chores distribution hasn’t changed. All the parents were aware of the huge difference between the work being done in Sweden in matter of gender equality and how it was in their countries of origin. None of the parents knew what gender equality aims are in the curriculum for the pre-school. Not even every one of them knew about the existence of such document. The conclusion is that parents from the former soviet republics, with a different understanding of gender equality and insufficient cooperation between the pre-school and the families, instead of supporting and supplementing the pre-school’s mission are counteracting the pre-school’s gender equality work.

The topic of work-life balance has become a highly contentious issue in many industrialized societies since the post-war period. Consequently, the topic has also become more prevalent in academic, managerial and national discussions. European states, both on the national level and as a bloc, have made notable advancements in assisting with work-life balance. The policies vary across different European countries, bringing into question the government‟s ability to influence women‟s employment decisions and effectively achieve higher levels of gender equality in the workplace. This paper studies France, and its extensive family policies aimed at facilitating work-life fit. France is known, and often commended, for its government subsidies and tax deductions for childcare, as well as full-time publicly funded day care for children under the age of six. Despite these measures, women on average still earn less than men. This paper makes the argument that work-life policies in France are not doing enough to help women in the workplace across different demographic and employment categories. Furthermore, the programs in place fail to address core issues of gender equality in the home, which undermines the efficacy of these policies to achieve equality for women in the work force.

Uppsatsen syftar till att få en bild av hur jämställdhetsarbete implementeras i en offentlig förvaltning, från politiskt beslut i nämnd och ut i verksamheten. Undersökningen är utförd i en medelstor kommun och den valda förvaltningen är Barn- och Ungdomsförvaltningen. Denna förvaltning valdes för att vi anser att det är med barnens hjälp vi kan ändra rådande normer kring jämställdhet. Genom att utföra kvalitativa intervjuer i ett led från nämnd ner till verksamheten på förskolan, har vi fått en bild av vilka aktörer och vilket synsätt som krävs för att jämställdhet ska vara en prioriterad fråga hela vägen från nämnd till verksamheten i förskolan. Våra frågeställningar har varit: Arbetar organisationen aktivt med jämställdhet och i så fall hur? Vilka styrdokument och policys reglerar jämställdhetsarbetet? Vem har vilket ansvar i organisationens jämställdhetsarbete? Vilka resurser finns att tillgå och hur används dem? och sist men inte minst Är jämställdhet en prioriterad fråga? Resultatet visar att kommunen har svårt att implementera ett aktivt jämställdhetsarbete då det finns en avsaknad av en bred dialog, kunskap och att jämställdhetsbegreppet blandas ihop med jämlikhet. Viljan att implementera alla barns lika möjligheter är stark men kunskap om jämställdhetsområdet och tid att använda sig av befintliga resurser saknas. / This paper aims to gain a picture of how gender equality is implemented in a public administration, from political decision of the board to the practical work in preschool. The survey is conducted in a medium-sized municipality and the selected management is Children- and Youth Administration. This administration was chosen because we believe that it is with help of our children we can change the prevailing norms of equality. By conducting qualitative interviews with people of different hierarchical levels in the organisation, we gained a picture of which operators and which approach is required for gender equality to be a priority all over the organisation. Our questions have been: Does the organization actively work with gender equality and, if so, how? What are the governing documents and policies regulating gender equality? Who has the responsibility in the organization's work with gender equality? What resources are available and how do they use them? and last but not least Is gender equality a priority? The result shows that the municipality have difficulties to implement an active gender equality work. There is an absence of a important dialogue and the gender equality concept is confused with idea of equality. The desire to implement all childrens equal opportunities is strong but knowledge about gender equality and the time to use existing resources are lacking.

Detta är en kvalitativ studie om över- och underordning i heterosexuella pars vardag. Carin Holmbergs (1993) avhandling " Det kallas kärlek" är min största hjälp och det är från den jag hämtat större delen av de teorier jag använt. Holmbergs (1993) teorier om könsmakt är min utgångspunkt. Det var hennes avhandling som lade grunden och väckte mitt intresse för att göra en liknande studie. Jag gjorde fyra gruppintervjuer med en mindre observation. De slutsatser jag kan dra utifrån det empiriska materialet är att kvinnorna i regel är underordnade männen ifråga om att det är kvinnorna som tar på sig det största ansvaret för hemmet sysslor och befriar männen från att ta ansvar. Männen är de som valt bort vissa sysslor hemma och kan då göra de saker de själva tycker är roligast. Jag kan inte se något tydlig över- och underordning i mina informanters sätt att agera under intervjuerna.

The purpose of my study is to highlight how children at preschool are affected by adult’s awareness of norms and interpretations of masculinity and femininity. The essay shows examples of boys’ and girls´ expectations of each other and the preconceived notions of what boys and girls should or can do, and how we pedagogues relate to this matter. One example is about an encounter with a mother, where we have different opinions about her son´s wishes to be Lucia instead of Santa Claus. I had to reconsider my pre-understanding and I realize that we can create opportunities to receive and give, without preconceived notions of what is "right" or "wrong". Main issues are: What is controlling our thoughts and actions and hence causes us to act stereotypically? How can we pedagogues give children the opportunity to establish their identity beyond taken for granted notions of gender? Is it possible to be a conscious and sensitive gender pedagogue all the time, and what does it mean? My study is based on hermeneutics as a method. This means that I interpret and show various perspectives from my horizon of understanding. I look into different situations from other´s perspectives, theories and literature together with the experience I posses as a pedagogue. Related to this experience, the essay shows that pedagogues often believe that they meet and treat each child as individuals, and that the children are given the same opportunities and rights. I also study power theory based on the philosopher Michel Foucault´s works and I find that it is a difficult balance between the beliefs of pedagogues and some parents have. I refer to the pre-revised curriculum that emphasizes that we must counteract traditional gender patterns and gender roles (Lpfö 98, revised 2010). But despite the wording of the curriculum, I find that we establish gender patterns and reproduce its many times stereotypical way of considering what is male or female. The essay also discusses ideas about how gender affects the various ways in which children are allowed to play and, in turn, affect how pedagogues relate to and challenge the children’s play and learning.

I denna uppsats gör jag en textanalys av tre årgångar av tidskriften Vi föräldrar: 1968, 1983 och 1994. Jag ställer frågan vilka bilder av föräldraskap, framförallt faderskap, som framkommer i tidskriften och hur jämställd relationen mellan pappa och mamma är. Avspeglar sig tankar om ”den dubbla emancipationen” – det vill säga att både kvinnor och män ska delta i såväl yrkesarbete som i arbetet med hem och barn – i tidskriften och sker det några förändringar över tid? Som inramning till min analys beskriver jag det samhälleliga och politiska sammanhanget när det gäller föräldraskap och jämställdhet under den tid då respektive årgång gavs ut. Jag använder mig av teoretiska resonemang om bland annat barnorienterad maskulinitet och diskursen om det olika föräldraskapet i min analys. Min beskrivning och analys av de tre årgångarna visar att tidskriften genomgår stora förändringar över tid. Bilden av föräldraskapet och jämställdheten i tidskriften motsvarar väl det sammanhang i vilket den ges ut. Pappa är 1968 en relativt frånvarande familjeförsörjare men har 1994 blivit en delaktig familjefar. Samtidigt har han, fortfarande 1994, långt större möjlighet än mamma att välja nivå på sitt engagemang i barnen och hemmet. Att pappa spenderar tid med barnen och tar ut en större del av föräldraledigheten är något som i alla fall i de två senare årgångarna ses som positivt, även om det i årgång 1983 ofta betonas att papparollen inte får bli för lik mammarollen. Mamma har dock alltid huvudansvaret för barnen och hemmet och pappas delaktighet lyfts inte fram som viktig för hennes skull utan som något som i första hand är bra för barnen och för hans egen personliga utveckling. Min slutsats är att tidskriften Vi föräldrar under denna period inte kan sägas ha varit en tydlig förespråkare för den dubbla emancipationen. / In this essay, I carry out a text analysis of three volumes of the Swedish monthly magazine Vi föräldrar: 1968, 1983 and 1994. I examine what kind of images of parenthood, particularly fatherhood, the magazine reflects, and the relationship between mum and dad in terms of gender equality. Does the idea of so-called double emancipation – that both men and women are to participate in working life as well as in childcare and housework – manifest itself in the magazine and are there changes over time? As a contextual framework for my analysis, I use a separate section of the essay to describe the societal and political context as regards family and equal opportunities policy in the periods during which each of the three analysed volumes were originally published. Theoretically, the analysis utilises discussions and research on child-oriented masculinity, and the gender differentiated parenthood discourse. My description and analysis of the three volumes makes apparent that the magazine undergoes major changes over time. The images of parenthood and gender equality in each volume correspond to the social and political context in which it was published. In 1968, dad is a relatively absent breadwinner, whereas in 1994 he has become more of a family man. However, even in the 1994 volume, he retains the privilege of being able to choose the level of his commitment to the family in a way that mum never can. The fact that dad spends more time with the children and takes a greater share of parental leave is something that, at least in the two later volumes, is seen as something positive , even though the importance of differentiating fatherhood from motherhood is frequently stressed in the 1983 volume. Still, throughout the period mom is the primary carer as well as the one responsible for the housework, and dad’s involvement is not primarily seen as beneficial for her, but rather as something that is good for the children and for his personal growth. My conclusion is that the magazine Vi föräldrar cannot be said to be a strong advocate for double emancipation.Key