Syftet med studien var att skapa en djupare förståelse för vad generation Z upplever som attraktivt hos en arbetsgivare och hur en mindre kommun använder sitt arbetsgivarvarumärke för att attrahera generation Z. För att uppnå syftet studerades en mindre kommun och dess HR-medarbetare om arbetet för att attrahera nya medarbetare. Vidare studerades utvalda respondenter från generation Z för att skapa en djupare förståelse för deras syn på en arbetsgivare. Avslutningsvis ämnade studien till att föra samman de två olika perspektiven och analysera detta med stöd av tidigare forskning. För att kunna besvara syftet och skapa en djupare förståelse valdes en kvalitativ metod. Empirin samlades in via individuella semistrukturerade intervjuer med respondenter från de två målgrupperna, generation Z och HR-medarbetare. Resultatet visar att kommunen besitter faktorer som anses vara attraktivt enligt generation Z, som exempelvis trygghet, vänlig organisationskultur och ett gott rykte. Empirin visar skillnader i vad generation Z efterfrågar och vad HR-medarbetarna anser är viktigt, skillnaden tyder på att det finns en brist på kunskap om målgruppen hos HR-medarbetarna. Vidare uppmärksammas att kommunen inte har ett strukturerat arbetssätt med sitt arbetsgivarvarumärke och resultatet tyder på att HR-medarbetarna förlitar sig på att kommunen har sitt goda rykte, stabila ekonomi och fina natur och att de därmed inte anser sig behöva en strategi för arbetsgivarvarumärket. Slutsatsen visar att kommunen har flertalet faktorer som de kan fokusera på att marknadsföra för att attrahera generation Z. Resultatet visar att det är viktigt för en mindre kommun att ha en tydlig strategi för att framgångsrikt arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke där fokuset bör vara på att förstå målgruppen och att arbeta segmenterat för att nå ut till generation Z. Vidare tyder resultaten på att kommunen behöver se på arbetsgivarvarumärket separerat från kommunens varumärke, för att framgångsrikt marknadsföra sig som arbetsgivare. / The study aimed to create a deeper understanding of what Generation Z finds attractive in an employer and how a smaller municipality uses its employer brand to attract Generation Z. To achieve the aim a smaller municipality and its HR staff were studied about the work to attract new employees. Furthermore, selected respondents from Generation Z were studied to better understand their view of an employer. In conclusion, the study aimed to bring together the two different perspectives and analyze this with the support of previous research. To be able to answer the purpose and create a deeper understanding, a qualitative method was chosen.The experience was collected through individual semi-structured interviews with respondents from the two target groups, Generation Z and HR employees. The results show that the municipality possesses factors that are considered attractive according to Generation Z, such as security, a friendly organizational culture, and a good reputation. The empirical evidence shows differences in what Generation Z demands and what the HR employees consider important, the difference indicates that there is a lack of knowledge about the target group among the HR employees. Furthermore, it is noted that the municipality does not have a structured way of working with its employer brand, and the results indicate that the HR employees rely on the municipality's good reputation, stable economy, and beautiful nature, and that they, therefore, do not consider themselves to need a strategy for the employerbrand. The conclusion shows that the municipality has several factors that they can focus on marketing to attract Generation Z. The result shows that it is important for a smaller municipality to have a clear strategy to successfully work with its employer brand where the focus should be on understanding the target group and to work segmented to reach Generation Z. Furthermore, the results indicate that the municipality needs to look at the employer brand separately from the municipality's brand, to successfully market itself as an employer.

Detta arbete syftar till att få en djupare förståelse kring hur företag på en mindre ort kan attrahera morgondagens humana resurser. Med den ständiga urbaniseringen som sker i Sverige där konkurrensen om arbetskraft växer mellan större och mindre städer upptäcktes en kunskapslucka. Nämligen att ta reda på hur företag, på mindre orter i förhållande till de större städerna kan stärka sitt employer brand och dess attraktivitet för att attrahera den yngre generationen g. Arbetskraften är en stor tillgång för organisationer och med hjälp av employer branding som strategi kan organisationer stärka sitt arbetsgivarvarumärke för att attrahera potentiella arbetssökande. Själva begreppet employer branding, på svenska även kallat arbetsgivarvarumärke myntades för första gången 1996. Employer branding handlar både om att framställa företaget som attraktiv och höja engagemanget hos deras nuvarande anställda, eftersom medarbetarna blir en del av företagets marknadsföring. Vi som har genomfört denna studie fokuserar på att undersöka vilka attribut som Generation Z, i denna text förkortat till Gen Z, uppfattar som attraktiva och hur företag kan arbeta för att möta generationens intressen. De år som Gen Z tillhör varierar mellan olika forskare men det tenderar att vara mellan 1995 – 2010. Det som särskiljer generationen är att de är den första generationen som inte har växt upp utan internet. Denna studie har sitt fokus på en kartongfabrik i södra Dalarna som tillhör en större koncern. I denna studie har vi tittat på forskning kring employer branding, Gen Z, attraktivt arbete och urbanisering. Studien är genomförd med en kvalitativ metod med utgångspunkt i fenomenologin där datainsamlingen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer. Metoden valdes för att kunna undersöka fenomenet kring individers upplevelser och erfarenheter. Studien fokuserade på två olika perspektiv, medarbetarperspektivet och elevperspektivet, således valdes fyra medarbetare och sju elever till studiens respondenter. Resultatet visar vilka egenskaper Gen Z finner mest attraktiva hos en framtida arbetsgivare. Kontaktnätet och ryktesspridning har en stor betydelse på individers beslut om arbetsgivare. Ett ytterligare resultat visar även på vikten utav att bygga upp den interna synen på företaget för att det skall spridas externt. En slutsats som dras är att det kampenom arbetskraft mellan större och mindre städer är svår att vinna för de mindre städerna. Det blir viktigt för företag på mindre städer att tidigt knyta kontakt med den yngre generationen, detta ökar chanserna att rekrytera dem när de är i ett stadie i livet då de mindre städerna är attraktiva igen. / The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how employers in a small town can attract future colleagues. Due to the constant urbanization that takes place in Sweden where the competition for labor is growing between larger and smaller towns, a knowledge gap was discovered. To find out how employers, in smaller towns in relation to the larger labor markets, can strengthen their employer brand and it´s attractiveness to attract the younger generation (Gen Z). The workforce is a big asset to organizations and with help from employer branding as a strategy they can strengthen their employer brand to attract potential employees. The concept employer branding, in Swedish called arbetsgivarvarumärke, was coined for the first time in 1996. Employer branding is about highlighting the employer as an attractive workplace and increasing the engagement with their current employees, since the employees becomes a part of the employer marketing. This study focuses on which attributes Gen Z finds attractive and how employers can work to meet the interests of the generation. The years to which Gen Z belongs varies between different researchers but it tends to be between 1995 – 2010. What sets the generation apart is that they are the first generation not to have grown up without the internet This study has it´s focus on a papermill in southern Dalarna that belongs to a bigger company. We have examinated previous research regarding employer branding, Gen Z, attractive work and urbanization. The study is carried out with a qualitative method with it´s starting point in phenomenology where the data was collected through semi structured interviews. The method was chosen to be able to investigate the phenomenon of individuals' experiences and feelings. The study focused on two perspectives, the employees and students, therefore we chose four employees and seven students as respondents. The result shows which qualities Gen Z finds most attractive in a future employer. The social networks and rumors have a big impact on individuals decision making regarding employers. Another result shows the importance of building the internal view of the company in order for it to spread externally. One conclusion that is drawn is that the battle for labor between larger and smaller cities is difficult for the smaller cities to win. It becomes important for companies in smaller cities to establish early contact with the younger generation, this increases the chances of recruiting them when they are at a stage in their lives when the smaller cities are attractive again.

Syftet med studien är att undersöka huruvida det finns likheter och skillnader mellan generationerna X (1960-1980) och Z (1995-2012) gällande arbetsmotivation. Följaktligen ligger intresse för studien att undersöka huruvida värderingar skiljer i vilka faktorer som är mest centrala för arbetsmotivationen. Tidigare forskning anses vara tvetydig och därmed bidrar denna studie till ökad förståelse av forskningsämnet. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metod och dataanalysen har genomförts utifrån tematisk analys. Intervjuerna genomfördes med tolv respondenter, varav sex var från vardera generation som tillhör företagen Structor och Volkswagen finans. Detta analyserades därefter utifrån teorierna tvåfaktorsteorin, Maslows behovshierarki, Self determination theory och McClellands motivationsteori samt tidigare generationsforskning.  Studien identifierade likheter och skillnader mellan generation X och Zs arbetsmotivation. De faktorer som identifierades bland generation Z är flexibla arbetsuppgifter, relationer med kollegor, kontinuerlig feedback samt meningsfulla arbetsuppgifter. De faktorer som identifierades bland generation X är liknande men ur olika perspektiv. Generation X ser feedback som ett slags erkännande snarare än bekräftelse, relationer ses ur ett arbetsperspektiv samt att de är självsäkra i sin kompetens och föredrar ansvarsfrihet i sitt arbete. Slutligen visar det sig att bägge generationerna vill nå en personlig utveckling och föredrar meningsfulla arbetsuppgifter, vilket tyder på att deras motivation främst baseras på inre motivationsfaktorer. / The purpose of this study is to investigate whether there are similarities and differences between generation X (1960-1980) and generation Z (1995-2012) regarding work motivation. Consequently, there is interest in the study to examine whether values ​​are sent in which factors are most central to work motivation. Previous research is ambiguous and thus this study contributes to an increased understanding of the research topic. The study has been carried out on the basis of a qualitative method and the data analysis has been carried out on the basis of thematic analysis. The interviews were conducted with a total of twelve respondents, six of them were from each generation belonging to the company Structor and Volkswagen finans. This was then analyzed on the basis of the theories such as two factor theory, Maslow's hierarchy of needs, Self determination theory and McClelland's motivation theory as well as previous generational research. The study identified differences and similarities between Generation X and Z's work motivation. The factors identified among generation Z are flexible work tasks, relationships with colleagues, continuous feedback and meaningful work tasks. The factors identified among generation X are similar to generation Z but from different perspectives. Generation X sees feedback as a kind of recognition rather than confirmation, relationships are seen from a work perspective and that they are confident in their skills and prefer discharge in their work. Finally, it turns out that both generations want to achieve personal development and prefer meaningful tasks, indicating that their motivation is primarily based on internal motivational factors.

Denna studie har som syfte att öka förståelse för hur generation Zs attityder som konsumenter påverkas av den sociala medieplattformen TikTok. Attityder är utifrån de två använda teoretiska modellerna uppdelade i tre komponenter respektive sex faser. Baserat på tidigare relevant forskning och teorier togs det fram tre hypoteser. Studien tillämpar en kvantitativ forskningsmetod för att samla in en större mängd data, undersökningen samlade därmed in totalt 148 respondenter. Resultaten analyserades sedan med deskriptiv statistik och med korrelationsanalyser. Resultaten visade att TikTok har en blandad påverkan på generation Zs attityder som konsumenter. Konsumenters attityder när det gäller att bli medvetna och samla kunskaper om produkter samt varumärken påverkas positivt. Vidare påverkas konsumenters attityder gällande omtyckthet och preferens mest positivt, detta innebär att konsumenter tenderar att fatta tycke och forma preferenser till produkter och varumärken genom TikTok. Däremot framkom det att TikTok har en negativ påverkan på konsumenters attityder gällande köpavsikt och köp, vilket visar svårigheter i att TikTok ska kunna påverka konsumenter till att utveckla en köpavsikt men även till att faktiskt köpa produkter. Hypotes ett och två accepteras medan hypotes tre förkastades. Kön redogjorde för den största skillnaden, där kvinnor påverkades positivt i större utsträckning. Resterande korrelationsanalyser visade på mindre skillnader, såsom högre användning ledde till mer positiva attityder och indikationer på att yngre individer inom generation Z påverkas mer positivt än äldre. / This study aims to increase the understanding of how Generation Z's attitudes as consumers are affected by the social media platform TikTok. Attitudes are divided into three components and six phases, respectively, based on the two models used in the study. Based on previous relevant research and theories, three hypotheses were developed. The study applies a quantitative research method to collect a larger amount of data, the survey collected a total of 148 responses. The results were then analyzed by descriptive statistics and correlation analyses. The results showed that TikTok has a mixed impact on Generation Z's attitudes as consumers. Consumers' attitudes when it comes to becoming aware and gathering knowledge about products and brands are positively affected. Furthermore, consumers' attitudes regarding liking and preference are most positively affected, this means that individuals tend to like and form preferences for products and brands through TikTok. However, it emerged that TikTok has a negative impact on consumers' attitudes regarding purchase intention and purchase, which shows difficulties in TikTok being able to influence consumers to develop a purchase intention but also to actually buy products. The first and second hypothesis were accepted while the third hypothesis was not supported. Gender was the variable that had the most impact on the results, where women were positively influenced to a greater extent. Other correlation analyzes showed smaller differences, such as higher usage leading to more positive attitudes and indications that younger individuals within generation Z are more positively affected than older ones.

I samband med den digitala teknikens utveckling som i dag är en stor del i många människors liv och vardagliga aktiviteter påverkas också sättet människor konsumerar och kommunicerar på. Generation Z är generationsgruppen som redan under uppväxten integrerat sina liv med den digitala tekniken och den har därför präglat generationen. Utvecklingen av digital teknik handlar om att hela tiden effektivisera och optimera, vilket också satt nya krav på hur konsumenter väljer att betala för produkter, tjänster och till varandra. Mobila betalningar är en av de växande alternativen till transaktioner och motsvara både betalningar med fysiska sedlar och kreditkort. Kina är i framkant gällande mobila betalningar och i Sverige ökar användningen av mobila betalningar för varje år.    Syftet med forskningsstudien är därmed att ta reda på jämförelsen mellan Sverige och Kina samt konsumenters adoption till mobila betalningar. Fokusgruppen i forskningsstudien är generation Z och för att kunna utföra studien används teorin Diffusion of innovations av Rogers (2003). Forskningsstudien använder sig av de fem befintliga variabler inom diffusion of innovations som teoretiskt bas för adoptionen till mobila betalningar där ytterligare två variabler lades till (Upplevd risk och socialt inflytande). Teoretiska basen konstaterades därmed av variablerna: relativa fördelar, kompatibilitet, komplexitet, observerbarhet, prövbarhet, upplevd risk och socialt inflytande. Totalt sett konstruerades 14 hypoteser för forskningsstudien.    För att kunna utföra forskningsstudien användes forskningsmetoden kvantitativ tvärsnittsstudie. Data som samlades in var via webbenkäter där de skickades ut till både svenska och kinesiska konsumenter. Totalt samlades in 125 webbenkät svar som kunde användas för analys där 50 var från svenska konsumenter och 75 kinesiska konsumenter. All data som samlades in analyserades genom regressionsanalys med hjälp av det digitala verktyget IBM SPSS version 28.0. Hypoteserna testades genom att använda multipel regressionsanalys samt Mann-Whitney U Test. Det  analysen har identifierat var att socialt inflytande, kompatibilitet och relativa fördelar hade högst påverkan för adoptionen till mobila betalningar. Kina hade även högre signifikans i alla faktorer förutom komplexitet. / The purpose of the research study is to find out the comparison between Sweden and China and consumers' adoption of mobile payments. The focus group for the research study is generation Z and to be able to carry out the study, the theory Diffusion of innovations by Rogers (2003) is used. The research study uses the five existing variables in diffusion of innovations as a theoretical basis for the adoption of mobile payments where two additional variables were added (Perceived risk and social influence). A total of 14 hypotheses were constructed for the research study.   In order to be able to carry out the research study, the research method quantitative cross-sectional study was used. Data collected were through web surveys where they were sent out to both Swedish and Chinese consumers. All data collected was analyzed by regression analysis using the digital tool IBM SPSS version 28.0. The hypotheses were tested using multiple regression analysis and Mann-Whitney U Test. What the analysis has identified was that social influence, compatibility and relative advantages had the greatest impact on the adoption of mobile payments. China also had higher significance in all factors except complexity.

Sammanfattning Titel: Ska man klappa börsen med- eller mothårs? Författare: Josef Dotevall och Kristoffer Ekengren Landenmark Handledare: Katarina Eriksson Bakgrund: De allra flesta med ett någorlunda intresse eller erfarenhet från den finansiella marknaden har hört talas om den effektiva marknadshypotesen. Den säger att det inte är möjligt att överavkasta marknaden över tid genom att systematiskt implementera investeringsstrategier. Samtidigt visar forskning om psykologiska faktorer på att individer på aktiemarknaden emellertid kan reagera irrationellt och att det därav går att överavkasta marknaden genom att dra nytta av de felaktiga prissättningar som kan uppstå på marknaden. Därför blir det intressant att testa huruvida en implementering av momentum- och contrarianstrategier vid investeringsbeslut kan leda till en överavkastning på indexet OMX Stockholm Mid Cap PI. Detta är även intressant för att ingen tidigare studie har testat dessa strategiers effekt på detta index. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka ifall det är möjligt att uppnå överavkastning på OMX Stockholm Mid Cap PI genom att implementera momentumoch contrarianstrategier som investeringsstrategier under perioden 2012 till 2021. Metod: En kvantitativ metod med en deduktiv ansats tillämpades vid genomförandet av studien. Åtta fiktiva olika portföljer sattes samman, fyra contrarianportföljer och fyra momentumportföljer, med bolag som varit en del av indexet OMX Stockholm Mid Cap PI under perioden 2012–2021. Varje portföljkategori delades sedan in i olika urvalsoch innehavsperioder. Varje portfölj innehöll fem bolag åt gången. Sedermera utfördes statistiska tester för att analysera portföljernas avkastning och riskjusterade avkastning. Resultat: Tre av studiens åtta sammansatta portföljer uppvisade en avkastning som var signifikant högre än jämförelseindexet. Resterande fem portföljer uppvisade en avkastning som var signifikant lägre än index. Endast en av portföljerna hade en högre riskjusterad avkastning än jämförelseindexet. / Abstract Title: Should you bet for or against the stock market? Authors: Josef Dotevall och Kristoffer Ekengren Landenmark Supervisor: Katarina Eriksson Background: Almost everyone who has an interest in finance or have studied some form of finance has heard of the efficient market hypothesis. The efficient market hypothesis says that the market is priced correctly and that all actors on the market are rational. However, previous studies about psychological factors says that actors on the stock market sometimes act irrational, which makes it possible to reach excess returns. Therefore, it is interesting to test the momentum and contrarian strategies potential effects on the index OMX Stockholm Mid Cap PI when no previous study has explored these strategies effect on this specific index. Purpose: The study aims to analyse the possibility of reaching excess return on OMX Stockholm Mid Cap PI by implementing momentum and contrarian strategies as investment strategies in the period between 2012 and 2021. Methodology: The study has utilized a deductive and quantitative approach to complete the aim of the report. Eight fictive portfolios were put together, four contrarian portfolios and four momentum portfolios, containing stocks included in the OMXSPI Mid Cap. Each portfolio category then was divided into different selection and holding periods. Each portfolio always contained five companies at the same time. Then statistical tests were performed to analyse the portfolios returns and risk adjusted returns. Conclusion: Three of the eight portfolios showed a statistically significant excess return compared with the benchmark index. The other five portfolios showed a significantly lower return than the benchmark index. Only one portfolio performed a higher riskadjusted return than the benchmark based on the Sharpe ratio.

The environmental issue is more relevant and important than ever. As society’s awareness of environmental issues has gained, consumers’ and companies’ concerns aiming for a positive environmental impact have increased to save our planet. Eco-labels are common in grocery stores, where the labels guide consumers to choose an environmentally friendly alternative. However, consumers’ actions do not seem to correspond to their attitudes and intentions regarding environmental issues related to food products. This study investigates consumers’ attitudes towards eco-labels between Generation X (1965-1980) and Generation Z (1995-2002). Furthermore, this study aims to present, analyze, and compare somewhat differences and similarities in their attitudes, buying intentions, and purchase decisions. The theoretical framework is based on the theory of planned behavior by Azjen (1991) and the analytical framework, motivational and behavior, by Moisander (2007). In addition, the theoretical framework is complemented by concepts and theories within attitudes, eco-labels, and the attitude-behavior gap. The thesis is based on a qualitative research method with semi-structured interviews. The thematic analysis emerged five themes: environmental knowledge, motivation, buying intention, consumers’ behavior, and consumers’ understanding of eco-labels.  The paper concludes that the attitude-behavior gap occurs in Generation X and Generation Z. However, the study results show that there is no clear attitude-behavior gap among the respondents in Generation X in comparison with Generation Z. Generation X is environmentally conscious, and their intentions and consumption behavior are carefully considered. Eco-labels are given priority compared to Generation Z, which is also environmentally aware but does not prioritize eco-labels in their consumption behavior.

In today’s platform economy, the postal industry has been disrupted with emerging technologies and changing consumer needs. While the physical letter volumes continue to decrease, postal operators seek new sources of customer value through digital innovations. Digital mailbox is an example of a multisided platform that creates value by connecting two or more customer groups and facilitating interaction or transactions between them. In order to successfully attract both supply and demand to these platforms, the platform provider needs to understand both sides of the market The purpose of this study was to increase the understanding of the needs and expectations of the biggest consumer group of the future, Generation Z, regarding their interaction with different sectors in the Finnish society. Furthermore, the research aim was to shed light on the possible implications that these needs and expectations would have on platform providers. The context for the study was Finland. The study was conducted as a case study for PostNord, a communications and logistics supplier in the Nordics. A qualitative research design included conducting 12 semi-structured interviews with Generation Z representatives, born between 1995 and 2001. Additionally, a mirroring workshop with industry experts was conducted in order to include the perspective of the case company. The results were analysed using a thematic analysis method. The findings of this study show that Generation Z’s choice for device and channels is contextual, depending on the importance and urgency of the matter. Gen Z prefers to receive their communication on one platform instead of many, and often on mobile application. This generational cohort has high expectations regarding the speed of the communication. They expect fast responses that also enable a meaningful dialogue, yet on their own terms. The findings indicate that Gen Z values the human element even in digital communication. They want to receive information that is not only relevant to them, but arrives on the right time and comes from a competent, familiar source. These findings have implications on not only PostNord as a platform provider, but all the potential ecosystem partners. / I dagens plattformsekonomi har postbranschen behövt hantera ny teknik och förändrade konsumentbehov. Medan volymen av fysiska brev fortsätter att minska, söker postoperatörer nya källor till kundvärde genom digitala innovationer. En digital brevlåda är ett exempel på en flersidig plattform som skapar värde genom att ansluta två eller fler kundgrupper, samt underlättar interaktioner eller transaktioner mellan dem. För att framgångsrikt locka både utbud och efterfrågan till dessa plattformar, behöver plattformsleverantörer förstå båda sidor av marknaden. Syftet med denna studie var att öka förståelsen för behov och förväntningar hos framtidens största konsumentgrupp, Generation Z, angående deras interaktion med olika sektorer i det finska samhället. Vidare var målet med forskningen att belysa möjliga konsekvenser som dessa behov och förväntningar skulle ha på plattformsleverantörer. Sammanhanget för studien var Finland. Studien genomfördes som en fallstudie för PostNord, en kommunikationsoch logistikleverantör i Norden. Under en kvalitativ forskningsdesign genomfördes 12 halvstrukturerade intervjuer med Generation Zrepresentanter, födda mellan 1995 och 2001, dessutom genomfördes en workshop med branschexperter för att inkludera fallföretagets perspektiv. Resultaten analyserades med hjälp av en tematisk analysmetod.Resultaten av denna studie visar att Generation Zs val för enhet och kanaler är kontextuell, beroende på hur viktigt och brådskande det är. Generation Z föredrar att ta emot kommunikation på en specifik plattform i stället för många, och ofta på mobilapplikation. Denna kohort har höga förväntningar på kommunikationshastigheten, de förvänta sig snabba svar som också möjliggör en meningsfull dialog, men ändå på deras egna villkor. Resultaten tyder på att Generation Z värderar det mänskliga elementet även i digital kommunikation. De vill ha information som inte bara är relevant för dem, men kommer under rätt tid och från en kompetent, välkänd källa. Dessa resultat har inte bara konsekvenser för PostNord somplattformsleverantör, men alla potentiella partners i ekosystemet.

No description available.

Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse om Gen Zs attityd till influencermarketing och för att undersöka hur Gen Z har blivit påverkade av den mängd sponsrat innehållde exponeras för på sociala medier. För att besvara studiens syfte har två forskningsfrågorframställts. För att samla in empiriskt material och besvara på forskningsfrågorna, genomfördesnio intervjuer med personer mellan 18-28. Under intervjuerna fick deltagarna svara på frågorkopplade till forskningsfrågorna, datan sammanställdes och diskuterades för att besvara studiensforskningsfrågor. Resultatet för forskningsfråga 1 (FF1) visade att Gen Z blir negativt påverkadeav den ökade mängd sponsrat innehåll de exponeras för, respondenterna förklarar att de känt sigöverväldigade vilket har resulterat i att man upplevt minskat förtroende mot influencers.Resultatet för forskningsfråga 2 (FF2) visade att Gen Z har blandade inställningar gällandeinfluencer marketing, men att majoriteten hade en negativ attityd till influencer marketing. Flerarespondenter förklarade att influencer marketing kändes påträngande och skapadeirritationskänslor när de använde olika sociala medieplattformar som Youtube, Instagram ochTiktok. För vidare forskning rekommenderar författaren att undersöka hur den ökade mängdensponsrat innehåll påverkar Gen Zs upplevelser och erfarenheter kopplat till de olika socialamedieplattformarna som Youtube, Tiktok och Instagram. Eftersom dessa tre plattformar ärväldigt olika är även reklamen anpassad till varje enskild plattform, en fördjupad kunskap omdess påverkan på Gen Z och deras inställning till sponsrat innehåll för respektive socialmedieplattform på sociala medieplattform kan hjälpa företag att anpassa deras strategierberoende på vilken plattform de väljer att använda som marknadsföringskanal / The purpose of this study is to gain a better understanding of Gen Z's attitude towards influencermarketing and to investigate how Gen Z has been influenced by the amount of sponsored contentthey are exposed to on social media. To address the research objective, two research questionswere formulated. To collect empirical data and answer the research questions, nine interviewswere conducted with individuals aged 18-28. During the interviews, participants were askedquestions related to the research questions, which were then analyzed and discussed to presentthe findings. The findings for research question 1( RQ1) indicated that Gen Z is negativelyaffected by the volume of sponsored content they are exposed to. Respondents explained thatthey felt overwhelmed, which led to a decrease in trust towards influencers. The findings forresearch question 2 (RQ2) revealed that Gen Z has mixed attitudes towards influencer marketing,with the majority holding a negative attitude. Several respondents explained that influencermarketing (IM) felt intrusive and generated feelings of irritation when using various social mediaplatforms such as YouTube, Instagram, and TikTok. For further research, the author recommendscomparing how Gen Z is influenced by the amount of sponsored content they are exposed to andtheir attitudes towards sponsored content on different social media platforms such as YouTube,TikTok, and Instagram. Since these three platforms are distinct, and advertising is tailored toeach platform, a deeper understanding of how Gen Z is influenced and their attitude towardssponsored content on different social media platforms can help companies tailor their strategiesbased on the platform they choose to use as a marketing channel.