<p>Undersökningen grundar sig på att det i Sverige inte har gjorts så många studier på om anställda upplever att arbetsgivaren brutit mot det psykologiska kontraktet när en omorganisation har genomförts. Om anställda upplever brott mot det psykologiska kontraktet har visat sig vara en viktig faktor att undersöka för att förstå hur förändringar på arbetsplatsen påverkar de anställdas känslor, attityder och beteende. Föreliggande studie är baserad på enkätsvar från 63 personer som är anställda vid Solna tingsrätt. Resultatet från envägs oberoende variansanalyser och hierarkiska regressionsanalyser pekar mot att anställda som är berörda av en omorganisation upplever brott mot det psykologiska kontraktet samt att brott mot det psykologiska kontraktet och anställningsotrygghet är relaterat till lägre generell arbetstillfredsställelse och sämre psykisk hälsa. Studien visar vikten av att ledningen ger de anställda en möjlighet att utveckla ett nytt psykologiskt kontrakt som passar de nya anställningsförhållanden som en omorganisation medför.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att göra en beskrivning av Kristdemokraternas bostadspolitik för framtiden och jag undersöker också hur KD motiverar omvandling av hyresrätter till bostadsrätter som ett led i att bryta utanförskapet.</p><p>Min slutsats är att KD betonar ägandet av bostaden som en fundamental del i ansvarstagande och delaktighet och ett medel för att bryta utanförskapet. KD står också för att man inte anser att marknaden ensam kan klara bostadspolitiken, det krävs viss statlig och kommunal inblandning framförallt av socialpolitiska skäl.</p><p>KD för fram att det är viktigt att värna om hyresrätten av framförallt bostadssociala skäl och betonar samtidigt att det måste gå att kombinera med en utförsäljning av hyresrätter inom allmännyttan för att kunna öka individens möjligheter att äga sin bostad.</p><p>Statens del i bostadspolitiken ska begränsas till att garantera långsiktiga och stabila spelregler för bostadsmarknaden samt att tillhandahålla tak över huvudet-garanti, utvidgade hyresgarantier samt lånegarantier för individer och hushåll som inte klarar att finansiera en bostad av egen kraft. Man kan tillspetsat säga att KD förespråkar en selektiv bostadspolitik med vissa generella inslag.</p><p>Den bostadspolitiska översikten pekar på svårigheten med just detta; att på en och samma gång ha en bostadspolitik som ska vara generell men med kraftiga selektiva inslag. Av översikten framgår det att ägandet av bostaden och omvandlingen av hyresrätt till bostadsrätt som redskap för att bryta utanförskapet inte har speciellt stor effekt på detsamma. Viss betydelse av omvandling och blandning av upplåtelseformer lyfts fram, dock i kombination med en mängd andra saker, där frågan om arbete, sysselsättning är viktiga inslag för att bryta utanförskapet. Vidare ger översikten en klar bild av att Sverige rent allmänt är på väg att lämna den generella bostadspolitiken mot en mer selektiv sådan. Det innebär i sig att det som varit en av de bärande delarna i den svenska välfärdsmodellen är på väg att raseras. I detta är KD delaktig genom de bostadspolitiska idéer man för fram. Omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter är ett tecken, motviljan mot allmännyttans hyresreglerande roll en annan.</p><p>KD har ett relativt tydligt inslag av välgörenhetstänkande i sin bostadspolitik och man poängterar de selektiva inslagen man vill införa i förhållande till den politik som råder idag. Vad som inte framgår av det politiska materialet, men väl av det som framkommer i den bostadspolitiska översikten är att det under framförallt 1990-talet har varit den dåvarande borgerliga regeringen som format den politik som sedan verkställs av socialdemokrater. Motivet att bryta utanförskapet genom omvandling av hyresrätter till bostadsrätter verkar vara sekundärt, men i den politiska retoriken lyfts det fram som det primära. I stället menar jag att det handlar om att KD vill minska statens inblandning i bostadspolitiken och syftet är att reducera statens och kommunernas inblandning på bostadsmarknaden så mycket som möjligt.</p><p>Jag menar också att KD:s politiska retorik med betoning på människovärde, etik och moral förvillar och bakom detta döljer sig en vilja att reducera den svenska välfärdsmodellen sådan den sett ut de senaste decennierna. Att angripa bostadspolitiken är ett grundskott som får långt vidare konsekvenser än utförsäljningen av allmännyttan.</p><p>Jag menar att utanförskapets uppkomst ser ut att hänga samman med huruvida bostadspolitiken är dualistisk, liberal och selektiv eller enhetlig, socialdemokratisk och generell. I det förstnämnda finns en större grogrund för utanförskap och möjligheterna att förändra och bryta det är små. Därför ser jag inte att en omvandling mot bostadsrätter har någon större effekt på att bryta utanförskapet så länge bostadspolitiken följer den nu inslagna vägen. Jag menar att både diagnosen och behandlingen mot hur utanförskap uppkommer och hur det bryts, som Kristdemokraterna framställer det, är i grunden felaktigt.</p>

Syftet med uppsatsen är att göra en beskrivning av Kristdemokraternas bostadspolitik för framtiden och jag undersöker också hur KD motiverar omvandling av hyresrätter till bostadsrätter som ett led i att bryta utanförskapet. Min slutsats är att KD betonar ägandet av bostaden som en fundamental del i ansvarstagande och delaktighet och ett medel för att bryta utanförskapet. KD står också för att man inte anser att marknaden ensam kan klara bostadspolitiken, det krävs viss statlig och kommunal inblandning framförallt av socialpolitiska skäl. KD för fram att det är viktigt att värna om hyresrätten av framförallt bostadssociala skäl och betonar samtidigt att det måste gå att kombinera med en utförsäljning av hyresrätter inom allmännyttan för att kunna öka individens möjligheter att äga sin bostad. Statens del i bostadspolitiken ska begränsas till att garantera långsiktiga och stabila spelregler för bostadsmarknaden samt att tillhandahålla tak över huvudet-garanti, utvidgade hyresgarantier samt lånegarantier för individer och hushåll som inte klarar att finansiera en bostad av egen kraft. Man kan tillspetsat säga att KD förespråkar en selektiv bostadspolitik med vissa generella inslag. Den bostadspolitiska översikten pekar på svårigheten med just detta; att på en och samma gång ha en bostadspolitik som ska vara generell men med kraftiga selektiva inslag. Av översikten framgår det att ägandet av bostaden och omvandlingen av hyresrätt till bostadsrätt som redskap för att bryta utanförskapet inte har speciellt stor effekt på detsamma. Viss betydelse av omvandling och blandning av upplåtelseformer lyfts fram, dock i kombination med en mängd andra saker, där frågan om arbete, sysselsättning är viktiga inslag för att bryta utanförskapet. Vidare ger översikten en klar bild av att Sverige rent allmänt är på väg att lämna den generella bostadspolitiken mot en mer selektiv sådan. Det innebär i sig att det som varit en av de bärande delarna i den svenska välfärdsmodellen är på väg att raseras. I detta är KD delaktig genom de bostadspolitiska idéer man för fram. Omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter är ett tecken, motviljan mot allmännyttans hyresreglerande roll en annan. KD har ett relativt tydligt inslag av välgörenhetstänkande i sin bostadspolitik och man poängterar de selektiva inslagen man vill införa i förhållande till den politik som råder idag. Vad som inte framgår av det politiska materialet, men väl av det som framkommer i den bostadspolitiska översikten är att det under framförallt 1990-talet har varit den dåvarande borgerliga regeringen som format den politik som sedan verkställs av socialdemokrater. Motivet att bryta utanförskapet genom omvandling av hyresrätter till bostadsrätter verkar vara sekundärt, men i den politiska retoriken lyfts det fram som det primära. I stället menar jag att det handlar om att KD vill minska statens inblandning i bostadspolitiken och syftet är att reducera statens och kommunernas inblandning på bostadsmarknaden så mycket som möjligt. Jag menar också att KD:s politiska retorik med betoning på människovärde, etik och moral förvillar och bakom detta döljer sig en vilja att reducera den svenska välfärdsmodellen sådan den sett ut de senaste decennierna. Att angripa bostadspolitiken är ett grundskott som får långt vidare konsekvenser än utförsäljningen av allmännyttan. Jag menar att utanförskapets uppkomst ser ut att hänga samman med huruvida bostadspolitiken är dualistisk, liberal och selektiv eller enhetlig, socialdemokratisk och generell. I det förstnämnda finns en större grogrund för utanförskap och möjligheterna att förändra och bryta det är små. Därför ser jag inte att en omvandling mot bostadsrätter har någon större effekt på att bryta utanförskapet så länge bostadspolitiken följer den nu inslagna vägen. Jag menar att både diagnosen och behandlingen mot hur utanförskap uppkommer och hur det bryts, som Kristdemokraterna framställer det, är i grunden felaktigt.

Undersökningen grundar sig på att det i Sverige inte har gjorts så många studier på om anställda upplever att arbetsgivaren brutit mot det psykologiska kontraktet när en omorganisation har genomförts. Om anställda upplever brott mot det psykologiska kontraktet har visat sig vara en viktig faktor att undersöka för att förstå hur förändringar på arbetsplatsen påverkar de anställdas känslor, attityder och beteende. Föreliggande studie är baserad på enkätsvar från 63 personer som är anställda vid Solna tingsrätt. Resultatet från envägs oberoende variansanalyser och hierarkiska regressionsanalyser pekar mot att anställda som är berörda av en omorganisation upplever brott mot det psykologiska kontraktet samt att brott mot det psykologiska kontraktet och anställningsotrygghet är relaterat till lägre generell arbetstillfredsställelse och sämre psykisk hälsa. Studien visar vikten av att ledningen ger de anställda en möjlighet att utveckla ett nytt psykologiskt kontrakt som passar de nya anställningsförhållanden som en omorganisation medför.

I en demokratiskt rättsstat som Sverige ska inte myndigheterna ges godtyckliga befogenheter utan detta ska klart och tydligt framgå av lag. Legalitetsprincipen och föreskriftskravet sätter gränser för detta då de måste ha lagstöd i sin myndighetsutövning. Då myndigheter fattar integritetskränkande beslut mot enskild måste det föregås av en noggrann proportionalitetsavvägning mellan myndighetens kontrollintresse och den enskildes skyddsintresse. Åtgärden måste således stå i proportion till ändamålet. Skatteförfarandet avseende tredjemansrevision är ett omdiskuterat förfarande. Själva beslutet om revision utförs av Skatteverket och kan inte överklagas. Detta är intressant ur en rättssäkerhetssynpunkt då ändamålet beskrivs i revisionsbeslutet. Är ändamålet vagt eller otydligt beskrivet kan detta leda till att Skatteverket får obegränsade befogenheter då inga föreskrifter om vad som är tillåtet finns beskriva i lag. Här sätts legalitetsprincipen på sin spets då myndigheter, så som Skatteverket, i sin myndighetsutövning måste ha stöd i lag, det så kallade föreskriftskravet enligt 1 kap 1 §  RF. Skatteverket får utelämna uppgift om vem revisionen avser och vilka handlingar som eftersöks om det handlar om en generell tredjemansrevision. Ett revisionsbeslut som är vagt utformat och ej kan överklagas leder således till att stora befogenheter ges Skatteverket. Rekvisitet särskilda skäl ges ingen närmare definition i lagtext. Vanligen ges ett rekvisit viss ledning av dess innebörd genom utvecklad praxis. En väl utvecklad rättspraxis på området finns inte och det är således ett faktum att en närmare definition av rekvisitets innebörd bör finnas i lagtext för att göra det mer förutsebart. Detta skulle också innebära att legalitetsprincipen upprätthålls då det får stöd i lag.

Atelektaser uppstår inom tio minuter hos 90 % av alla patienter som sövs och leder till försämrad syresättning men kan även leda till postoperativa lungkomplikationer. Syftet med studien var att beskriva hur anestesisjuksköterskan med olika ventilationsstrategier kan förebygga atelektasbildning under generell anestesi. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 19 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Resultatet visar att när 100 % syrgas ges under induktionen av anestesi ökar uppkomsten av atelektaser. Om positive end-expiratory pressure (PEEP) 6-10 cmH2O används tillsammans med 100 % syrgas motverkas detta. Det är mer oklart vilken effekt PEEP har efter induktionen av anestesi. PEEP bör kombineras med rekryteringsmanöver för att effektivt motverka atelektasbildning. Olika metoder för att genomföra rekryteringsmanöver finns beskrivna men gemensamt är att topptrycket ska nå upp till cirka 40 cmH2O. Efter induktionen kan anestesisjuksköterskan även förebygga uppkomst av atelektaser genom använda 40 % syrgas. I den kliniska verksamheten saknas ofta riktlinjer för vilken ventilationsstrategi som ska användas. För att kunna arbeta preventivt med att förebygga atelektasbildning måste anestesisjuksköterskan diskutera ventilationsstrategi med anestesiläkaren innan problem med syresättningen uppstår. För framtida forskning skulle det kunna vara av intresse att undersöka hur olika ventilationsinställningar påverkar patientens upplevelse under preoxygenering.

No description available.

Background Atelectasis is a commun respiratory complication related to general anesthesia and may contribute to pneumonia and acute respiratory failure. Atelectasis apear within 10 minutes after anesthetization and occur in 90% or more anesthezied patients regardless of age and gender. The aim of this study was to indentify if there are any evidence for which methods are ultimate or are most efficacious to reduce and prevent the formation of atelectasis.                                                                                                          Methods This study is a descriptive litterature study where 28 scientific studies have been indentified for review and analysis.                                                                                                               ResultsThe use of 100% oxygen during the induction of anesthesia favors the developement of atelectasis. This can be prevented by preoxygenation with oxygen content of 100% combined with a PEEP of 6-10 cmH2O. When free airway is secured, oxygenation with 100% was found to be unnecessary. In these cases the oxygen fraction could be reduced to 40%. Lungrecruitement manoeuvers have been described in different ways, however they have in common that the peak pressure should reach 40 cmH2O and this method has best efficacy when followed with a PEEP 5- 12 cmH2O. Low tidal volumes (VT 6 mL/kg) seem to be less perilous for patient with lung injuries. The use of a closed system during suction in the endotacheal tube cause less consequences in respiration and preoxygenation before suction should occur with low oxygen fraction (40-80%). However, if the patient is hypoxemic the use of 100% oxygen for preoxygenation is necessary. Prone position is a successful way to improve oxygenation in atelectatic lung areas.                                                     Conclusion The studies which have been analyzed report that nurse anesthesiologists and intensiv care nurses could prevent atelectasis by using different methods of ventilation during general anesthesia. Those nurses are responsible to have the knowledge that is needed to be able to discuss with the anesthisologist before the problems occur. / Bakgrund Atelektaser är en vanlig åkomma relaterad till generell anestesi och kan leda till lunginflammation och akuta respiratoriska komplikationer per och postoperativt. Atelektaser bildas inom 10 min efter en patients nedsövning och förekommer hos cirka 90 % av samtliga patienter oberoende av ålder och kön.                                                                         Syfte Att undersöka om det finns evidens för vilka ventilations metoder som fungerar bäst eller om någon metod är mer effektiv än de andra när det gäller att minska atelektaser och förebygga dess bildning.                                                                                           Metod studien genomfördes som en deskriptiv litteraturstudie där 28 vetenskapliga artiklar identifierades för granskning och analys.                                                                Resultat Preoxygenering med 100% syrgas ökar uppkomst av atelektaser. Atelektasbildning kan förebyggas genom att preoxygenera med 100% samtidigt som man använder PEEP 6-10 cmH2O vid induktion av anestesi. När friluftväg är säkrad kan man minska syrgashalten ner till 40%. Lungrekryterings manöver med topptryck upp till 40cmH2O ger bäst effekt på atelektaser när den utförs med efterföljande på PEEP 5- 12 cmH2O. Användande av låga tidalvolymer (VT 6 mL/kg) är att föredra särskilt hos lungsjuka patienter. Vid sugning i endotrakeal-tub ska sugsystemet vara slutet och preoxygenering ska utföras med låga syrgas halter (40-80%) dock ej på hypoxiska patienter som kräver högre syrgas halter (100%). Bukläge är en framgångsrik metod för att förbättra ventilation i atelektatiska områden i lungorna.                                                                                                             Slutsats I de granskade studierna har det rapporterats att anestesi och intensivvårdssjuksköterskan har möjlighet att förebygga atelektaser genom att använda olika ventilationsmetoder. Det ligger i dennes ansvar att ha kunskap att kunna diskutera med ansvarig läkare innan problemet uppstår.

No description available.

<p>Arbetet har utförts åt Power Challenge AB som utvecklar onlinebaserade spel. Partikelsystemet är utvecklat att kunna användas oavsett spel, men effekterna som skapats i detta arbete är riktat till ett racing-spel. En generell uppbyggnad har underlättat konfigurationen av olika parametrar avsevärt. Det har också medfört skapandet av en editor där det går att skapa nya effekter samt spara ner konfigurationen för dessa.</p>