<p>Studien är en begreppsvalidering av personlighetsformuläret Pers Q som utgår från ”Big Five”-teorin. Pers Q relaterades till ett etablerat personlighetsinstrument, CTI, som utgår från Jungs personlighetstypologi. Vidare undersöktes om det i Pers Q dimensionerna fanns förväntade könsskillnader samt förväntade samband med generell intelligens. Data samlades in från sökande till officersutbildning (N=552 varav 58 kvinnor) och analyserades genom korrelationer, regressionsanalyser samt t-test. Resultatet indikerade att Pers Q mäter delar av CTI vilket delvis kan förklaras av testens teoretiska perspektiv. Vidare visar studien att de skillnader och samband som undersöktes inte fullständigt överensstämmer med de förväntade. För att säkerställa Pers Q dimensionernas egenskaper behöver fler studier utföras enär begreppsvaliditet bör uppfyllas i en serie av prövningar.</p>

Studien är en begreppsvalidering av personlighetsformuläret Pers Q som utgår från ”Big Five”-teorin. Pers Q relaterades till ett etablerat personlighetsinstrument, CTI, som utgår från Jungs personlighetstypologi. Vidare undersöktes om det i Pers Q dimensionerna fanns förväntade könsskillnader samt förväntade samband med generell intelligens. Data samlades in från sökande till officersutbildning (N=552 varav 58 kvinnor) och analyserades genom korrelationer, regressionsanalyser samt t-test. Resultatet indikerade att Pers Q mäter delar av CTI vilket delvis kan förklaras av testens teoretiska perspektiv. Vidare visar studien att de skillnader och samband som undersöktes inte fullständigt överensstämmer med de förväntade. För att säkerställa Pers Q dimensionernas egenskaper behöver fler studier utföras enär begreppsvaliditet bör uppfyllas i en serie av prövningar.

Dagkirurgi blir allt vanligare. Då det genomförs under generell anestesi förekommer ofta oro och postoperativa komplikationer som smärta och illamående. Patienters tillfredsställelse med dagkirurgi och anestesi har tidigare studerats, men ofta med enkäter av låg kvalité. Syftet med denna studie var därför att med hjälp av intervjuer studera dagkirurgiska patienters upplevelse av anestesi och kirurgi. Sju patienter intervjuades. Intervjuerna var kvalitativa och analyserades med innehållsanalys. Resultatet kan sammanfattas i ett övergripande tema: förberedda patienter ser dagkirurgi som en positiv upplevelse. Domänen före operation beskrevs av kategorierna: viktigt med information, mycket tankar inför operation, smidigt insomnande och vissa obehagliga moment. Domänen efter operation beskrevs av kategorin: lugnt uppvaknande. Domänen total upplevelse beskrevs av kategorierna: kommunikation med personal ger lugn samt dagkirurgi en positiv upplevelse. Patienter som med hjälp av förberedande information och personalens goda bemötande och som genomgår dagkirurgi under generell anestesi, ser upplevelsen som positiv. De kommer in till sjukhuset med mer förhoppningar än oroskänslor. Informationen som ges behöver anpassas individuellt. Förekomsten av smärta och illamående är låg den närmsta tiden efter dagkirurgi. / Day surgery is becoming more common and with general anesthesia, anxiety and postoperative complications such as pain and nausea has been described. Patient satisfaction with day surgery and anesthesia are previously studied, but often with surveys of low quality. The purpose of this study was therefore with interviews study patients’ experience of anesthesia and surgery in day surgery. Seven patients were interviewed. The interviews were qualitative and analyzed using content analysis. The result can be summarized in a theme: prepared patients describe day surgery as a positive experience. The domain before surgery was described by the categories: importance of information, many thoughts before surgery, fell asleep easily and some uncomfortable moments. The domain after surgery was described by the category: peacefully awakening. The domain total experience was described by the categories: communication with nursing staff reduces anxiety and day surgery a positive experience. Patients with the help of preparatory information and good interactions with the nursing staff and who are undergoing day surgery with general anesthesia, describe the experience as positive. They come to the hospital with more hope than anxiety. The information needs to be individually adjusted. The presence of pain and nausea is low immediately after day surgery.

Personlighetsfaktorerna har betydelse för hur mycket risker individer tar. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan personlighetsfaktorerna enligt femfaktormodellen och graden av generell riskbenägenhet. Mycket av tidigare forskning har kopplat personlighet till domänspecifikt risktagande som hälsa, ekonomi och arbete, medan denna studie undersöker kopplingen till generell riskbenägenhet i vardagen vilket kan vara att välja ett okänt resmål eller att söka till en ny universitetsutbildning. 189 undersökningsdeltagare i olika åldrar och från olika yrkesgrupper besvarade en enkät bestående av två olika tester, den svenska versionen av the Big Five Inventory (BFI) och en svensk översättning av the Risk Propensity Scale (RPS). Resultatet visar på ett signifikant samband mellan fyra av de fem personlighetsfaktorerna enligt femfaktormodellen och en ökad riskbenägenhet, nämligen Öppenhet, Samvetsgrannhet, Utåtriktning och Vänlighet. Däremot fanns ingen signifikant korrelation mellan personlighetsfaktorn Neuroticism och riskbenägenhet.

Laryngospasm är ett livshotande tillstånd hos barn som kan uppkomma i samband med generell anestesi. Hantering av luftvägen är den mest riskfyllda momentet inom barnanestesi. Syftet med studien var att undersöka vilka riskfaktorer för laryngospasm som finns hos barn vid generell anestesi. Undersökningen genomfördes som en litteraturstudie. Vid analys av fjorton artiklar framkom det i resultatet tre kategorier: anestesirelaterade riskfaktorer, patientrelaterade riskfaktorer och kirurgi-och procedur- relaterade riskfaktorer. Vid anestesirelateraderiskfaktorer framkom det fyra subkategorier; Stadier under anestesi där laryngospasm uppkommer och där är induktion en riskfaktor i denna subkategori. Den andra subkategorin handlar om utrustning för säkerställande av luftvägar där användandet av larynxmask är den största riskfaktorn. Tredje subkategorin behandlar anestesiläkemedel som risk för laryngospasm. Den mest betydande riskfaktorn är inhalationsanestesi. Den fjärde och sista subkategorin är anestesiologens erfarenhet och skicklighet. Det är viktigt att anestesipersonal har rutiner och riktlinjer för hur de skall identifiera, förebygga och behandla laryngospasm. Vidare är det av betydelse att erfaren anestesipersonal finns tillgänglig under hela anestesiförloppet när det föreligger risk för laryngospasm. / Laryngospasm is a life-threatening condition in children that may arise in connection with the anesthesia. Management of the airway is the most critical moment during anesthesia in children. The aim of the study was to investigate the risk factors for laryngospasm during general anesthesia. The survey was    carried out as a literature review. The analyses of the fourteen articles resulted in three categories: anesthesia- related risk factors, patient-related risk factors and surgery-and procedure related risk factors. From the anesthesia-related risk factors revealed four subcategories; Stages during anesthesia where laryngospasm occurs and where induction is a risk factor in this subcategory. The second subcategory is about device for securing the airway which the use of larynx masks is the greatest risk factor. The third subcategory considering the risk of anesthesia drugs risk in laryngospasm. The most significant risk factor here is inhalation anaesthesia. The fourth subcategory is the anesthesiologist experience and skill. It is important that anesthesia professionals have routines and guidelines to identify, prevent and treat laryngospasm. Furthermore, it is important that experienced anaesthesia staff is available throughout the anesthetic process when there is a risk of laryngospasm.

Det föreligger fem dokument i uppsatsen. Dessa är krediten, säkerhetsbilagan, avtal i anledning av säkerhetsöverlåtelse, överlåtelseavtal samt godkännande av överlåtelsen av arrenderätten. Det är dock oklart hur dessa förhåller sig till varandra då de verkar för olika saker trots att de är upprättade i ett nära funktionellt och tidsmässigt sam-band. Syftets första del är att utreda hur avtalen ska bedömas, om de tillsammans ska ses som ett och samma avtal genom sammanflätning eller om de ska bedömas isole-rade från varandra då varje avtal kan utgöra sin egen kosmos. Sammanflätningen mel-lan tre avtal, ”Avtal i anledning av säkerhetsöverlåtelse, överlåtelseavtal samt godkän-nande av överlåtelsen av arrenderätten” ansågs vara så stark av olika anledningar att det inte skulle bedömas isolerade från varandra utan de utgör tillsammans ett avtal. Krediten och säkerhetsbilagan bedöms vara ett avtal då säkerhetsbilagan utgör en del av krediten och är således inte ett självständigt avtal.I ”Avtal i anledning av säkerhetsöverlåtelse” finns det en klausul vilken av den bank som jag skriver för har ansetts vara snarlik den som gäller vid generell pantsättning. Problemet är dock att generell pantsättning inte ska förekomma i konsumentsam-manhang. Avtalstolkning genom den objektiva tolkningsmetoden gjordes för att fast-ställa klausulens innebörd då avtalet var ett standardavtal. Sedan jämfördes den med en generell pantsättningsklausul för att se hur lika de är. Det fastställdes då att verk-ningarna av klausulen är de samma som en generell pantsättningsklausul och de skill-nader som föreligger dem emellan är endast terminologiska samt att vissa ord var oli-ka men reellt inte påverkade klausulen vid en jämförelse. Klausulen kunde därför lik-ställas med en generell pantsättningsklausul som inte ska förekomma i konsument-sammanhang.

Syftet med studien var att undersöka förekomst av överkonfidens samt hur den varierar mellan olika typer av bedömningar och personer. Mätinstrumenten som användes var dels ett frågeformulär om invånarantal i svenska kommuner med självbedömningsfrågor om prestation, och dels det svenska frågeformuläret om General Self-Efficacy. Totalt undersöktes 65 manliga respondenter. Resultatet visade att överkonfidens inte förekom, respondenterna var realistiska i bedömningarna av den egna prestationen. Differensen mellan bedömning och prestation varierade inte mellan olika typer av bedömningar. Vidare visade resultatet inget samband mellan generell self-efficacy och differens mellan bedömning och prestation. Ett negativt samband visades dock mellan de underkonfidentas generella self-efficacy och underkonfidens. Förslag på framtida forskning är att vidare undersöka realismen i olika konfidensmätningar, och att undersöka samband mellan generell self-efficacy och överkonfidens med frågeformulär konstruerade för att generera överkonfidens. / The aim of the study was to investigate the existence of overconfidence and how it varies between different types of judgments and individuals. The instruments that were used were both a questionnaire about inhabitants in Swedish municipalities including self-judgmental questions of performance and the Swedish questionnaire of General Self-Efficacy. A total of 65 male respondents were examined. The result showed that overconfidence did not occur; the respondents were realistic in judgments of their own performances. The difference between judgment and performance did not vary between different types of judgments. Furthermore the result showed no correlation between general self-efficacy and difference between judgment and performance. Although a negative correlation was shown between the underconfidents’ general self-efficacy and underconfidence. Suggestions on future studies are to further investigate the realism in different confidence measurements, and to investigate correlation between self-efficacy and overconfidence with questionnaires that are designed to generate overconfidence.

Det är välkänt att patienter känner oro inför generell anestesi vilket utgör ett problem i den anestesiologiska omvårdnaden. Studier gjorda över olika decennier visar att över 80 % av patienter som ska genomgå operation känner oro inför generell anestesi. Det patienter känner oro inför är exempelvis att tappa kontrollen, vakna under anestesin, att inte vakna efter operationen, erhålla perifer venkateter och lång väntan. Anestesisjuksköterskan träffar patienten först i det preoperativa samtalet och ska då under några minuter identifiera  patientens oro samt planera omvårdnadsåtgärderna för att försöka lindra den. Detta medför ett stort behov av adekvata omvårdnadsåtgärder som kan hjälpa patienten lindra sin oro. Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskans omvårdnadsstrategier för att lindra patientens oro inför generell anestesi. Studien har en deskriptiv kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien innefattade intervjuer med fyra verksamma anestesisjuksköterskor på ett sjukhus i västra Sverige. Efter  dataanalysen framkom två kategorier som beskriver anestesisjuksköterskans omvårdnadsstrategier preoperativt för att lindra patientens oro inför generell anestesi. En spridning av studiens material kan kanske öka medvetenheten om användningen av olika omvårdnadsstrategier. Detta skulle i sin tur kunna bidra till att lindra den preoperativa oron inför generell anestesi. / It is well-known that patients feel anxious about general anesthesia and that makes a problem in the nursing of anesthesia. Studies made over decades show that over 80% of the patients undergoing operation feel anxious about general anesthesia. Patients feel anxious about to lose control, wake up during the operation, never wake up, to get a needle and to wait long. The anesthesia nurse sees the patient at the first time in the preoperative meeting and have to identify anxiety and plan the nursing strategies in a few minutes. This lead to a large need of adequate nursing strategies which can mitigate patients anxiety. The aim of this study was to describe nursing strategies preoperative to mitigate patients anxiety before general anesthesia. The study has a descriptive qualitative design and semi structured interviews were used to collect data. The study was based on four working anesthesia nurses in a hospital in the west of Sweden. After the analysis two categories were identified to describe the nursing strategies to ease the patients anxiety before operation. The results of the study can get around and add the consciousness to use different nursing strategies. This could in turn conduct to help patients ease the preoperative anxiety before general anesthesia.

Inför en operation med generell anestesi upplever en stor del av patienterna oro som uttrycker sig på olika sätt. För att patienten ska kunna uppleva trygghet och delaktighet i sin vård är en god vårdrelation mellan anestesisjukskörskan och patienten centralt. Genom information kan patientens oro minska samt upplevelse av trygghet öka. Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av patientinformationen. Studien utfördes med kvalitativ ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studien inkluderade fyra patienter som var klassificerade enligt ASA 1-2 och var mellan 18 och 65 år. Akuta operationer exkluderades. Materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och två kategorier, upplevelse av information och anhörigas på verkan framkom. Resultatet visade att patienter upplevde att god information angående anestesin skapade trygghet hos patienter och därigenom mindre oro inför operation. Anhörigas stöd bidrog också till ökad trygghet men kunde också vara en källa till oro beroende på anhörigas tidigare erfarenheter. På grund av varierande upplevelser hos olika patienter angående information finns ett behov av vidare fördjupningar i ämnet. / Before a surgical procedure with general anaesthesia, it is common for a variety of patients to experience anxiety and fear. Establishing a professional relationship between the nurse anaesthetic and the patient is essential in order for the patient to feel safe and involved in his or her own care. Keeping the patient informed helps reducing anxiety and fear and increases the patients’ experience of feeling safe. The aim of this thesis was to illuminate patients’ experiences of the information before a surgical intervention. The thesis was designed with a qualitative design, thus qualitative content analysis was used for the data analysis. Four patients classified as ASA-class 1-2, and between the ages of 18 and 65 were included. Urgent surgeries were excluded. Semi structured interviews were used to obtain the data, where two categories emerged, the experience of information and the effect of relatives and close acquaintances. The results showed the patients experienced a feeling of being safe and thereby experienced a reduced amount of anxiety and fear before the surgical procedure. Relatives and close acquaintances could enforce the patients’ feeling of being safe but could also be a source of anxiety and fear depending on their experience prior to the patients care. Due to different patients’ experiences the need involving the information there is a need for further studies.

Bakgrund: Föräldrar vars barn ska genomgå anestesi och operation önskar stödja barnet på bästa sätt inför detta. Samtidigt är de själva ofta oroliga. Oro hos föräldrar och oro hos barn tycks hänga samman, likväl som en lugn förälder tycks kunna vara till hjälp för ett oroligt barn. Syfte: Att belysa vad anestesisjuksköterskan kan bidra med för att svara an till föräldrars önskan att vara till stöd för sitt barn under den pre- och intraoperativa perioden, och därmed främja hälsa och välbefinnande hos dem båda. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet presenteras under två huvudteman med fyra underteman vardera. Huvudtemat Att vara belyser anestesisjuksköterskans sätt att vara emot föräldrarna, medan Att göra belyser dennes konkreta handlingar. Slutsats: Anestesisjuksköterskan kan genom god omvårdnad öka föräldrarnas möjlighet att stödja sitt barn pre- och intraoperativt. / Background: Parents whose child is going to be anesthetized and operated wish to support the child for the upcoming events in the best way possible. At the same time they often experience anxiety. The parents and the childs anxiety seems to be related, as well as a calm parent can be helpful to a worried child. Aim: To highlight in what way the nurse anaesthetist can contribute to respond to the parents desire to support their child in the pre- and intraoperative period, and thereby promote health and wellbeing for them both. Method: Literature review with a qualitative approach. Findings: The findings are presented in two main themes with four subthemes each. To be illuminates the nurse anaesthetists way to behave towards the parents, and To do highlights her or his practical actings. Conclusion: The nurse anaesthetist can improve the parents ability to support their child pre- and intraoperative by providing good nursing care.