No description available.

Our research applies an intersectional lens to consider how gender, ethnicity and the minority status of immigrants, shape women migrant entrepreneurs’ motivations, measure of success, and barriers at different stages of the entrepreneurial journey, accounting for the sociocultural context. We applied a qualitative approach constructed around a case study strategy and semi-structured interviews with 6 Latin American migrant women entrepreneurs running a business in Ottawa, Canada.  The results highlighted that there is wide range of motivations for women migrant entrepreneurs to start running a business and they are confronted with different barriers. They may share some similar motivations and barriers, but their socio-cultural context makes each of their situations unique. We came to the same conclusion regarding their definition of entrepreneurial success. This research brings a better understanding of the motivations and barriers faced by an understudied population and it also allowed them to define their own criteria for measuring success. The results are limited to only one study area and one ethnicity. A larger sample size with more cases from multiple study areas could provide further insights.

Jämställdhet är en del av skolans värdegrund. Feminism, ett svårtolkat begrepp kan tyckas, har nära kopplingar till jämställdhet, särskillt ur ett historiskt perspektiv. Det historiska och nutida perspektivet på feminism och jämställdhet utgör en väv sammanflätad av litteratur, språk och samhälleliga tankar och idéer. Syftet med den här studien var därför att synliggöra svensklärares metoder för att arbeta med feministiska perspektiv i undervisningen, eftersom att svenskämnet är ett ämne som sägs vila på två ben: språk och litteratur. Forskningsfrågorna som ämnades besvaras var 1. hur arbetar svensklärare med att synliggöra feministiska perspektiv i undervisningen i relation till ämnets innehåll? och 2. vilka metoder använder svensklärare för att tackla eventuell problematik som kan uppkomma när man undervisar känsliga ämnen så som feminism eller jämställdhet? Metoden som användes för att få svar på frågorna var kvaletativa semistrukturerade intervjuer. Fyra lärare som arbetar på olika skolor i norbotten intervjuades. Lärarna var i olika åldrar och de intervjuade bestod av två män och två kvinnor. Studien har en fenomenologisk ansats.  Resultatet från studien visar att samtliga lärare arbetar med feministiska perspektiv i all sin undervisning i olika grader. Högst genomslag får feministiska perspektiv eller skolans jämställdhetsarbete i relation till litteratur, men även i andra delar av undervsiningen synliggörs perspektiven.

The aim of this master’s thesis is to study in what ways an audience who does not identify as heterosexual reflect over the Norwegian TV-show SKAM’s non-heterosexual representations. The research was carried out through five focus group interviews with thirteen people and used theories on identification, stereotypes and the media together with queer theory and intersectional theories. The study’s interviews show that SKAM gives different opportunities for identification. The respondents all identifies with ways the show deals with coming out and how the process is shaped by subtle forms homophobia. The show’s focus on heteronormativity and internalized homophobia is also strongly identified with and considered to be skilfully told. How Isak and Even’s relationship is portrayed is appreciated as well, which was a source for positive identification. The character Eskild was also brought up as a clever way to show how stereotypical representations can be used in a positive and inspiring way. The show’s general lack of non-heterosexual characters and their portrayal as all white, cis, middle class men was critiqued, as well as how the show handled fetishzation of non-heterosexual relationships. It becomes clear from the interviews how the respondents negotiate the non-heterosexual representations in SKAM in order to find identification, which helps them validate their own sexual identities. Moreover, the study also shows how representations, how they affect and regulate people’s social lives and identities, can be better understood by favouring not only the media but the viewers as well.

Under åren 2015 till 2016 inträffade en stor flyktingkatastrof där miljontalsmänniskor flydde för sina liv runt om i världen. En del av dessa människor ansökte under dessa år om asyl i Sverige, närmare bestämt 162 877 år 2015. Denna stora ökning av asylsökande i Sverige och övriga Europa fick stor uppmärksamhet i media och det rapporterades dagligen om flyktingkatastrofen. Mitt syfte med den här studien är därför att undersöka de centrala diskurserna i medias framställning av flyktingkatastrofen från dess början 2015 till 2016 då den nya asyllagen trädde i kraft. Samt undersöka om och i så fall hur diskurserna förändrats över denna tidsperiod. För att besvara mitt syfte har jag genomfört en diskursanalys av totalt nio tidningsartiklar från tre olika dagstidningar och från olika delar av denna tidsperiod. Resultaten visar att de centrala diskurserna handlade om dels flyktingkatastrofen i sig som händelse och dels effekterna av flyktingkatastrofen, det vill säga det stora antalet asylsökande inom framförallt EU samt hur dessa skulle hanteras. Vidare visade också resultaten att det skett en förändring inom medias rapportering om flyktingkatastrofen. Denna förändring gestaltades genom en strängare migrationspolitik som kom att spela en central del i medias rapportering om flyktingkatastrofen.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka kvinnors potential till att utmana heteronormativa konventioner genom polyamorös praktik, samt att undersöka vilket motstånd kvinnorna mött eller möter från omgivningen och i kärleksrelationer med män. Studien utgår teoretiskt från Stevi Jacksons definition av heteronormativitet som en normerande, institutionaliserande struktur som reglerar normer för såväl sexualitet som kön, och Chris Beasleys teori om gränsöverskridande heterosexualitet, det vill säga olikkönade sexuella praktiker som har potential att utmana könade och sexuella ojämlikheter som struktureras av heteronormativitet. Undersökningen genomfördes genom semistrukturerade enskilda djupintervjuer, med tre kvinnor som definierar sig som polyamorösa och som har erfarenheter av kärleksrelationer med män. Dessa har sedan tolkats tematiskt genom lodrät och vågrät textanalys i enlighet med Heléne Thomssons systematiska textanalys. Resultaten visar på att kvinnorna utmanar heteronormativa föreställningar om att kvinnans sexualitet ska kontrolleras av en man, om att kvinnor bör hämma individuell utveckling till förmån för stabiliteten i en parrelation samt om att kvinnor är potentiella rivaler om män snarare än potentiella vänner, och om att kärleksrelationer bör prioriteras över platonska vänskapsrelationer. Kvinnorna möter motstånd i och med att omgivningen ofta förstår polyamori som sexuell promiskuitet, och att kvinnor i enlighet med den sexuella dubbelstandarden döms hårdare än män när de har flera sexuella partners. I kvinnornas relationer med män kvarstår och reproduceras vissa traditionella könsmönster, där männen i enlighet med ideal för hegemonisk maskulinitet ser kvinnornas andra manliga partners som rivaler, och där kvinnorna gör en större del av det känslomässiga arbetet än sina manliga partners. Det finns begränsningar, främst i form av bristande tidsmässiga och energimässiga resurser, för kvinnornas möjligheter att underhålla multipla kärleksrelationer i praktiken. Samtidigt menar jag att det finns frigörande potential i sig i att ha känslomässig och kroppslig autonomi att få inleda multipla relationer om man orkar och vill.

Stemming from a recent surge in articles related to Korean masculinities, and based in afeminist and queer Marxist theoretical framework, this paper asks how gender, with a specificfocus on what is referred to as soft masculinity, is constructed through K-pop performances, aswell as what power structures are in play. By reading studies on pan-Asian masculinities andgender performativity - taking into account such factors as talnori and kkonminam, andinvestigating conceptual terms flower boy, aegyo, and girl crush - it forms a baseline for aqualitative research project. By conducting qualitative interviews with Swedish K-pop fans andperforming semiotic analysis of K-pop music videos, the thesis finds that although K-popmasculinities are perceived as feminine to a foreign audience, they are still heavily rooted in aheteronormative framework. Furthermore, in investigating the production of genderperformativity in K-pop, it finds that neoliberal commercialism holds an assertive grip overthese productions and are thus able to dictate ‘conceptualizations’ of gender and projectidentities that are specifically tailored to attract certain audiences. Lastly, the study shows thatthese practices are sold under an umbrella of ‘loyalty’ in which fans are incentivized toconsume in order to show support for their idols – in which the concept of desire plays asignificant role.

Female influencers have during the last years reached great success on social media, they are popular and influential with a lot of followers who they have a close bond with. Therefore, they are frequently used as a third part of corporate marketing strategies. The content on social media have however been criticised for only presenting an edited and happy picture of life. Thereby, the purpose of this study was to analyse the five biggest influencers in Sweden and their self-representation concerning happiness on Instagram. More specifically to study how happiness is constructed discursively. The study was based on posts published during 2018 and was conducted through a discourse analysis inspired by Laclau and Mouffe, focusing on happiness as an empty signifier. The theoretical starting point of this essay was based on Ahmed´s (2010) argumentations about happiness, Gill´s (2007) understanding of postfeminism and Hochschild´s (2003) comprehension of feelings as a part of labour. The results showed that happiness was both expressed as a process and as a state of mind, where happiness either could be reached through change and improvement or by loving yourself just the way you are. The results also showed that happiness was used as a tool within their self-representation in order to market products and services. Furthermore, their relationships were constructed as an ideal for a happy life. Finally, setbacks and problems were expressed as an opportunity to grow and learn in order to experience greater happiness in the future.

In 2014, the Swedish Government decided to review the sexual offences legislation, in order to introduce a consent-based regulation. The main argument in support of a consent-based legislation is that it will change the norms and attitudes regarding gender and sexuality, thereby decreasing the occurrence of sexual violence in society. A consent-based legislation emphasizes the importance of sexual consent within sexual relations, thus giving such legislation a potential to construct a more just and gender-equal sexual culture. Sexual consent is, however, not reducible to a simply “yes” but rather consisting of different elements and dependent on the context in which it is communicated. The aim of this thesis is to examine how the sexual consent is constructed in the publications included in the legislative process and analyze this construction from a heteronormative perspective.  Using the sexual script theory developed by John Gagnon and William Simon demonstrates how sexual consent is constructed in terms of which subject consents to what acts in what context and to what purpose. Analysing the construction of sexual consent from a heteronormative perspective demonstrates how the consent-based legislation both challenge and reproduce normative ideas of sex and sexual culture.  Examining the construction of sexual consent through script theory demonstrates how heteronormative understandings of sexual acts and subjects influence the understanding of which subjects are able to consent to what actions. The construction of consent is characterized by a division between the legislative understanding of sexual offences as a crime against a genderless individual, and a gendered understanding of sexual violence as a part of men’s violence against women. In theory, there is a clear understanding of the difference between consensual and non-consensual sex, but when situated in a heteronormative context these two becomes harder to separate. Therefor, the potential of challenging normative understandings of sexuality of gender seems limited, even though it takes further research in order to establish the actual effects of the legislation.

Syftet med denna studie är att undersöka hur genus skapas och upprätthålls inom skol- och fritidshemsverksamhet. Detta med fokus på hur det uttrycks språkligt. Studien besvaras med följande frågeställningar: Hur kommer föreställningar och förväntningar om hur man kan och bör vara som flicka/pojke till uttryck på fritidshemmet? Hur formar och formas genusnormer i skolan/fritidshemmet genom vårt språkbruk? I studien så lyfts både nationell och internationell forskning som berör genuskonstruktion, både mer generellt men även med fokus på språk. Studien har haft en kvalitativ ansats med metoden deltagande observation för att utforska elevers språkbruk som har direkt koppling till genus. Tre klasser i årskurs tre har observerats. Dessa klasser sammanslogs till ett fritidshem på eftermiddagarna. Materialet har analyserats genom tematisk analys. De övergripande temana är 'Sådana är flickor – sådana är pojkar' som tar upp situationer där elever uttrycker hur pojkar och flickor är/bör vara. Temat 'Distansering / Rivalitet' tar upp situationer där elever på något vis visar distansering och/eller rivalitet till motsatta könet. Det sista temat 'Förhandla normer' handlar om situationer där elever bryter mot rådande normer. Resultatet i studien visar att elevers språkliga delaktighet i genuskonstruktion gick att observera. Eleverna uttryckte på olika sätt hur de upplever att pojkar och flickor är/bör vara. En stor del av studiens resultat gick i linje med rådande normer men det uppkom även exempel där elever bryter dessa.