Denna studie hade som mål att undersöka, med hjälp av 111 slumpmässigt utvalda svenska gymnasieelever genom användandet av en enkät och individuella intervjuer, huruvida det kan tänkas existera gemensamma tankegångar angående allmänna och/eller pedagogiska könsskillnader mellan för- och/eller grundskolelärare. Om så är fallet, skulle dessa potentiella könsskillnader kunna påverka elevers studiemotivation och/eller studieresultat negativt? Tidigare forskning hävdar det. Gymnasieelever både i och utan behov av särskilt stöd blev tillfrågade i enkäten men endast elever i behov av särskilt stöd intervjuades. Anledningen till detta var för att se om den höga majoriteten av kvinnliga specialpedagoger och speciallärare i Sverige, vilket är 93% (Göransson, Lindqvist, Klang, Magnusson & Nilholm, 2015), möjligtvis skulle kunna påverka elevernas studiemotivation och/eller studieresultat negativt, och då framförallt pojkar. Enligt socialt konstruerade normer och värderingar gällande kön och genus lär vi oss redan i barndomen att män och kvinnor är annorlunda på olika sätt och vis (Butler, 1990). Denna studie strävade efter att ta reda på huruvida dagens ungdomar och snart arbetsföra vuxna delade några av dessa stereotypiska synsätt på kön och genus genom att låta dem se tillbaka på sina egna, tidigare lärare på för- och/eller grundskolenivå. Resultatet visar att ett fåtal gymnasieelever skulle kunna ha stereotypiska tankar gällande könsskillnader på sina tidigare och nuvarande lärare men den stora majoriteten av gymnasieeleverna menar att de inte dömer en lärare baserat på dess kön utan hävdar istället att de avgörande faktorerna är lärarnas personlighet och pedagogiska lämplighet.

The binary conception of gender as solely male or female has had a great impact to nonbinary and intersex people in the societal and legal field. Their ability to enjoy human rights is impacted by the current normative confines of sex and gender. The aim of the following paper is to investigate how Malta and Germany have included intersex people and/or nonbinary identities in their legislation and through a socio-legal analysis examine whether their legislations achieved to provide non-discrimination policies. The paper concludes that the third legal recognition in Malta and Germany is based on different perspectives in order to include populations that do not conform to the binary dichotomy and that seek legal recognition.

Motivet bakom studien är att lyfta ickebinära röster som sällan ges plats i samhällsdiskursen kring kön- och transrelaterade frågor. De svenska och europeiska rapporter som visar att ickebinära som grupp generellt mår sämre än andra grupper och även har svårare att leva i enlighet med sin könsidentitet, ligger till grund för studiens syfte. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes för att undersöka upplevelser av könseufori, som kan beskrivas som positiva upplevelser av att bli bekräftad i sin könsidentitet. Sara Ahmeds queer-fenomenologi och Judith Butlers teoretisering kring genusbegriplighet kontra identitet utgör studiens teoretiska ramverk. Forskningsfrågorna lyder: “Hur, när och på vilka sätt kan könseufori uppkomma hos ickebinära personer?” samt “Vilka sociala faktorer kan påverka uppkomsten av könseufori?”. Studien har två övergripande slutsatser. Den första är hur könseufori hänger ihop med ett existensberättigande som social varelse. Könseuforin kan då upplevas som ett lugn, att bara få vara och att slippa förhandla med omvärlden för att anses begriplig. Det andra är hur könseufori har att göra med en stor kontrast till en tidigare stark känsla av disidentifikation med kroppen, där kontrasten i sig skapar tydlighet inför sig själv i förhållande till könsidentiteten och därmed bidrar till könseufori.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur influencers på Youtube gör sanningsanspråk om den ideala kvinnokroppen. Jag undersöker hur deras uttalanden om kroppsideal och ingreppet Brazilian Butt Lift (BBL) kan tolkas. BBL är ett kosmetiskt ingrepp där fett transporteras till höft och rumpa från andra delar av kroppen, exempelvis rygg, armar och mage. Målet med operationen är att uppnå en timglas-figur. Analysen görs genom att tolka influencernas uttalanden med hjälp av Ernesto Laclau och Chantal Muffes diskursteori. Materialet är samlat från tre YouTube-kanaler av kvinnliga influencers. Sammanlagt analyseras det åtta videos om deras erfarenheter av det kosmetiska ingreppet. Teorier om disciplinering, kroppsideal, självövervakning, trovärdighet och sanningsanspråk används för att analysera materialet. Analysen behandlar tre teman, hur influencerna porträtterar BBL, hur influencerna framför det samtida kroppsidealet och hur influencerna kan uppfattas som trovärdiga källor. I analysen framkom det att de porträtterar ingreppet som riskfullt, men inte tillräckligt riskfullt för att inte genomgå en BBL. De framställer även känslor av ånger inför operationen som normala och normaliserar därmed att inte lita på sina känslor. Det framkom även att influencerna menar att det är värt att genomgå ingreppet, trots följder av ömhet, obehag och smärta. Det kroppsideal som de framför är timglas-figuren, det vill säga en stor rumpa, breda höfter och en smal midja. De accepterar och reproducerar idéen om hur den ideala kvinnokroppen bör se ut och hur den bör disciplineras. Det framkom även att influencerna kan både ses som offer och bidragare av diskursen om den ideala kvinnokroppen. Till sist framkom det att influencerna kan uppfattas som trovärdiga källor (Ohanian 1990; McCroskey och Teven 1999) och därmed kan deras sanningsanspråk sägas delta i en fixering av ett specifikt kroppsideal för kvinnor.

No description available.

This essay is an archival study on female care work using the group Homesisters in Umeå, Sweden, as an historical example. Homesisters were a group of women that in the 18th century during the time of urbanization in Sweden worked in homes where the housewife became sick or unable to provide the care her home and family needed. Using Yvonne Hirdmans theory of gender systems to understand the recreation of gender and female care through the work that Homesisters provided and the role they played in the households this essay states the duties of Homesisters as one expression of female care.

Rather than being subject of democratic discussion, responsibility for questions of political character, such as climate change, have in a post-political time become decentralised and focused on individual self-regulation. Therefore, the purpose of this study is to examine how individual experiences of responsibility can be understood. This is examined by analysing individual responsibility in relation to climate change and perceived political agency. Today’s individualisation of responsibility in relation to climate change is focused primarily on behaviour and consumption related to the household and a traditionally feminine sphere, and research shows how women are more likely than men to take and experience responsibility in relation to the issue. Followingly, women have been chosen as informants in this study. The empirical material consists of ten semi-structured interviews with women in Umeå. The material has been analysed applying theories of emotions and an ecofeminist understanding of ethical actors and normative dualisms. The study shows how emotions are complexly intertwined with how responsibility is experienced and acted upon where the feeling of responsibility interacts with practical action. Distinctions between one’s private feelings and actions and the public, rational politics as well as a distrust in political action and meta-level actors to take on responsibility hinders the individual from visualising alternative futures and engaging in political conversations.

The purpose of this research is to analyze how women are being portrayed through a gender perspective in three different textbooks. The purpose also includes a comparison between existing research in this field and this specific research to analyze whether there are any inequities between one another. The results that will be presented will answers the following issues: 1. In what way are women being portrayed in text? 2. In what way are women being portrayed through image? 3. Are there any patterns between these four textbooks that can be distinguished, and if so, what are they? The methods that had been used to complete this study involved a quantitative and qualitative study. In addition, an image analysis has also been used to further stretch and resolve the issues. The result shows that women are portrayed as subordinate and less important in the textbooks that are being used in schools today, both in text and image. Yet some newer and modern textbooks do not favor women through a gender perspective.

Studien syftade till att bidra med kunskap om hur förskolepersonal arbetar med genuspedagogik och normkreativt i förskolan. Detta har studerats ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Studien utgick ifrån en kvantitativforskningsansats i form av enkätundersökning. Resultatet visar att förskolepersonal lägger stor vikt vid att utforma förskolans miljö utifrån barnens intressen. Vidare visar studien att förskolepersonal arbetar med olika typer av kartläggning av utbildningen. Diskrimineringsrisker, möblering i innemiljö och hur barnens talutrymme fördelas är de områden förskolepersonal är benägna att kartlägga mest frekvent. Resultatet visar att många av förskolepersonalen lite eller ingen erfarenhet av olika familjekonstellationer i förskolan, däremot visar undersökningen att förskolepersonal belyser olika familjekonstellationer genom barnlitteratur och spontana eller planerade samtal i barngrupp. Resultaten visar att det finns skillnader i bemötande av barn beroende på deras kön. Förskolepersonal beskriver hur det framkommer yttranden som berör biologiska skillnaderberoende på kön i förskolan idag. Avslutningsvis visar resultaten att pojkar och flickor får tillsägelser på grund av olika anledningar i förskolans utbildning.

Bakgrund: Genom att lärare idag använder olika material utifrån lärarnas egna tolkningar av läroplaner kan synsättet på vilka läromedel som används få eleverna att uppleva att utbildningen inte blir likvärdig. Studien har betydelse för att göra lärare uppmärksamma på hur kunskap om genus kan öka medveten om skillnader i hur flickor och pojkar framställs i skrivna läromedel. Syfte: Syftet med studien är att ge en djupare förståelse för hur genus konstrueras och synliggörs i läroböcker för samhällskunskap i gymnasieskolan. Metod: Studien genomfördes med en innehållsanalys av två samhällskunskapsböcker som är vanligt förekommande gymnasieskolan. Resultat: Genom granskningen av böckerna Arena 50p och Samhällskunskap 1a1 framkommer att användandet att personliga pronomen är försvinnande liten. Det framkom även att män namnges i större utsträckning än kvinnor. Slutsats: En ökad kunskap om genus i läromedel kan öka medvetenheten vid val av kurslitteratur.