This thesis studied how educational ideals (bildningsideal) were constructed for the working class in the socialist working-class newspapers Arbetet and Social-Demokraten and compared it to the education ideals for women in the feminist working class newspaper Morgonbris within the period 1900-1930. The purpose of this thesis was to analyze how the workers’ education-ideals were constructed in the newspapers, how they were communicated and to whom they were encouraged. The contents in the newspapers were deconstructed with the use of a qualitative content analysis to decipher manifest and latent content to find constructions of educational ideals. This was then analyzed with a gender-theoretical framework to decipher the gender relations that constituted these ideals. The results showed a multitude of refinement- and education-ideals that motivated workers’ education in various ways. In general, education and refinement were encouraged to a gender-neutral working-class subject. But the results showed that workers’ education and refinement was communicated and motivated in different ways when addressing it to women versus men. Women where to educate themselves to gain strength to the working-class movement, to rationalize and discipline themselves and to rise to the level of the working-class men and take responsibility within the organization. Men were to educate themselves to develop their personal character, the individual self-esteem and to develop a stronger mind to challenge the bourgeoisie intellectually. The common cause of workers’ education was characterized by a loyalty to the working-class organizations and its members. There was a distinguishable hierarchy between men in the organization and between women and men. Apathetic men were frowned upon and there was a clear educational ideal amongst working-class men that all men had to relate themselves to. The same was true for women, however; women also stood in relation to men, where they always were portrayed as subordinate, retarded and in need of stricter guidance and supervision.

Studiens syfte är att bidra med kunskap genom att undersöka hur förskollärare talar om traditionella könsroller samt hur de arbetar för att motverka könsroller i förskolans miljö.Studien grundar sig i frågeställningarna: ”Hur talar förskollärare om traditionella könsroller inom förskolan?” och ”Hur beskriver förskollärarna att de arbetar för att motverka traditionella könsroller i förskolan?”. Studien är framtagen genom en kvalitativ metod som har utgått från den feministiska poststrukturella teorin. Sju förskollärare har intervjuats och den insamlade datan har bearbetats genom en tematisk analys. Resultatet belyser att det finns en samlad bild av begreppet traditionella könsroller, där samtliga förskollärare menar att begreppet handlar om fördomar och förväntade roller på könen. Studiens resultat belyser att arbetet med att motverka aktuella traditionella könsroller är en utmaning, som framför allt är komplext att synliggöra. Handlar det om barnens intressen eller är det omedvetna könsroller som styr barnen? Synsättet och förhållningssättet är centrala och återkommande punkter i studiens resultat, där mycket handlar om att kritiskt granska sinprofession och utöka möjligheten att bli medveten om de könsroller som kan råda. Miljön, språket, sånger, böcker, lekkonstellationer och dialog med barnen är arbetssätt som framkommer i studiens resultat i förhållande till studiens andra frågeställning angående arbetssätt. I studien framgår det dessutom att många förskollärare anser området som komplext och svårt att kontinuerligt arbeta med, planera, utveckla och aktivt förhålla sig till, men att det viktigaste är att barnen ses som barn och inte kön, där all miljö och material är öppet för alla.

The essay aims to make a theoretical analysis of the consequenses from violence and its constitution of the subject. With the background of vulnerability for transgendered bodies in prostitition the analysis consist of the discussing reasons for the problematic capability to exit prostitution safely while still being able to dream of a social future life, and further the essay attempt to contribute with a discussion of how the mechanics of violence has fatal impacts for these vulnerable bodies. Conclusively, I will adress the importance of a more poststructural understanding of repercussions of violence to be able to offer an adequate social support. With the basis of a queer perspective of the ontology of death, primarily based on Judith Butler and Martin Heidegger, I will suggest a more radical erotogenizing of the body to constitute itself rather than on the basis hegemonic conventions.

K-pop is the latest in a long line of example of ways East Asian cultures have been constructed in the West. Over time this has created generalizations about K-pop as a phenomenon and as a music industry. Furthermore, it has also contributed to a specific narrative about K-pop fans and how their experiences are justified. The discourse around K-pop fans is founded in stereotypes around gender, age, race and culture and social norms around how female fandoms and subcultures are seen as pathological. In this study, racism is seen as an analytical framework that is positioned within the research fields of postcolonial feminism and critical whiteness studies. This study aims to examine how K-pop fans use social media as a tool for negotiating space and to take back power regarding shaping the public image of themselves and their idols. One of the main goals of this project has also been to complicate the perceived notion of fangirls. This study draws data and empirical material from fan forums on the platform Reddit. By studying the interaction that takes place in these forums, this study shows how discourses about orientalism, authenticity and gender create a hegemonic discourse of K-pop in the West. Also, how fans create counter-negotiations against these discourses by questioning how Asian cultures are portrayed in the West.

This qualitative research study aims to provide an in-depth analysis of the narratives  surrounding the experience of sexual violence during the Holocaust, focusing on the localized context of the Warsaw and Łódź ghettos and their immediate surroundings. The main objectives of this research are to examine how Holocaust survivors recount experiences of sexual violence in video testimonies and investigate the scope of sexual  violence in the localized context by analyzing different perpetrator groups and the  power relations that enabled sexual violence in the ghettos and in hiding. The study is grounded in the field of Narrative Analysis, which as a methodological framework together with theoretical concepts such as collective memory and Narrative Theory allows for a detailed examination of survivors' testimonies, providing rich insights into their experiences and perspectives. Moreover, by adopting an intersectional perspective, the research acknowledges the importance of considering multiple dimensions of identity, such as gender and age, in understanding the experiences and  narration of sexual violence. The analysis of selected primary sources from the Fortunoff Archive and Shoah Foundation Visual History Archive uncovers significant variations in narrative structures, themes, and patterns, further underlining the complexities of survivor testimonies. The research also reveals the significant influence that collective memory of the Holocaust had on the testimonies of sexual violence. Additionally, the research reveals insights into the scope of sexual violence in those localized contexts by emphasizing the role of different perpetrator groups and existing power dynamics. The study concludes that the narratives of Holocaust survivors provide significant insights into the experiences of sexual violence during that period.

Det finns flera studier som visar att män generellt sett är överrepresenterade inom sportjournalistiken. Samtidigt menar forskare att det skiljer sig åt mellan olika idrotter. Längdskidor är en jämställd idrott, där åkarna åker lika långa distanser och tilldelas samma prispengar i Världscupen. Därför är syftet med denna studie att ta reda på hur bevakningen av längdskidor ser ut. Med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys har medias rapportering av OS 2014 och Skid-VM 2015 undersökts. Fokus har legat på huruvida medias bevakning av svenska medaljörer under mästerskapen är jämställd eller inte. Undersökningen har därmed enbart studerat dagarna då svenska åkare tagit medalj under dessa två mästerskap. Studien har utgått från tre frågeställningar som ämnar besvara om det finns några skillnader i hur många artiklar som skrivs om de svenska medaljörerna från dessa två mästerskap, vilka som kommer till tals i artiklarna som skrivs om de olika könen och om det finns någon skillnad i hur artiklarna skrivs.   Studien har tagit avstamp i dagordnings-, gestaltnings- och genusteorin och digitala artiklar publicerade på Aftonbladetoch Expressen under OS 2014 och VM 2015 har granskats. Med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys undersöktes 375 artiklar från de två tidningarna och resultatet av studien visar att rapporteringen av längdskidåkningen motsäger flera tidigare studier. Det skrivs fler artiklar om kvinnliga medaljörer, än om manliga, under dessa två skidmästerskap. Däremot finns det fortsatta skillnader i hur artiklarna skrivs om de olika könen. Vid flera tillfällen väljer skribenten att lägga fokus på kvinnliga åkares utseende i artiklar efter loppen, vilket inte sker för manliga åkare.

Förevarande studies är att undersöka elevers uppfattningar om yrken i förhållande till kön och huruvida elevens könstillhörighet har påverkan på deras inställning. Studien ämnar även att studera om litteratur kan inverka på elevers uppfattningar om yrken. Resultatet grundar sig på insamlad empiri från 24 elever samt intervjuer med hälften av de medverkande. Det insamlade materialet består av teckningar där eleverna ritar och namnger tre fiktiva yrkespersoner, brandman, snickare och lärare. Teckningarna och intervjuerna sätts i relation till varandra och analyseras slutligen kvalitativt.  Tidigare forskning beskriver att det finns en stereotyp uppfattning om flertalet yrken och vem som kan arbeta med vad. Forskning belyser även att flickor är underrepresenterade i barnlitteratur, att flickor ofta porträtteras könsstereotypt samt att en bred representation i barnböcker av hur flickor respektive pojkar kan vara är betydelsefullt för barns självbild. Föreliggande studies resultat visar att litteratur kan ha inverkan på elevers uppfattningar om yrken. Det insamlade materialet indikerar även att eleverna är medvetna om att alla kan arbeta med alla yrken, oberoende könstillhörighet, men att de förhåller sig enligt normen vid samtal om deras eget framtida yrke.

Denna studie syftar till att undersöka hur klass och genus skildras i samtidsromanerna Björnstad av Fredrik Backman och Störst av allt av Malin Persson Giolito. Studien ämnar även att se vilka teoretiska föreställningar om makt, vad beträffar klass och genus, som kan identifieras i romanerna. Utifrån dessa perspektiv har en kvalitativ och textnära analys gjorts. Genom ett urval av karaktärer och passage fokuserar analysen på att ta fram de mest intressanta aspekterna inom klass och genus. Studien koncentrerar sig på karaktärernas egenskaper och framställning i relation till genus och klass samt hur dessa relaterar till makt och maktordning. Analysen framhäver aspekter i hur romanernas karaktärer uppvisar stereotypa beteenden och om eventuella avvikelser framkommer samt vilka paralleller som kan dras mellan klass och genus till makt. Teorierna som används i studien är formulerade av Judith Butler, Michel Foucault och Pierre Bourdieu. Dessa tre teorier beskriver hur romanerna relaterar till samhälleliga normstrukturer och till maktordning. Den slutsats som framhävs i diskussionen är att Foucaults maktteori kan appliceras i olika sammanhang i romanerna där karaktärerna utmanar maktordning genom vrede, sorg och maktlöshet.

Denna uppsats undersöker hur maskulinitet, homosocialitet och vänskap representeras i den amerikanska, coming-of-age komedifilmen Supersugen (2007). Med hjälp av en diskursanalys tittar jag på hur filmens två huvudkaraktärer Seth och Evan representeras samt analyserar hur detta förhåller sig till teorier om maskulinitet, homosocialitet och vänskap. Uppsatsen undersöker även hur filmen använder komedi som verktyg för att antingen (re)producera eller kritisera dessa maskulinitetsnormer i filmen. Jag kommer fram till att det sker en narrativ utveckling av karaktärernas representationer av maskulinitet, homosocialitet och vänskap genom filmens gång. Komedin i filmen driver på denna utveckling som förändrar de maskulina representationerna vilket bidrar till att homosociala praktiker snarare byts ut av vänskapliga sådana. Filmen använder sig av komedi genom att göra parodi på maskulinitetsstereotyper, satir på maskulinitetsnormer och ironi av de absurda situationer som uppstår. På så sätt kritiserar filmen rådande maskulinitetsnormer på ett humoristiskt sätt. Med sina representationer och med hjälp av komedi sänder filmen ut ett budskap till sin publik om en bättre maskulinitet. En maskulinitet som öppnar upp för äkta vänskap mellan män.

Uttrycket ”Gästen har alltid rätt” fångar tydligt ojämlikhet mellan gäst och arbetare, vilket kan härledas till klasskillnader. Tidigare studier åskådliggör olika upplevelser i gästfrihetsindustrin och hur gästers agerande i olika situationer visar på de maktrelationer, samt förväntningar på hur dessa ska upprätthållas som arbetstagaren behöver förhålla sig till. Uppsatsens syfte är att undersöka och beskriva arbetstagares upplevelser kopplade till normer och gästers bemötande i gästfrihetsindustrin, specifikt i bar- och restaurangmiljö. En kvalitativ studie genomfördes där dagböcker och intervjuer användes som primär datainsamlingsmetod. Forskningsdeltagarna arbetade i bar-och restaurangverksamheter i en mindre ort i södra Sverige. En semantisk och en latent tolkning av materialet utfördes med hjälp av reflexiv tematisk analys som utgick från en induktiv ansats. Den tematiska analysen resulterade i två teman: Avhumanisering och motstånd, samt underteman makt, tolerans och förväntningar. Deltagarna beskrev den generella upplevelsen av gäster som bra, men att en viss grupp av gäster gav en negativ känsla. Erfarenheterna som beskrevs var varierande, där tolkning av studiens syfte var avgörande för hur deltagarna svarade. Resultatet visar att gäster delvis är delaktiga i upprätthållandet av normer om kropp och kultur i gästfrihetsindustrin, men att arbetaren på olika vis gör motstånd. Deltagarna upplever att det har blivit bättre och ett generationsskifte av gäster tyder på att normer också är på väg att förändras. / <p>2023-06-01</p>