This study revolves around cultural heritage as a resource for tourism and within a placemaking. The chosen purpose is to study how an individual municipality relates to its specific cultural heritage and to investigate how cultural heritage can be used as a tourism resource and within a place-making. Hässleholm municipality is the subject of the study and the cultural heritage is the history about the guerrilla fighters and outlaws called snapphanar. The questions at issue are: How is the history of snapphanarna in Hässleholm municipality valued as a cultural heritage and as a tourism resource? How can Hässleholm municipality use its cultural heritage as a tourism resource and in a place-making? The theoretical understanding is mainly based on Jonas Grundberg's material on cultural heritage tourism and Lotta Braunerhielm's study on cultural heritage in place-making. A case study has been conducted using semi-structured interviews, unstructured interviews and observations. Interviews have been conducted with the responsible destination developer from the municipality, the castle manager at Hovdala Slott, the responsible at “Tourism in Skåne”, and ten locals. The results show that there is a discrepancy in how local residents value the cultural heritage of snapphanar versus how municipal responsible value them. Among other things, locals want the Snapphane heritage to bring more to life in the municipality and be used in tourism, something that is now not present. Furthermore, it is clear that the municipality does not see Hovdala Castle for all its values. The study provides tools for how Hässleholm municipality can use the cultural heritage of the history about Snappahanarna, together with Hovdala Slott, to create a more locally based tourism and as a way for a place making. / Denna studie kretsar kring kulturarv som en resurs för turism och inom ett platsskapande. Det valda syftet är att studera hur en enskild kommun förhåller sig till sitt specifika kulturarv samt att undersöka hur kulturarvet kan användas som en turismresurs och inom ett platsskapande. Hässleholms kommun är föremålet för studien och kulturarvet är snapphanehistorien. Frågeställningarna är: Hur värderas snapphanehistorien i Hässleholms kommun som ett kulturarv och som en turismresurs? Hur kan Hässleholms kommun använda sitt kulturarv som en turismresurs och inom ett platsskapande? Den teoretiska förståelsen utgår främst från Jonas Grundbergs material om kulturarvsturism och Lotta Braunerhielms studie om kulturarv inom platsskapande. En fallstudie har utförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer, ostrukturerade intervjuer samt observationer. Intervjuer har gjorts med ansvarig destinationsutvecklare från kommunen, slottschefen på Hovdala Slott, ansvarig på Tourism in Skåne samt tio lokalinvånare. Resultaten visar att det finns en diskrepans i hur kommuninvånarna värderar kulturarvet snapphanar kontra kommunansvariga. Lokalinvånarna vill bland annat att snapphanearvet ska levandegöras mer i kommunen och användas inom turism, något som nu inte är gällande. Vidare framgår att kommunen inte ser Hovdala Slott för alla dess värden. Studien ger verktyg till hur Hässleholms kommun kan använda sig av kulturarvet snapphanehistorien tillsammans med Hovdala Slott för att skapa en mer lokalt förankrad turism och som en väg för ett nytt platsskapande.

This thesis aims to investigate how the City of Lund, and Lund University will provide accommodation for researchers associated with the construction of the research facilities ESS and MAX IV. Furthermore, this paper will study what synergies that exist between housing for researchers, the City of Lund, and its university to attract international researchers.  There is a shortage of housing for students and researchers, especially in municipalities with higher education institutions. To solve this, the Swedish government issued a regulation that enabled universities to offer accommodation to further groups of researchers to strengthen Sweden as a research nation. With the ESS and MAX IV as catalysts for growth, the municipality of Lund will function as an important research hub on an international level. The research conducted a study of strategic documents, such as the City of Lund’s comprehensive plans and in-depth comprehensive plan. As well as a qualitative method that implemented interviews, whereby some of the questions were based on the analyzes of the document study. The interviews were constructed from three groups and will be the perspectives this thesis will discuss its results and analysis by.  The results showed the need for strategic documents to include socio-cultural values and place-based innovations to attract knowledge-intense professionals and further highlight the need for cooperation between Lund municipality and Lund University to maintain its guest researchers.

Aiming to contribute to its collective action in informing about the problem of an organisation-internal weak and amorphous interaction-gap and its recommended solution, this thesis utilises the discussion and conceptualisations of territorial, human and social capital to derive an analytical insight into roles, relations and interactions within a Local Action Group (LAG) and LEADER. The European rural and local development methodology is studied with abductive and deductive research strategies, making use of a NUTS-SE33 case-study, extensive questionnaire and document analytical methods. Findings show the gap in-between the roles of the decision-maker and project-owner/manager, that if closed with a deliberate, purposive interaction could foster, so act conducive, supportive and reinforcing, the result-oriented effectiveness and revert negative implications. These get eminent in not fully exploitable or losses in foundational LEADER principles of participative mobilisation, networking and capacity building, leading to a weakening of development potential through the loss of mutual local knowledge, information and collective sense. Limitations arise by the representativity issues of the response rate and the territorial research-focus.

The real estate market in Sweden has been subject to substantial increases in prices over a significantly long period of time. This paper means to to delve deeper in light of this, and further examine the price development for single family houses during the period between 2006-2020 in Staffanstorp municipality. The purpose of this study is to determine whether the independent variables population density, real mortgage interest rate, real disposable income, unemployment rate, level of education and rate of construction have any significant price-determining effects on single family houses in the chosen area.  The goal of this study will be answered by applying a quantitative method with a deductive perspective. The paper consists of data from 21 different Swedish municipalities over a period spanning 14 years with a number of observations totalling to 315. The data material is balanced and complete with no statistical losses during the entirety of the examined period. The study also relies on support from a variety of different previous studies throughout the majority of the paper. The authors review the empirical results by applying a econometric multiple regression analysis with one-way-fixed effect panel data and thereafter come to the conclusion that real mortgage interest rates, real disposable income and unemployment rates are the most statistically significant variables thus making them the primary price-determining factors for single family houses in Staffanstorp municipality.  In addition, this paper seeks to contribute to an increased understanding between a select few econometric factors and their price-determining effects on the real estate market in Sweden and more particularly, the real estate market in Staffanstorp municipality during the period of 2006-2020.

With the aim of assessing how to develop a socially sustainable mobility, this thesis applies a method of PPGIS (Public Participation Geographic Information System). The method of PPGIS was conducted through a survey aimed towards people who frequently visit the studied area (e.g., living, working, or studying there). The geographical delimitation of the study is set to Lindholmen, Gothenburg and focuses on the ongoing development of realizing the visions of the River City project (Gothenburg, 2012). Mobility in this work is understood as something more than just movement from point A to B and is mainly approached with support from Kaufmann’s (2002) theory of motility – the capacity to be mobile. Mobility that facilitates individual’s constraints and increases people’s motility is considered as socially sustainable. The concept of public participation is central, highlighting the importance of local knowledge and involvement in decision-making (Berman, 2017). The local knowledge, from contributors, was used as the basis of analysis for assessing mobility development. The participatory approach aims to improve neighbourhood quality, and to strengthen social inclusion. The PPGIS-process generated 173 responses. Recurring themes were suggestions for bicycle infrastructure and expanding the ferry lines. Negative inputs revolved around traffic volumes and construction. Future development in Lindholmen could focus on the attitudes and opinions of the contributors. The thesis concludes with a discussion on the collected data, stating that to improve what contributors complained about or asked for – in terms of traveling to, from, and within the area – is to take a step toward a more inclusive and accessible mobility. The contributions lie in the gathered empirical material, with specific suggestions to the mobility development of Lindholmen. Furthermore, the general debate on considering the needs and wishes of a place’s users highlights benefits with mobility development through public participation that should be considered in future projects or academic works.

Flerkärnighet är ett betydelsefullt begrepp för regional strategisk planering, såväl som analytiskt verktyg såväl som normativ planeringsdoktrin. Som planeringsdoktrin används flerkärnighet ofta för att hantera spatial rättvisa, och antas ge upphov till en rumsligt balanserad utveckling. Tidigare forskning har dock inget konsensus kring huruvida flerkärnighet kan ha denna funktion, vilket gör dess användning i planering problematisk. Syftet med denna studie är att ifrågasätta relationen mellan flerkärnighet och spatial rättvisa för att bidra till vidare insikter om hur strategisk regional planering legitimeras och bedrivs, samt dess möjlighet till att implementera förändring. Studiens teoretiska utgångspunkter grundar sig dels i teorier kring regional morfologi och interurbana förhållanden, samt i tidigare forskning kring flerkärnighet och spatial rättvisa. Relationen mellan koncepten analyseras genom en kombination av kvantitativ bivariat analys, där koncepten tolkas som tillstånd, samt kvalitativ innehållsanalys där koncepten tolkas som planeringsdoktrin och policy. Denna studie visar att flerkärnighet har begränsningar i sin förmåga att ha betydelsefulla effekter på spatial rättvisa. Som tillstånd har flerkärnighet en mycket svag utjämnande effekt, och som planeringsdoktrin resulterar flerkärnighet i en motsägelsefull hantering av spatial rättvisa. Flerkärnighet har dock en roll i att diskursivt konstruera en upplevd spatial rättvisa genom den diskurs som flerkärnighet medför i planering. Detta resultat ifrågasätter användningen av flerkärnighet i regional planering och tydliggör ett glapp mellan planeringens ambitioner och utfall.

Denna studie har undersökt elevers kunskaper angående namngeografi samt läge- och storleksrelationer kopplat till Sverige, Norden, Europa samt världen. Studiens syfte är att undersöka om elevernas kunskaper påverkas av deras resvana, ursprung, kön eller annan vistelse utomlands. Studien utgår ifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori och Piagets kognitiva konstruktivism. Undersökningen är genomförd med en kvantitativ metod och respondenterna har bestått av 52 elever i tre olika klasser i årskurs 6. Respondenterna har fyllt i en enkät där de har fått besvara frågor angående deras resvana, vart de är födda, hur många plaster de har bott på samt om de har släkt utomlands. Respondenterna har även besvarat tolv frågeställningar kopplat till namngeografi samt läge- och storleksrelationer där respondenterna uppmanades att ringa in rätt svar bland fyra svarsalternativ. Avslutningsvis ombads respondenterna att konstruera en världskarta på ett blankt papper och markera ut världsdelarna samt Sverige. Resultatet av studien visar att de elever som är beresta har presterat bättre än de elever som inte har rest utanför Sverige. Studien visar även att de elever som har släkt utomlands har presterat bättre än de elever som inte har släkt utomlands. I sin helhet har flickorna presterat bättre än pojkarna och de elever som tillhör en annan könstillhörighet. Resultatet av undersökningen visar att eleverna tar till sig namngeografi utanför skolan och att resande och släkt utomlands kan bidra till sådana kunskaper. / The aim of this study is to examine students' knowledge regarding name geography, location and size relationships linked to Sweden, the Nordic countries, Europe and the world. The purpose of the study is to investigate whether students' knowledge is affected by their travel habits, origin, gender or other residence abroad. This study is based on Bronfenbrenner's ecological systems theory and Piaget's cognitive constructivism. The survey was conducted using a quantitative method and the respondents consisted of 52 students in three different classes in 6th grade. The respondents filled in a questionnaire where they were asked questions about their travel habits, where they were born, how many places they have lived in and if they have relatives abroad. The respondents also answered twelve questions related to name geography, location, and size relationships where the respondents were asked to circle the correct answer among four alternatives. Finally, the respondents were asked to construct a map of the world and mark the continents and Sweden on a blank piece of paper. The results of the study show that the students who have traveled have performed better than the students who have not traveled outside Sweden. The study also shows that students who have relatives abroad have performed better than students who have not relatives abroad. Overall, the girls have performed better than the boys and the students who belong to another gender. The results of the survey show that students absorb name geography outside of school and while traveling. Relatives abroad can also contribute to such knowledge.

Syfte Syftet är att utreda kopplingen mellan väder och elproduktion i ett begränsat sydsvensktområde; elområde 4. Metod Arbetet kommer att utföras med en kvantitativ och en kvalitativ metod. Den kvantitativametoden innefattar den största delen av den empiriska huvudundersökningen och utgörs avinsamlad data från SMHI och Nordpool. Det kvantitativa materialet kommer att redogöras föri diagramform vilket utgör grunden för den kvalitativa analysen. Begreppet hållbarhetkommer att figurera som en central punkt för arbetets utformning. Resultat Resultaten består av väder- och klimatdata från ett antal utvalda väderstationer i elområde 4vilka visar på hur olika väderförutsättningar skapar trender för elproduktion. Kustnäraområden har väderkontexter som lämpas bäst för placering av vindkraftverk. Områden iinlandet är mer problematiska och måste utvärderas individuellt för lämplighet förvindkraftsparker. Temperaturerna i elområde 4 visar på en regional sänkning av temperaturenunder slutet av november 2022. I resultaten finns även en betydande undersökning omelmarknadens förutsättningar i elområde 4, främst då med tanke på elproduktion och elprisersamt elhandel. Elproduktionen i elområde 4 är i huvudsak beroende av vindkraft ochsamtidigt finns det ett stort behov av elhandel med andra elområden. Slutsats Kopplingen mellan väder och elpriser är tydligast inom två kategorier, nämligen elproduktionoch elkonsumtion. Elproduktionen varierar kraftigt från dag till dag beroende påvindhastigheten, vilken i sin tur skapar förutsättningar för vindkraften som elområde 4 ärberoende av. Över tid har vindkraftverken en rimlig förmåga att producera el men från dag tilldag kan elproduktionen och därmed även elpriserna variera oerhört mycket. Elkonsumtionensyftar främst på behovet av uppvärmning vilket är onekligt sammankopplat med höjningaroch sänkningar i temperaturen. Det är temperaturförändringar som styr de störreförändringarna i elmarknadens balans mellan produktion och konsumtion. Vid mycket kallatemperaturer kan inte elproduktionen längre hålla jämna steg med konsumtionen ochelpriserna skjuter i höjden.

Public health is an essential urban issue attracting the increasing attention of scholars and decision-makers while urban planning is an important mechanism to promote health since mounting evidence has shown the planning elements, such as urban green spaces (UGS), could have a positive influence. In previous literature, the studies concerning the impacts of UGSs can be divided into two aspects: the first is to reveal the relationships between UGSs and health using statistical models based on self-reported data, while the second is to take their relationships as presumption and visualize the spatial distributions of UGSs in a geographical information system (GIS) to indicate the existence of health inequalities. I attempt to combine the two pathways, using GIS-based analyses to quantify and visualize UGSs, and subsequently employing the quantified indicators of UGSs to calculate their associations with public health by multiple linear regression (MLR) analysis in SPSS. The study describes a detailed methodology that could be taken as a generic approach to analyze other urban elements and services. A case study is conducted in Linköping central urban area with base areas selected as the spatial unit of analysis. As a consequence, although the elaborate relationships between different indicators of UGSs and public health are not directly provided by the regression models, the correlations between them are indicated to be weak and subtle and require larger samples to reveal. Potential improvements, including the application of panel data and other kinds of regression models, are also summarized for further research.

Sverige har under en längre period befunnits i högkonjunktur, något som enligt rapporter från Riksbanken troligtvis kommer att mattas av inom en snar framtid. I sämre tider är det av vikt att ha stabila tillgångar i sin portfölj och fastigheter kan då vara ett intressant investeringsalternativ med sin låga korrelation i förhållande till många andra tillgångsslag. I denna studie har det fastighetsinriktade investmentbolaget Fastator och dess portfölj studerats. Fastators portfölj består av bolag som samtliga är verksamma inom fastighetsbranschen. Ägarandelarna uppgår till mellan 50 till 100% och Fastators roll i bolagens verksamheter varierar beroende på hur pass involverade de önskar vara samt om de vill anta en aktiv, projektbaserad eller finansiell roll i bolagen.Studien har vidare undersökt i vilket utsträckning Fastators portfölj kan anses vara diversifierad. Utifrån teori och tidigare studier om modern portföljteori och diversifiering har analysen försökt besvara studiens två inledande frågeställningar. För att kunna förstå hur pass diversifierad Fastators portfölj är har innehaven kategoriserats utifrån fastighetstyp och geografi. Identifieringen av de olika fastighetstyper som förekommer på den svenska fastighetsmarknaden har gjorts genom att titta på de tio största svenska fastighetsbolagen baserat på marknadsvärde.Avslutningsvis har en slutsats av studien presenterats som visar på att Fastators portfölj inte kan anses vara diversifierad, detta då deras portfölj inte kan anses vara jämt viktad enligt den moderna portföljteorin. / Sweden has had a booming economy during the recent years. The Swedish Riksbank however believes that the economy will slow down in the near future. During times of uncertainty stable assets are often preferable where real estate assets are one interesting option with a low correlation to many other asset classes. This study examines the portfolio the real estate investment company Fastator consisting of companies active in the real estate sector. Fastator's ownership share in the companies are between 50 to 100% and their level of activity in each investment depends on whether they are acting as an active owner, on a project basis or keeing the investment as a financial asset.The study has analyzed Fastator's portfolio to see if it, based on modern portfolio theory and theories around diversification, could be considered as being diversified. Earlier studies in the field have also been examined to assist in answering the question. The evaluation of the portfolio's diversification is based on geographical locations of the underlying assets as well as the property types in the portfolio. Knowledge on the various property types that exist was obtained by looking at the portfolios of the largest real estate companies in Sweden.It is concluded that Fastator's portfolio cannot be considered diversified since the portfolio is not evenly weighted as required in the theory of modern portfolio.