<p>This thesis is an explorative excursion into the concept of place creation and place construction. It departures from the way place is discussed within both relational theory and humanistic geography. In pace with changes in the local economy and re-structure of the agricultural sector, the Swedish island, Öland, has gone through changes which has given new perspectives on place and the distinctiveness of single places. These changes have assigned new roles for single places and the processes of place creation and place construction takes new paths in these changes.</p><p>The study focuses on three major research questions:</p><p>• How is place created?</p><p>• How are processes of place creation manifested on Öland?</p><p>• What role does the distinctiveness of particular places have for tourism and entrepreneurship on the island Öland?</p><p>The approach to these questions is explorative. Place is studied as a concept which both reflects and influences processes of change in relation to other places and different actors, people and organizations. In this study, place creation is analyzed in relation to changing economic, social and cultural aspects. People’s actions in a certain place or in different places affect place transformation and creation of place just as changes in the national and global economy do. The different images people have of a certain place and their actions in this place are affected by relations to other places and cultural values, identities, global trends and the overall economy. This plays a vital role for place creation and how distinct places are constructed. This study explores these processes on Öland through three different projects or case studies. Methodologically, I have a qualitative approach to my research questions and the case studies are based on interviews, observations and analyses of marketing material, information material, texts and pictures.</p>

<p>När en verksamhet ska etableras på en ny geografisk marknad så uppstår en lokaliseringsproblematik och det är detta som är fokuseringen på denna studie. Bakgrunden till studien är en verksamhet som är baserad i Arvika och som vill etablera sig på en ny marknad i Europa. Företaget, som bland annat tillverkar och säljer fordonstvättar för tunga fordon (till exempel buss, lastbil och tåg), finns idag etablerad på den svenska, amerikanska och kanadensiska marknaden. Dessutom finns de representerade på den polska och finska marknaden. De vill nu undersöka vilka möjligheter som finns i andra länder inom Europa, närmare bestämt i England, Frankrike, Tyskland och Benelux-länderna. Målet med denna undersökning är att genomföra en övergriplig lokaliseringsstudie, en regional zonering, i anknytning till det företaget. Studien lutar sig emot en deskriptiv ansats och baserar sig på material hämtade från olika källor via huvudsakligen Internet.</p><p>Studien behandlar teorier från den ekonomiska geografin, om var den befinner sig i nuläget och var den har utvecklats ifrån. En större vikt läggs på lokaliseringsproblematiken och vilket perspektiv som används i de tillgängliga teorierna. Det diskuteras om olika tillvägagångssätt och fenomen inom lokaliseringsteorierna och de sätts också i samband med de förutsättningar som verksamheten har. Den praktiska tillämpningen av undersökningen innebär att utveckla en metodologisk grund utifrån tillgängliga teoretiska kunskaper för att sedan kunna applicera den i ett specifikt exempel. Problematiken med att etablera en verksamhet på en ny geografisk marknad innebär för studien att undersöka en verksamhet, dess bakomliggande orsaker och målet med en ny etablering. Undersökningen ska studera förekomsten och hur spridningen av olika faktorer ser ut för att sedan sätta dem i relation till varandra och i kontexten av företagets bakomliggande målsättningar.</p>

This thesis is an explorative excursion into the concept of place creation and place construction. It departures from the way place is discussed within both relational theory and humanistic geography. In pace with changes in the local economy and re-structure of the agricultural sector, the Swedish island, Öland, has gone through changes which has given new perspectives on place and the distinctiveness of single places. These changes have assigned new roles for single places and the processes of place creation and place construction takes new paths in these changes. The study focuses on three major research questions: • How is place created? • How are processes of place creation manifested on Öland? • What role does the distinctiveness of particular places have for tourism and entrepreneurship on the island Öland? The approach to these questions is explorative. Place is studied as a concept which both reflects and influences processes of change in relation to other places and different actors, people and organizations. In this study, place creation is analyzed in relation to changing economic, social and cultural aspects. People’s actions in a certain place or in different places affect place transformation and creation of place just as changes in the national and global economy do. The different images people have of a certain place and their actions in this place are affected by relations to other places and cultural values, identities, global trends and the overall economy. This plays a vital role for place creation and how distinct places are constructed. This study explores these processes on Öland through three different projects or case studies. Methodologically, I have a qualitative approach to my research questions and the case studies are based on interviews, observations and analyses of marketing material, information material, texts and pictures.

När en verksamhet ska etableras på en ny geografisk marknad så uppstår en lokaliseringsproblematik och det är detta som är fokuseringen på denna studie. Bakgrunden till studien är en verksamhet som är baserad i Arvika och som vill etablera sig på en ny marknad i Europa. Företaget, som bland annat tillverkar och säljer fordonstvättar för tunga fordon (till exempel buss, lastbil och tåg), finns idag etablerad på den svenska, amerikanska och kanadensiska marknaden. Dessutom finns de representerade på den polska och finska marknaden. De vill nu undersöka vilka möjligheter som finns i andra länder inom Europa, närmare bestämt i England, Frankrike, Tyskland och Benelux-länderna. Målet med denna undersökning är att genomföra en övergriplig lokaliseringsstudie, en regional zonering, i anknytning till det företaget. Studien lutar sig emot en deskriptiv ansats och baserar sig på material hämtade från olika källor via huvudsakligen Internet. Studien behandlar teorier från den ekonomiska geografin, om var den befinner sig i nuläget och var den har utvecklats ifrån. En större vikt läggs på lokaliseringsproblematiken och vilket perspektiv som används i de tillgängliga teorierna. Det diskuteras om olika tillvägagångssätt och fenomen inom lokaliseringsteorierna och de sätts också i samband med de förutsättningar som verksamheten har. Den praktiska tillämpningen av undersökningen innebär att utveckla en metodologisk grund utifrån tillgängliga teoretiska kunskaper för att sedan kunna applicera den i ett specifikt exempel. Problematiken med att etablera en verksamhet på en ny geografisk marknad innebär för studien att undersöka en verksamhet, dess bakomliggande orsaker och målet med en ny etablering. Undersökningen ska studera förekomsten och hur spridningen av olika faktorer ser ut för att sedan sätta dem i relation till varandra och i kontexten av företagets bakomliggande målsättningar.

Studien utfördes som en kvalitativ fallstudie av en vindkraftsetablering som inte fick tillstånd att genomföras i Sollefteå kommun. Syftet var att undersöka samhällsacceptans med fokus på interregional rättvisa och regionalt ansvarstagande. Nationella rättvisefrågor behandlas när det kommer till relationen mellan norra och södra Sverige och stad och landsbygd. 19 intervjuer användes för att samla åsikter från fyra olika respondentgrupper: lokalbefolkning, kommunpolitiker i Sollefteå kommun, tjänstepersoner för kommunen och samer med rennäring i området. Studien visar på att det finns en upplevd orättvisa i området orsakad av en hög andel vindkraft och förnybar elproduktion jämfört med andra delar av Sverige. Vindkraftens påverkan lokalt ansågs vara övervägande negativ. Ersättningen för etableringarna ansågs inte tillräcklig för att kompensera för den negativa lokala påverkan. Det skapar en upplevelse av interregional orättvisa där vissa regioner tar större ansvar för den förnybara elproduktionen. Upplevelsen av ett för högt regionalt ansvarstagande utan tillräcklig lokal nytta försämrar samhällsacceptansen. Studien påvisar att den lokala nyttan i samband med vindkraftsetableringen är en avgörande faktor för samhällsacceptansen ur ett rättviseperspektiv mellan regioner. Även förtroende till etableraren och både förståelse och kunskap bland etablerare visade sig vara betydande för den upplevda påverkan av en vindkraftsetablering.

Detta är en kvalitativ intervjustudie med en abduktiv ansats. Studien undersöker hur två geografiskt närliggande kommuner, Gävle och Uppsala kommun, agerar innan, under och efter en kris när det gäller kriskommunikation och hur respektive kommun förhåller sig till upprättade kommunikationsnätverk. Datamaterialet har främst analyserats enligt Ahuja, Sodaoch Zaheers (2012) fem dimensioner i ett nätverk och Garnett och Kouzmins (2007) fyra linser inom kriskommunikation. I studien identifierades både strukturella skillnader och likheter mellan kommunerna. Uppsala kommun har till exempel två arbetsroller: kommunikatör i beredskap och tjänsteman i beredskap, vilket Gävle kommun inte har. Där utöver ändrar båda kommunerna sin rapporteringsstruktur från en linjeorganisation till en matrisorganisation under en kris. Båda exemplen visar på vikten av det relativa avståndet i kommunerna, det vill säga avståndet mellan anställda/aktörer i kommunerna. Om det relativa medelavståndet mellan aktörerna i kommunerna minskas kan felinformation och problem lättare hanteras. Möjliga aspekter för framtida studier som har identifierats i studien är valet av att ha kraftigt decentraliserade grupperingar i nätverken samt det begränsade antalet plattformar som kommunerna använder under en kris.

This study examines the dynamic transformation of the ICT cluster in Kista Science City, Sweden. Over the past few decades, Kista has been a prominent ICT hub, historically compared to Silicon Valley. However, recent years have seen significant changes as major companies such as Polarium, CGI, Oracle, and Microsoft have relocated to other parts of the Stockholm region. This qualitative study investigates the implications of these relocations on the cluster's dynamics, focusing on local buzz and global pipelines. Through semi-structured interviews with relevant stakeholders, including large and small enterprises, the research explores how geographical proximity affects collaboration, innovation, and knowledge transfer within the cluster. The findings suggest that while geographical proximity remains crucial for fostering trust and informal knowledge exchange (local buzz), the establishment of structured external networks (global pipelines) is equally important for maintaining competitive advantage. The study concludes that Kista Science City still holds significant potential as a dynamic cluster, provided it adapts to the evolving needs of its constituent companies and continues to integrate both local and global knowledge flows.

No description available.

This thesis studies the learning process between foreign and local knowledge in a community of organic farmers by the name Atitlán Organics in Tzununa, rural Guatemala. Foreign settlers with formal education and contemporary farming experience work alongside indigenous local Guatemalan farmers in this community, which also takes on international volunteer workers. These people of various background and differing intentions cooperate to develop the community and its business of organic food production while learning from each other. The foreigners bring global theories that relate to farming such as permaculture designs and scientific knowledge while the Guatemalans know the local land and how to work with it. This thesis outlines the learning process between these different competencies and presents a nuanced discussion on how these types of knowledge exchange can be beneficial for the people and the community. Diverse competencies can complement each other and enhance collaborative work but limitations can also occur due to difficulties of understanding other socio-cultural contexts, while risks of neo-colonial tendencies and western knowledge hegemony lure in these situations. The discussion in this thesis highlights the importance of mutual consciousness about this process in the community and what that can be done to enhance collaborative learning while avoiding such risks.

The purpose of this thesis is to shed new light on the theorizations discussing the economic benefits of geographical clustering in a space economy increasingly characterized by globalization processes. This is made possible through the employment of a plant-perspective and a focus on how the relative fixity and mobility of labour influence plant performance throughout the entire Swedish economy.  By means of the longitudinal micro database ASTRID, connecting attributes of individuals to features of plants and localities for the whole Swedish economy, the empirical findings indicate that both localization and urbanization economies produce significant labour market externalities and that such inter-plant linkages positively affect plant performance as compared to the partial effects of relative regional specialization and diversification. Moreover, it is also demonstrated that it is necessary both to distinguish how well the external skills retrieved via labour mobility match the existing knowledge base of plants and to determine the geographical dimension of such flows to verify the relative effect of labour market-induced externalities. Finally, it is demonstrated that whereas general urbanization is beneficial within close distance to the plant, the composition of economic activities is more influential at greater distances. In such cases the geographical dimension influences whether plants benefit from being located in similar or different local settings.  In conclusion, it is argued that the circulation of labour skills, created and reproduced through the place-specific industrial setup, is crucial for understanding the mechanisms creating geographical variations in plant performance as compared to other regional conditions often proxied as relative specialization or diversification. This is because the relative fixity of labour tends to create place- and sector-specific skills which by means of their mobility in space are likely to facilitate the recombination of local skills, make the acquirement of non-local skills possible and secure sufficient affinity between economic actors by strengthening other dimensions of proximity – all aspects regarded as crucial to facilitate interactive learning processes and contribute to sustained regional growth.